Optionsvärden i kollektivtrafiken : Framtid, osäkerhet och försäkring
(2017) 2017:2.- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna studie har i första hand varit att öka förståelsen av optionsvärdet och dess betydelse för värdering av kollektivtrafik. I andra hand har vi studerat så kallade icke-användarvärden.
Begreppet optionsvärde har sitt ursprung i miljöekonomin och uppstår då det råder osäkerhet om framtida konsumtion. Optionsvärdet utgör den premie individer är beredda att betala för att försäkra sig om en viss framtida konsumtion. I miljöekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att bevara naturområden och inom transportekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att hålla utbud tillgängligt.
Denna studie har identifierat 11 studier som studerat
options- och icke-användarvärden i kollektivtrafiken, dessa studier... (More) - Syftet med denna studie har i första hand varit att öka förståelsen av optionsvärdet och dess betydelse för värdering av kollektivtrafik. I andra hand har vi studerat så kallade icke-användarvärden.
Begreppet optionsvärde har sitt ursprung i miljöekonomin och uppstår då det råder osäkerhet om framtida konsumtion. Optionsvärdet utgör den premie individer är beredda att betala för att försäkra sig om en viss framtida konsumtion. I miljöekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att bevara naturområden och inom transportekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att hålla utbud tillgängligt.
Denna studie har identifierat 11 studier som studerat
options- och icke-användarvärden i kollektivtrafiken, dessa studier har tillsammans åstadkommit 20 olika värderingar. Studierna ger inget svar på hur stora options och icke-användarvärdena är men utifrån studiernas värderingar är det möjligt att dra ett antal generella slutsatser om vad som påverkar optionsvärdet.
Baserat på de empiriska studierna är det som påverkar storleken på optionsvärdet 1) hur mycket färdmedlet används, 2) hur sannolikt det är att det kommer användas i framtiden, 3) förekomsten av andra reserv färdmedel och 4) kvaliteten på färdmedlet.
Det finns emellertid problem med de studier som genomförts.
De två huvudsakliga problemen som identifierats är dels tillgänglighetsmåtten, eller snarare avsaknaden av tillgänglighetsmått, och dels de metoder som använts för att fördela det totala ekonomiska värdet på olika underkategorier, t.ex. olika typer av icke-användarvärden. Det finns skäl att tro att metoderna har stor betydelse för vilka värderingar som erhålls.
Vi för sedan ett mer generellt resonemang tillgänglighet och optionsvärde. Här finner vi att varje resalternativ har ett optionsvärde men att storleken varierar med 1) alternativen och kvaliteten på dessa, 2) osäkerhet om framtida utbud, 3) osäkerhet om framtida efterfrågan och 4) hur sannolikheterna att olika resalternativ är tillgängliga respektive efterfrågas är korrelerade. Detta medför att ett resalternativ som är relativt sett bra men där risken att det är otillgängligt är starkt korrelerat med förstahandsalternativet kan ha ett lägre optionsvärde än ett sämre alternativ vars otillgänglighetsrisk är svagt korrelerad med förstahandsalternativets.
Vi finner
att optionsvärdet är en ytterligare tillgänglighetskomponent, även med mycket bra
tillgänglighetsmått så som logsummor, men att storleken på denna ytterligare komponent är mycket situationsberoende. Den är sannolikt relativt sett obetydlig om tillgängligheten är god och relativt betydande om tillgängligheten är dålig. Hur
tillgängligheten är uppbyggd är också av betydelse. Om man har mycket bra tillgänglighet men att den endast beror av ett mycket bra alternativ kan t.ex.
reservfärdmedel ha ett högt optionsvärde. Om tillgängligheten istället är uppbyggd av många alternativ bör varje enskilt alternativ ha ett litet optionsvärde.
Vi menar sedan att den kunskap som finns idag inte är tillräcklig för att använda optionsvärden i samhällsekonomiska kalkyler utan föreslår till vidare ett kvalitativt angreppssätt. Därefter skisserar vi på en metod för att undersöka optionsvärdet med hjälp av ett bättre tillgänglighetsmått vilket skulle förbättra förutsättningarna för att ta med optionsvärden i samhällsekonomiska kalkyler.
