Att leva i land och stad - ett djupare perspektiv på inkomstfördelning
(2020)- Abstract (Swedish)
- Rapporten analyserar inkomstskillnader mellan land och stad för perioden 1990-2017. Vi börjar med att rangordna hela Sverige utifrån en land-stad dimension. Rangordningen delar in befolkningen i olika grupper där befolkningen i de mest glesa områdena i Sverige och befolkningen i de mest urbana områdena utgör ytterligheterna. Med hjälp av rangordningen undersöker vi sedan inkomster i de olika grupperna. Tidigare studier fokuserar på skillnader mellan kommuner eller län, där utvecklingen tenderar att domineras av utvecklingen i kommunens huvudort. Därför kan våra resultat skilja sig från tidigare studier.
Rapportens främsta slutsats är att skillnader mellan land och stad framförallt drivs av den ekonomiska utvecklingen i centrala... (More) - Rapporten analyserar inkomstskillnader mellan land och stad för perioden 1990-2017. Vi börjar med att rangordna hela Sverige utifrån en land-stad dimension. Rangordningen delar in befolkningen i olika grupper där befolkningen i de mest glesa områdena i Sverige och befolkningen i de mest urbana områdena utgör ytterligheterna. Med hjälp av rangordningen undersöker vi sedan inkomster i de olika grupperna. Tidigare studier fokuserar på skillnader mellan kommuner eller län, där utvecklingen tenderar att domineras av utvecklingen i kommunens huvudort. Därför kan våra resultat skilja sig från tidigare studier.
Rapportens främsta slutsats är att skillnader mellan land och stad framförallt drivs av den ekonomiska utvecklingen i centrala Stockholm. För Sveriges mest tätbefolkade områden - uteslutande centrala områden i Stockholms län - har de disponibla inkomsterna ökat mycket mer än i andra delar av landet. I början av 1990-talet var inkomsterna 15 procent högre i de mest tätbefolkade områdena. Efter 2015 ser vi att inkomsterna är hela 50 procent högre i dessa områden än i övriga Sverige. Vi ser också att inkomsterna minskar ju glesare befolkningen bor. I Sveriges mest glesbefolkade områden (där 15 procent av befolkningen bor) är de disponibla inkomsterna jämfört med riket som helhet cirka 10 procent lägre. Gapet mellan de som bor i glesbygd och övriga har också ökat med cirka 5 procent sedan i början av 1990-talet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/de45dcbc-5995-4a88-879f-f7da0a690975
- author
- Nordin, Martin LU
- organization
- publishing date
- 2020
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- inkomster, landsbygd, städer, polarisering
- pages
- 62 pages
- report number
- 2020:2
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- de45dcbc-5995-4a88-879f-f7da0a690975
- alternative location
- https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport20202.pdf
- date added to LUP
- 2020-11-03 09:41:43
- date last changed
- 2023-05-09 14:28:13
@techreport{de45dcbc-5995-4a88-879f-f7da0a690975, abstract = {{Rapporten analyserar inkomstskillnader mellan land och stad för perioden 1990-2017. Vi börjar med att rangordna hela Sverige utifrån en land-stad dimension. Rangordningen delar in befolkningen i olika grupper där befolkningen i de mest glesa områdena i Sverige och befolkningen i de mest urbana områdena utgör ytterligheterna. Med hjälp av rangordningen undersöker vi sedan inkomster i de olika grupperna. Tidigare studier fokuserar på skillnader mellan kommuner eller län, där utvecklingen tenderar att domineras av utvecklingen i kommunens huvudort. Därför kan våra resultat skilja sig från tidigare studier.<br/><br/>Rapportens främsta slutsats är att skillnader mellan land och stad framförallt drivs av den ekonomiska utvecklingen i centrala Stockholm. För Sveriges mest tätbefolkade områden - uteslutande centrala områden i Stockholms län - har de disponibla inkomsterna ökat mycket mer än i andra delar av landet. I början av 1990-talet var inkomsterna 15 procent högre i de mest tätbefolkade områdena. Efter 2015 ser vi att inkomsterna är hela 50 procent högre i dessa områden än i övriga Sverige. Vi ser också att inkomsterna minskar ju glesare befolkningen bor. I Sveriges mest glesbefolkade områden (där 15 procent av befolkningen bor) är de disponibla inkomsterna jämfört med riket som helhet cirka 10 procent lägre. Gapet mellan de som bor i glesbygd och övriga har också ökat med cirka 5 procent sedan i början av 1990-talet.}}, author = {{Nordin, Martin}}, keywords = {{inkomster; landsbygd; städer; polarisering}}, language = {{swe}}, number = {{2020:2}}, title = {{Att leva i land och stad - ett djupare perspektiv på inkomstfördelning}}, url = {{https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport20202.pdf}}, year = {{2020}}, }