Lagspråk och skriftlighet : Det formella skriftspråkets konstruktionssyntax som grund för lagspråksförenkling och EU-översättning
(2024) In Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A 86.- Abstract (Swedish)
- Den här boken handlar om de lexikogrammatiska förutsättningarna
för välfungerande och rimligt lättillgängliga inhemska lagtexter och
översatta EU-rättsakter och -domar. Bokens huvudtes är att
språkformen i bägge fallen måste grundas på skriftlighet, dvs. på ett
kvalificerat bruk av hela det formella skriftspråkets
konstruktionsregister och med strikt tillämpning av dess generella
normsystem. Boken vänder sig därmed emot de krav på muntlig
enkelhet och ledigt språkbruk som i det längsta präglade de svenska
reaktionerna på millennieskiftets översatta EU-rättsakter och domar.
Dessa klarspråkskrav – ”den svenska modellen för begripliga
lagtexter” – gick ut på att klara och begripliga lagtexter... (More) - Den här boken handlar om de lexikogrammatiska förutsättningarna
för välfungerande och rimligt lättillgängliga inhemska lagtexter och
översatta EU-rättsakter och -domar. Bokens huvudtes är att
språkformen i bägge fallen måste grundas på skriftlighet, dvs. på ett
kvalificerat bruk av hela det formella skriftspråkets
konstruktionsregister och med strikt tillämpning av dess generella
normsystem. Boken vänder sig därmed emot de krav på muntlig
enkelhet och ledigt språkbruk som i det längsta präglade de svenska
reaktionerna på millennieskiftets översatta EU-rättsakter och domar.
Dessa klarspråkskrav – ”den svenska modellen för begripliga
lagtexter” – gick ut på att klara och begripliga lagtexter förutsätter
en språkgestaltning som så långt möjligt undviker det formella
skriftspråkets specifika konstruktioner, till exempel passiv
konstruktion, nominalisering och tunga innehållsadverbial i
mittfältet. I boken visas att denna ståndpunkt är ohållbar både
empiriskt och genreteoretiskt. I själva verket kan den ha utgjort ett
avgörande hinder för en rationell hantering av problemen kring
svenska EU-rättsakter och domar.
Analysarbetet grundas på en funktionellt baserad beskrivning av den
mera formella sakprosans konstruktionsregister, med särskilt fokus
på lagspråkets generella uttrycksbehov och de enskilda
konstruktionernas potential att bidra till tydliga och rimligt
lättillgängliga meningsstrukturer. I bokens avslutande del sker bland
annat en jämförelse mellan språkformen i millennieskiftets svenska
och danska EU-översättningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/f2c1f2af-89b3-46e9-8c14-9b8ce346b6b3
- author
- Ekerot, Lars-Johan LU
- organization
- publishing date
- 2024
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A
- volume
- 86
- pages
- 295 pages
- publisher
- Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet
- ISSN
- 0347-8971
- ISBN
- 978-91-7267-478-3
- 978-91-7267-479-0
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- f2c1f2af-89b3-46e9-8c14-9b8ce346b6b3
- date added to LUP
- 2024-03-13 15:52:26
- date last changed
- 2024-03-14 14:39:40
@book{f2c1f2af-89b3-46e9-8c14-9b8ce346b6b3, abstract = {{Den här boken handlar om de lexikogrammatiska förutsättningarna<br/>för välfungerande och rimligt lättillgängliga inhemska lagtexter och<br/>översatta EU-rättsakter och -domar. Bokens huvudtes är att<br/>språkformen i bägge fallen måste grundas på skriftlighet, dvs. på ett<br/>kvalificerat bruk av hela det formella skriftspråkets<br/>konstruktionsregister och med strikt tillämpning av dess generella<br/>normsystem. Boken vänder sig därmed emot de krav på muntlig<br/>enkelhet och ledigt språkbruk som i det längsta präglade de svenska<br/>reaktionerna på millennieskiftets översatta EU-rättsakter och domar.<br/>Dessa klarspråkskrav – ”den svenska modellen för begripliga<br/>lagtexter” – gick ut på att klara och begripliga lagtexter förutsätter<br/>en språkgestaltning som så långt möjligt undviker det formella<br/>skriftspråkets specifika konstruktioner, till exempel passiv<br/>konstruktion, nominalisering och tunga innehållsadverbial i<br/>mittfältet. I boken visas att denna ståndpunkt är ohållbar både<br/>empiriskt och genreteoretiskt. I själva verket kan den ha utgjort ett<br/>avgörande hinder för en rationell hantering av problemen kring<br/>svenska EU-rättsakter och domar.<br/>Analysarbetet grundas på en funktionellt baserad beskrivning av den<br/>mera formella sakprosans konstruktionsregister, med särskilt fokus<br/>på lagspråkets generella uttrycksbehov och de enskilda<br/>konstruktionernas potential att bidra till tydliga och rimligt<br/>lättillgängliga meningsstrukturer. I bokens avslutande del sker bland<br/>annat en jämförelse mellan språkformen i millennieskiftets svenska<br/>och danska EU-översättningar.}}, author = {{Ekerot, Lars-Johan}}, isbn = {{978-91-7267-478-3}}, issn = {{0347-8971}}, language = {{swe}}, publisher = {{Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet}}, series = {{Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A}}, title = {{Lagspråk och skriftlighet : Det formella skriftspråkets konstruktionssyntax som grund för lagspråksförenkling och EU-översättning}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/177043218/Lagspr_k_och_skriftlighet_-_Lars-Johan_Ekerot_-_WEBB.pdf}}, volume = {{86}}, year = {{2024}}, }