De avslutande slutsatserna är att 1) resonemanget om distinktionen mellan osäkerheten i utbud och efterfrågan bör fördjupas, 2) resonemanget om hur riskerna är korrelerade bör fördjupas och 3) förutsättningarna för att använda den metod vi skisserar bör utredas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/e59b31bf-4353-4c0a-b88f-dbcb5722c981
- author
- Bondemark, Anders LU and Johansson, Erik LU
- organization
- publishing date
- 2017-03
- type
- Working paper/Preprint
- publication status
- published
- subject
- volume
- 2017:2
- pages
- 32 pages
- publisher
- K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- e59b31bf-4353-4c0a-b88f-dbcb5722c981
- alternative location
- http://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/optionsvarden_i_kollektivtrafiken_2017_2.pdf
- date added to LUP
- 2018-03-16 11:40:34
- date last changed
- 2023-02-22 11:11:09
@misc{e59b31bf-4353-4c0a-b88f-dbcb5722c981,
abstract = {{Syftet med denna studie har i första hand varit att öka förståelsen av optionsvärdet och dess betydelse för värdering av kollektivtrafik. I andra hand har vi studerat så kallade icke-användarvärden.<br/>Begreppet optionsvärde har sitt ursprung i miljöekonomin och uppstår då det råder osäkerhet om framtida konsumtion. Optionsvärdet utgör den premie individer är beredda att betala för att försäkra sig om en viss framtida konsumtion. I miljöekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att bevara naturområden och inom transportekonomin yttrar det sig som en betalningsvilja för att hålla utbud tillgängligt.<br/>Denna studie har identifierat 11 studier som studerat <br/>options- och icke-användarvärden i kollektivtrafiken, dessa studier har tillsammans åstadkommit 20 olika värderingar. Studierna ger inget svar på hur stora options och icke-användarvärdena är men utifrån studiernas värderingar är det möjligt att dra ett antal generella slutsatser om vad som påverkar optionsvärdet.<br/>Baserat på de empiriska studierna är det som påverkar storleken på optionsvärdet 1) hur mycket färdmedlet används, 2) hur sannolikt det är att det kommer användas i framtiden, 3) förekomsten av andra reserv färdmedel och 4) kvaliteten på färdmedlet.<br/>Det finns emellertid problem med de studier som genomförts.<br/>De två huvudsakliga problemen som identifierats är dels tillgänglighetsmåtten, eller snarare avsaknaden av tillgänglighetsmått, och dels de metoder som använts för att fördela det totala ekonomiska värdet på olika underkategorier, t.ex. olika typer av icke-användarvärden. Det finns skäl att tro att metoderna har stor betydelse för vilka värderingar som erhålls.<br/>Vi för sedan ett mer generellt resonemang tillgänglighet och optionsvärde. Här finner vi att varje resalternativ har ett optionsvärde men att storleken varierar med 1) alternativen och kvaliteten på dessa, 2) osäkerhet om framtida utbud, 3) osäkerhet om framtida efterfrågan och 4) hur sannolikheterna att olika resalternativ är tillgängliga respektive efterfrågas är korrelerade. Detta medför att ett resalternativ som är relativt sett bra men där risken att det är otillgängligt är starkt korrelerat med förstahandsalternativet kan ha ett lägre optionsvärde än ett sämre alternativ vars otillgänglighetsrisk är svagt korrelerad med förstahandsalternativets.<br/>Vi finner <br/>att optionsvärdet är en ytterligare tillgänglighetskomponent, även med mycket bra <br/>tillgänglighetsmått så som logsummor, men att storleken på denna ytterligare komponent är mycket situationsberoende. Den är sannolikt relativt sett obetydlig om tillgängligheten är god och relativt betydande om tillgängligheten är dålig. Hur <br/>tillgängligheten är uppbyggd är också av betydelse. Om man har mycket bra tillgänglighet men att den endast beror av ett mycket bra alternativ kan t.ex. <br/>reservfärdmedel ha ett högt optionsvärde. Om tillgängligheten istället är uppbyggd av många alternativ bör varje enskilt alternativ ha ett litet optionsvärde. <br/>Vi menar sedan att den kunskap som finns idag inte är tillräcklig för att använda optionsvärden i samhällsekonomiska kalkyler utan föreslår till vidare ett kvalitativt angreppssätt. Därefter skisserar vi på en metod för att undersöka optionsvärdet med hjälp av ett bättre tillgänglighetsmått vilket skulle förbättra förutsättningarna för att ta med optionsvärden i samhällsekonomiska kalkyler.<br/>De avslutande slutsatserna är att 1) resonemanget om distinktionen mellan osäkerheten i utbud och efterfrågan bör fördjupas, 2) resonemanget om hur riskerna är korrelerade bör fördjupas och 3) förutsättningarna för att använda den metod vi skisserar bör utredas.}},
author = {{Bondemark, Anders and Johansson, Erik}},
language = {{swe}},
note = {{Working Paper}},
publisher = {{K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik}},
title = {{Optionsvärden i kollektivtrafiken : Framtid, osäkerhet och försäkring}},
url = {{http://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/optionsvarden_i_kollektivtrafiken_2017_2.pdf}},
volume = {{2017:2}},
year = {{2017}},
}