Fantasin som försvann : Om borttappade ideal i läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige 1980–2020
(2022) In Nordisk kulturpolitisk tidsskrift 25(3). p.253-271- Abstract (Swedish)
- I artikeln studeras vilken betydelse fantasi har i läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige 1980–2020. Artikeln tar sin utgångspunkt i den överraskande upptäckten att fantasi saknas som motiv för läsning i statliga dokument om läsfrämjande från 2010-talet. I en bred kronologisk och kontextuell analys spåras därför eventuella förändringar i synen på fantasi under fyra decennier. Källmaterialets ryggrad utgörs av kulturpolitiska dokument såsom offentligt tryck och myndighetsrapporter, kompletterat med studier av barns och ungas läsning, handböcker och rapporter från läsfrämjande projekt på folkbibliotek. Jag använder en kvalitativ metod för att lokalisera och analysera hur fantasi omnämns och värderas i texterna.
Artikeln utgår... (More) - I artikeln studeras vilken betydelse fantasi har i läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige 1980–2020. Artikeln tar sin utgångspunkt i den överraskande upptäckten att fantasi saknas som motiv för läsning i statliga dokument om läsfrämjande från 2010-talet. I en bred kronologisk och kontextuell analys spåras därför eventuella förändringar i synen på fantasi under fyra decennier. Källmaterialets ryggrad utgörs av kulturpolitiska dokument såsom offentligt tryck och myndighetsrapporter, kompletterat med studier av barns och ungas läsning, handböcker och rapporter från läsfrämjande projekt på folkbibliotek. Jag använder en kvalitativ metod för att lokalisera och analysera hur fantasi omnämns och värderas i texterna.
Artikeln utgår från hypotesen att fantasi är en central mänsklig förmåga men att den nedprioriteras i dagens kulturpolitiska klimat. Hypotesen är inspirerad av två teoretiska fält: dels forskning kring fantasins psykologiska och litterära betydelse, dels forskning om hur styrmekanismen new public management (NPM) och dess fokus på effektivitet, måluppfyllelse och mätbarhet kommit att prägla samhället. Studiens syfte är att med stöd i de empiriska resultaten föra en diskussion kring fantasins betydelse både i synen på barns och ungas läsning och i samhället i stort.
Den empiriska undersökningen visar tydligt att fantasins betydelse i läsfrämjande insatser har förändrats radikalt mellan 1980 och 2020. Det mest slående resultatet är att fantasi har en självklar och naturlig plats i statliga dokument från 1980- och 90-talet för att fullständigt försvinna på 2010-talet. Andra viktiga resultat är att fantasi ges olika betydelse i professionella och populära sammanhang, att fantasi alltmer kommit att associeras till de små barnens värld, i stället för att betraktas som en essentiell psykologisk förmåga, samt att det sker en värdeskiftning när begreppet fantasi ersätts med kreativitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/e51530ad-03b0-482d-bbc0-d609a1dc5396
- author
- Riving, Cecilia LU
- organization
- publishing date
- 2022-11-25
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Kulturpolitik, läsfrämjande, new public management, fantasi, barn, unga
- in
- Nordisk kulturpolitisk tidsskrift
- volume
- 25
- issue
- 3
- pages
- 19 pages
- publisher
- Högskolan i Borås
- ISSN
- 1403-3216
- DOI
- 10.18261/nkt.25.3.7
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- e51530ad-03b0-482d-bbc0-d609a1dc5396
- date added to LUP
- 2023-01-27 17:37:21
- date last changed
- 2023-01-30 11:36:49
@article{e51530ad-03b0-482d-bbc0-d609a1dc5396,
abstract = {{I artikeln studeras vilken betydelse fantasi har i läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige 1980–2020. Artikeln tar sin utgångspunkt i den överraskande upptäckten att fantasi saknas som motiv för läsning i statliga dokument om läsfrämjande från 2010-talet. I en bred kronologisk och kontextuell analys spåras därför eventuella förändringar i synen på fantasi under fyra decennier. Källmaterialets ryggrad utgörs av kulturpolitiska dokument såsom offentligt tryck och myndighetsrapporter, kompletterat med studier av barns och ungas läsning, handböcker och rapporter från läsfrämjande projekt på folkbibliotek. Jag använder en kvalitativ metod för att lokalisera och analysera hur fantasi omnämns och värderas i texterna.<br/>Artikeln utgår från hypotesen att fantasi är en central mänsklig förmåga men att den nedprioriteras i dagens kulturpolitiska klimat. Hypotesen är inspirerad av två teoretiska fält: dels forskning kring fantasins psykologiska och litterära betydelse, dels forskning om hur styrmekanismen new public management (NPM) och dess fokus på effektivitet, måluppfyllelse och mätbarhet kommit att prägla samhället. Studiens syfte är att med stöd i de empiriska resultaten föra en diskussion kring fantasins betydelse både i synen på barns och ungas läsning och i samhället i stort.<br/>Den empiriska undersökningen visar tydligt att fantasins betydelse i läsfrämjande insatser har förändrats radikalt mellan 1980 och 2020. Det mest slående resultatet är att fantasi har en självklar och naturlig plats i statliga dokument från 1980- och 90-talet för att fullständigt försvinna på 2010-talet. Andra viktiga resultat är att fantasi ges olika betydelse i professionella och populära sammanhang, att fantasi alltmer kommit att associeras till de små barnens värld, i stället för att betraktas som en essentiell psykologisk förmåga, samt att det sker en värdeskiftning när begreppet fantasi ersätts med kreativitet.}},
author = {{Riving, Cecilia}},
issn = {{1403-3216}},
keywords = {{Kulturpolitik; läsfrämjande; new public management; fantasi; barn; unga}},
language = {{swe}},
month = {{11}},
number = {{3}},
pages = {{253--271}},
publisher = {{Högskolan i Borås}},
series = {{Nordisk kulturpolitisk tidsskrift}},
title = {{Fantasin som försvann : Om borttappade ideal i läsfrämjande insatser för barn och unga i Sverige 1980–2020}},
url = {{http://dx.doi.org/10.18261/nkt.25.3.7}},
doi = {{10.18261/nkt.25.3.7}},
volume = {{25}},
year = {{2022}},
}