Sagans förvandlingar: Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare

Abstract

The purpose of this thesis is to study how fairy tales can change when they are removed from one set of surroundings to another. This movement can occur on several levels; from an orally spoken to a written text, from a rural proletariat to an urban bourgeoisie. The point of departure has been the fairy tale collector and fairy tale writer Eva Wigström (1832-1901) who in the 1880s wandered throughout the Swedish province of Scania collecting folklore and popular narratives. A part of the material she collected she reused in different ways, and by choosing a couple of the fairy tales that she used many times, differences in content and the manner of presentation can be observed.



Four fairy tale types have been central to the investigation. Three of these are so called ”female” tales, which is to say with women as the main characters; ”The Name of the Helper” (AT 500), ”The Three Old Women Helpers” (AT 501) and ”King Lindorm” (AT 433b); one ”male” tale, that is with a man as main character, ”The Wild Man” (AT 502). Gérard Genettes narratolgical method has been used as an aid in analysis as has Walter Ong’s advice on the differences between oral and written tales and Bengt Holbek’s observations on popular storytellers in Denmark during the 19th Century.



The fairy tales studied were all published in works intended for researchers. A couple of them were reworked for a philanthropic bourgeoisie magazine, a couple of others were reworked for different children's magazines. Finally, Eva Wigström wrote a couple of tales in which she allowed herself to be loosely inspired by the fairy tales mentioned above and their theme cycle.



By working with these texts a wish to abolish the disparity folk tale – authored tale has arisen. A definition is presented which is based on the medium and the culture in which the tale is conveyed. The starting point is the abstract type of fairy tale. This is displayed in the orally spoken fairy tale as well as in the written text. A recording is a documentation, more or less carefully transcribed, of an oral tale. A recording which in language, but not in content, is reworked for publicaton I call a revised tale. If the recording is changed in both language and content I call it a rewritten tale. An writer's tale is finally one which is placed more freely in relation to the oral tradition and which frees itself from the type.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Syftet med denna avhandling är att studera hur sagor kan förändras när de förflyttas från en miljö till en annan. Flytten kan ske på flera plan; från muntligt berättande till skriftlig text, från lantligt proletariat till urban borgerlighet. Utgångspunkt har varit sagoinsamlaren och sagoförfattarens Eva Wigström (1832-1901) som på 1880-talet vandrade Skåne runt för att samla in folklore och folkdiktning. En del av det material hon samlade in återanvände hon på flera sätt och genom att välja ut ett par sagor som använts flera gånger har skillnader i innehåll och presentationsteknik kunnat iakttas.



Fyra sagotyper har stått i centrum för undersökningen, tre s.k. kvinnliga, det vill säga med kvinnlig huvudperson; ”The Name of the Helper” (AT 500), ”The Three Old Women Helpers” (AT 501) och “King Lindorm” (AT 433b ) samt en manlig, d.v.s. med en manlig huvudperson, och ”The Wild Man” (AT 502). Som hjälp i analysarbetet har bl.a. använts Gérard Genettes narratologiska metod, Walter Ongs rön om skillnader mellan muntligt och skriftligt samt Bengt Holbeks iakttagelser om folkliga sagoberättare i Danmark under 1800-talet.



De undersökta sagorna publicerades alla i verk som vände sig till forskare. Ett par av dem omarbetades för en borgerlig tidskrift med filantropiskt syfte, ett par andra omarbetades för olika barntidskrifter. Slutligen skrev Eva Wigström ett par sagor där hon mer löst låtit sig inspireras av ovanstående sagor och deras motivkrets. Genom arbetet med dessa texter har en önskan om att upphäva motsättningen folksaga - konstsaga uppstått. En definition som grundar sig på det medium och den kultur sagan framförs i har presenterats. Utgångspunkten är den abstrakta sagotypen . Denna manifesteras i den muntligt berättade sagan likaväl som i en skriftlig text. En nedteckning är en mer eller mindre noggrann skriftlig dokumentation av den muntliga sagan. En nedteckning som språkligt men inte innehållsligt bearbetas för publicering kallar jag för en bearbetad saga. Är nedteckningen förändrad både språkligt och innehållsligt är det en omarbetad saga. En författarsaga är slutligen en som står friare till den muntliga traditionen och som lösgör sig från typen.

• author: Ehrenberg, Maria
• supervisor: [unknown] [unknown]
• opponent: af Klintberg, Bengt, Lidingö, Sweden
• organization: Comparative Literature
• alternative title: Transformations of Fairy Tales: Eva Wigström as Collector and Author of Fairy Tales
• publishing date: 2003
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Languages and Literature
• keywords: General and comparative literature, literacy., orality, Eva Wigström, Bengt Holbek, Walter Ong, Gérard Genette, AT 502, AT 501, AT 500, AT 433b, ”The Wild Man”, ”King Lindorm”, ”The Three Old Women Helpers”, kunstmärchen, ”The Name of the Helper”, Fairy tale, folk tale, literature criticism, literary theory, Allmän och jämförande litteratur, litteraturkritik, litteraturteori, Scandinavian languages and literature, Nordiska språk (språk och litteratur)
• in: Skrifter utgivna av svenska barnboksinstitutet
• pages: 355 pages
• defense location: Edens hörsal, Paradisgatan 5
• defense date: 2003-11-22 10:00:00
• ISSN: 0347-5387
• ISBN: 91-87670-27-5
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: da464997-6459-4818-be14-f2010e92d4e6 (old id 21394)
• date added to LUP: 2016-04-01 15:42:21
• date last changed: 2019-05-23 17:02:35