Conservation measures for the Caspian Tern Hydroprogne caspiaat the largest colony in Sweden

Abstract

WE PRESENT CONSERVATI ON ACTI ONS during 2007–2020 as part of the national Caspian Tern Hydroprogne caspia species action plan at Stenarna in the Björn archipelago, Uppland, the largest colony in Sweden. We applied a combination of monitoring, research, and management measures conducted within an adaptive approach frame-work, using both established and novel techniques. The implementation of conservation measures led to increased breeding success, from 0 fledglings per pair in 2007 to 1.3 in 2020. A surveillance video camera installed in 2009 aided in monitoring efforts and also revealed predation by Herring Gull Larus argentatus and White-tailed Eagle Haliaeetus albicilla, leading to species-specific control strategies. Management of the island and surrounding archi-pelago, including hunting of invasive American mink Mustela vison, vegetation removal, and habitat restoration after a severe storm, have also been instrumental to the success of the project. Implementation of projects such as this have the potential to improve conditions for continued viability of endangered species in a changing world and are likely to be useful to other conservation practitioners.

Abstract (Swedish)

Vi presenterar skyddsåtgärder som vidtagits som en del av åtgärdsprogrammet ”Projekt Skräntärna” under perioden 2007–2020 i Sveriges största koloni, Stenarna i Björns skärgård, Uppland. En kombination av övervakning, forskning och förvaltningsåtgärder genomfördes enligt en flexibel strategi, där både etablerade och nya tekniker användes. Varje år under häckningssäsongen gjordes fyra besök för att räkna häckande par, bon, ungar och flygga ungar, samt kontrollera predation. En övervakningskamera som installerades under 2009 har möjliggjort avläsning av både färg- och metallringar, dessutom har den påvisat predation av både gråtrut Larus argentatus och havsörn Haliaeetus albicillapå framför allt ägg och ungar. Gråtrutspredation hanterades effektivt genom att ta bort ägg från de par som hade bon precis intill skräntärnekolonin. En ”havsörnsskrämma” som placerades ut första gången 2019 har reducerat havsörnsbesöken men det återstår att se om detta är en effektiv lösning på lång sikt. Varje år innan och efter häckningssäsongen har dessutom minkjakt utförts i området och vegetation har röjts ifrån häckningsplatsen, en grusbank på södra delen av ön. När stormen ”Per” i januari 2007 spolade bort större delen av grusbanken, och inga ungar blev flygga, restaurerades grusbanken efter häckningssäsongen samma år. Under projektets gång har häckningsframgången ökat från noll till 1,3 flygga ungar per par, med omkring 250 flygga ungar under 2020. Identifiering av tidigare okända problematiska inhemska predatorer med hjälp av övervakningskameran samt restaurering och förvaltning av häckningsplatsen (grusbanken) har visats sig vara oumbärliga för projektets framgång. Resultat av åtgärderna visar att denna typ av projekt kan förbättra förhållandena för hotade arter och bidra till deras fortsatta existens i en förän-derlig värld.

• author: Lötberg, Ulrik ; Isaksson, Natalie ; Söderlund, Lennart and Åkesson, Susanne
• organization: Evolutionary ecology; CAnMove - Centre for Animal Movement Research (research group); Animal Navigation Lab (research group)
• alternative title: Bevarande av skräntärnan Hydroprogne caspiavid Sveriges största koloni
• publishing date: 2022
• type: Contribution to journal
• publication status: published
• subject: Ecology
• keywords: Baltic Sea, breeding site, monitoring, national action program, predation, restoration, seabird
• in: Ornis Svecica
• volume: 32
• pages: 12 pages
• publisher: Sveriges Ornitologiska Förening
• external identifiers: scopus:85135077682
• ISSN: 1102-6812
• DOI: 10.34080/OS.V32.22569
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: Funding Information: This project has been supported financially by the World Widlife Fund, Alvins fund, Makarna Lindbergs stiftelse, Petra Lundbergs stiftelse, Postkodstiftelsen, and BirdLife Sweden. This is a report from the Centre for Animal Movement Research (CAnMove) financed by a Linnaeus grant (349-2007-8690) from the Swedish Research Council and Lund University. SÅ is supported by grants from the Swedish Research Council (621-2013-4361, 2016‐03625) and Lund University. We are grateful to Martin Amcoff and the Uppland Foundation who, together with Tierp municipality, in 2018 formed the Björn archipelago nature reserve and thus secured the foundation for being able to preserve this unique environment for the future. Thanks also to the late Roland and Carin Staav, for assistance with reviewing images from the surveillance camera in the early days. We would also like to thank Kjell Holmkvist, Kozue Shiomi, Tom Evans, Ewa Karaszewska, Martin Beal, Cristina Rueda-Uribe and many more volunteers, the hunters hired for mink hunting, and of course the Caspian Terns and the myriad of seabirds that nest at Stenarna. Many thanks to Patrik Byholm, Jonas Hentati-Sundberg, Martin Stervander, and to three reviewers for extensive and helpful comments that improved this paper. Publisher Copyright: © 2022 the author(s).
• id: f6f2c1ff-b8ca-4859-9256-f67d8d12bc04
• date added to LUP: 2022-09-12 15:21:34
• date last changed: 2024-05-16 17:39:54