Advanced

Crip heroes and social change

Apelmo, Elisabet LU (2012) In Lambda Nordica p.27-52
Abstract
THIS ARTICLE PRESENTS a critical reading of Robert McRuer’s Crip Theory: cultural signs of queerness and disability (2006), in which the author, a professor of English, explores common ground between disability studies and queer theory. The conjunction of the two has been rare (Grönvik 2008:48; Kafer 2009:291) but does ap- pear in a special edition of the magazine GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies for which McRuer was one of several guest editors (2003). The aim of the present article is two-fold. First, the consequences of McRuer’s choice of empirical data for Crip Theory are analysed. Second, the relevance of Crip Theory for a study on how female athletes with physical impairments relate to their bodies and to the field of sports... (More)
THIS ARTICLE PRESENTS a critical reading of Robert McRuer’s Crip Theory: cultural signs of queerness and disability (2006), in which the author, a professor of English, explores common ground between disability studies and queer theory. The conjunction of the two has been rare (Grönvik 2008:48; Kafer 2009:291) but does ap- pear in a special edition of the magazine GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies for which McRuer was one of several guest editors (2003). The aim of the present article is two-fold. First, the consequences of McRuer’s choice of empirical data for Crip Theory are analysed. Second, the relevance of Crip Theory for a study on how female athletes with physical impairments relate to their bodies and to the field of sports is examined. (Less)
Abstract (Swedish)
Denna artikel presenterar en kritisk läsning av litteraturvetaren Robert McRuers Crip Theory: cultural signs of queerness and disability (2006), i vilken författaren utforskar gemensamma beröringspunkter mellan funktionshinderforskning och queerteori. Artikelns syfte är tvåfaldigt. Inledningsvis analyseras vilka konsekvenser McRuers val av empiri har för det ramverk han utvecklar: cripteorin. Därefter undersöks cripteorins relevans för en studie om hur unga kvinnor, 15–27 år, med fysiska funktionsnedsättningar i form av rörelsehinder förhåller sig till sina egna kroppar och till idrott som socialt fält. McRuers förskjutning av fokus från den funktionshindrade kroppen till den obligatoriska funktionsfullkomligheten är löftesrik, även om... (More)
Denna artikel presenterar en kritisk läsning av litteraturvetaren Robert McRuers Crip Theory: cultural signs of queerness and disability (2006), i vilken författaren utforskar gemensamma beröringspunkter mellan funktionshinderforskning och queerteori. Artikelns syfte är tvåfaldigt. Inledningsvis analyseras vilka konsekvenser McRuers val av empiri har för det ramverk han utvecklar: cripteorin. Därefter undersöks cripteorins relevans för en studie om hur unga kvinnor, 15–27 år, med fysiska funktionsnedsättningar i form av rörelsehinder förhåller sig till sina egna kroppar och till idrott som socialt fält. McRuers förskjutning av fokus från den funktionshindrade kroppen till den obligatoriska funktionsfullkomligheten är löftesrik, även om dess samverkan med den obligatoriska heterosexualiteten inte är helt teoretiskt utvecklad. Som aktivist strävar McRuer efter samhällelig förändring: ”an accessible world is possible […] constructed in opposition to neoliberalism […] a disabled world is possible and desirable” (2006:71). Tillgänglighet ska här förstås i vid bemärkelse, inte bara som tillgång till fysisk miljö utan också som förändrade attityder och ökad kunskap. Subjektspositionen som funktionshindrad blir åtråvärd genom den icke-individuella cripidentitet som McRuer föreslår – vem som helst kan som en solidarisk, politisk handling inta positionen som crip. Denna nya, förändrade värld kan uppnås dels genom politiskt arbete i koalitioner (McRuer är dock tämligen vag på denna punkt), dels genom olydnad och överskridanden av gränser. McRuer visar hur författare, konstnärer och dokumentärfilmare kritiserar konstruktionen av funktionshindrade kroppar, liksom den nya till synes förbättrade homofobin och ableismen (diskriminering mot människor med funktionsnedsättningar) som riktas mot dessa kroppar. Detta är dock en individualiserad form av förändringsarbete som kräver tillgång till ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital och därför inte är tillgänglig för alla. En risk med den kollektiva cripidentitet som McRuer förespråkar är att den ytterligare kan förstärka användandet av den levda erfarenheten av funktionshinder som en metafor för exempelvis lidande, brist eller övervinnande av hinder. De faktiska livsvillkoren för människor med funktionsnedsättningar osynliggörs och det blir svårare för dem att framföra krav. Likt den mediala stereotypen supercrips – som utför fysiska stordåd – kan McRuers crippa hjältar inspirera, och deltagarna i min studie intar stundtals en crip subjektsposition. Men de strävar också efter normalitet. Med ett kulturellt och historiskt situerat abjektionsbegrepp kan kritiken av den obligatoriska funktionsfullkomligheten och heterosexualiteten fördjupas och krav på inkludering från människor med funktionsnedsättningar förstås. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
in
Lambda Nordica
issue
1-2
pages
26 pages
publisher
Lambda Nordica Förlag
ISSN
1100-2573
language
English
LU publication?
yes
id
f3e3afc5-63c9-4eb2-8488-59ee5565be52
alternative location
http://www.lambdanordica.se/wp-content/uploads/Apelmo-LN12_12.pdf
date added to LUP
2018-08-30 11:31:15
date last changed
2018-11-21 21:41:19
@article{f3e3afc5-63c9-4eb2-8488-59ee5565be52,
  abstract     = {THIS ARTICLE PRESENTS a critical reading of Robert McRuer’s Crip Theory: cultural signs of queerness and disability (2006), in which the author, a professor of English, explores common ground between disability studies and queer theory. The conjunction of the two has been rare (Grönvik 2008:48; Kafer 2009:291) but does ap- pear in a special edition of the magazine GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies for which McRuer was one of several guest editors (2003). The aim of the present article is two-fold. First, the consequences of McRuer’s choice of empirical data for Crip Theory are analysed. Second, the relevance of Crip Theory for a study on how female athletes with physical impairments relate to their bodies and to the field of sports is examined.},
  author       = {Apelmo, Elisabet},
  issn         = {1100-2573},
  language     = {eng},
  number       = {1-2},
  pages        = {27--52},
  publisher    = {Lambda Nordica Förlag},
  series       = {Lambda Nordica},
  title        = {Crip heroes and social change},
  url          = {http://www.lambdanordica.se/wp-content/uploads/Apelmo-LN12_12.pdf},
  year         = {2012},
}