Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Social konsekvensanalys inom transportplaneringen : Erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad

Stjernborg, Vanessa LU and Lopez Svensson, Gustav LU (2023)
Abstract (Swedish)
Infrastrukturprojekt skapar nya och positiva förutsättningar för människor och samhällen, samtidigt som de kan ge upphov till olika negativ påverkan. En social konsekvensanalys (SKA) handlar om att bevaka, analysera och hantera avsiktlig och oavsiktlig social påverkan (både av positiv och negativ karaktär). Den avser att understödja det givna projektets fördelar och begränsa nackdelarna genom en fortlöpande påverkan i beslutsprocessen. En av grundbultarna för en social konsekvensanalys förstås som att de som berörs av infrastrukturprojektet också på olika sätt involveras i planeringsprocessen.

Föreliggande rapport syftar till att identifiera möjligheter, utmaningar och vägvalsfrågor för sociala konsekvensanalyser. Rapportens... (More)
Infrastrukturprojekt skapar nya och positiva förutsättningar för människor och samhällen, samtidigt som de kan ge upphov till olika negativ påverkan. En social konsekvensanalys (SKA) handlar om att bevaka, analysera och hantera avsiktlig och oavsiktlig social påverkan (både av positiv och negativ karaktär). Den avser att understödja det givna projektets fördelar och begränsa nackdelarna genom en fortlöpande påverkan i beslutsprocessen. En av grundbultarna för en social konsekvensanalys förstås som att de som berörs av infrastrukturprojektet också på olika sätt involveras i planeringsprocessen.

Föreliggande rapport syftar till att identifiera möjligheter, utmaningar och vägvalsfrågor för sociala konsekvensanalyser. Rapportens övergripande frågor fokuseras särskilt mot ett transportperspektiv, men inkluderar delvis också ett mer generellt samhällsplanerarperspektiv. De övergripande frågorna lyder enligt följande; Hur beskrivs sociala konsekvensanalyser ur ett internationellt och nationellt perspektiv samt vilka möjligheter, utmaningar och kunskapsgap kan identifieras? Vilka fortsatta utvecklingsbehov finns inom området (sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen)?

Rapporten avser att ge en bredare översikt över området sociala konsekvensanalyser, dels genom vägledande litteratur mer generellt inom samhällsplaneringen, dels med särskilt fokus mot transportplaneringen. För att kartlägga forskningsläget gällande sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen, genomförs inom ramen för föreliggande projekt för tillfället en systematisk litteraturöversikt som avses att publiceras längre fram. I föreliggande rapport har enskilda artiklar från litteratursökningen valts ut för en djupare genomlysning. Även nationella rapporter, antologier, styrdokument och genomförda praktiska exempel på sociala konsekvensanalyser inom transportsektorn har insamlats och sammanställts. Några planeringsdokument har också valts ut mer som praktiska exempel. Dokumenten har övergripande studerats för att ge en ökad förståelse för hur sociala perspektiv hanterats inom den nationella planeringskontexten (presenteras i bilaga 1).

Intervjuer har genomförts under våren 2023 med experter och planerare som arbetar med sociala perspektiv på olika sätt inom transportplaneringen i Sverige. Intervjumaterialet har sammanställts i en vetenskaplig artikel (se Stjernborg, 2023) och resultaten från artikeln summeras övergripande i denna rapport. Informanterna representerar nationella och regionala nivån samt arbetar som konsulter. Teman för intervjuerna var planeringsprocessens olika skeden och hur SKA bör inkluderas i dess olika skeden, metoder och angreppssätt för SKA, utrymmet som SKA ges i planeringsprocessen, kompetens hos beställare och utförare, inkludering av lokalbefolkningen samt kvarstående utmaningar.

Den internationella litteraturen härleder den sociala konsekvensanalysens startskott till USA och tidigt 1970-tal och inträdet av National Environmental Policy Act (NEPA), vilken preciserade hur vissa sociala aspekter skulle inkluderas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Med tiden växte det fram en kritik mot den vaga definitionen av den sociala dimensionen, som också lade grunden för fortsatt utveckling inom området. Detta kom att få till följd att den sociala konsekvensanalysen alltmer utvecklades till en egen och mer fristående konsekvensbeskrivning. Det kom så småningom också utöver den mer amerikanska inriktningen att utformas en mer internationell inriktning. De båda skiljer sig en aning med hänsyn till definition och angreppssätt.

Inom forskningen tillskrivs den sociala konsekvensanalysen en funktion som bland annat inkluderar en strävan efter att proaktivt identifiera, analysera och utvärdera sociala effekter (både positiva och negativa) av infrastrukturinvesteringar, åtgärder och policys. Flera framlyfter vikten av att den sociala dimensionen vävs in tidigt i planeringsprocessen. Detta med hänsyn till att det då fortfarande går att påverka på ett mer betydande sätt, än enbart genom förebyggande åtgärder när de mest väsentliga besluten redan är tagna. Det råder inom den internationella litteraturen en konsensus om vikten av att inkludera lokalbefolkningen, det vill säga dem som faktiskt påverkas av investeringen. Flera uppmärksammade forskningsartiklar pekar mot den demokratiska aspekten av att inkluderas i planeringsprocessen. Det framlyfts också hur den sociala konsekvensanalysen bör inkludera en flexibilitet och öppenhet. Det konstateras ett behov av ett mer samhällsvetenskapligt angreppssätt och en mer samhällsvetenskaplig kompetens hos beställare och utförare, för en djupare förståelse för den komplexitet som resultaten från en social konsekvensanalys ofta innefattar, såväl som vad för kunskap som efterfrågas. Det vill säga hur sociala strukturer, relationer och samband i samhället kan påverkas genom ingrepp i urbana och rurala landskap, ofta genom samband i flera led och med hänsyn till och olika förutsättningar och olika maktrelationer.

En utgångspunkt, menar litteraturen, är att sociala grupper och sociala kontexter skiljer sig åt, vilket på samma sätt ställer krav på flexibilitet i angreppssätt och metod. Sociala effekter beskrivs vidare med öppenhet och anses inkludera allt som påverkar människan. Gränsdragningen mellan miljömässiga och ekonomiska effekter anses flytande. Sociala effekter kan dessutom röra sig på olika nivåer (familjen, arbetsplatsen, i kommuner eller samhällen generellt) och kan upplevas både exempelvis fysiskt och mentalt. De flesta forskare menar därför att det är lämpligt att använda olika metoder (kvalitativa och kvantitativa) för att säkerställa att olika dimensioner tas i beaktning.

I den internationella forskningslitteraturen som fokuserar mot transportplaneringsfrågor och sociala konsekvensanalyser skildras hur större infrastrukturprojekt i olika kontexter kantats av utmaningar. Utmaningarna kan, enligt författarna, på olika sätt härledas till en bristfällig inkludering och hantering av sociala perspektiv i projekten i sin helhet. Det ges exempel på hur projekt tillfälligt stoppas, på betydande förseningar och på lösningar som blivit mindre lyckade ur ett socialt perspektiv. Det konstateras att det sociala perspektivet många gånger lyfts in för sent i planeringsprocessen och/eller i otillräcklig utsträckning. Det konstateras också att det kan vara svårt att få gehör för de sociala frågorna och den politiska viljan ifrågasätts i vissa fall, där exempel ska finnas på hur mer eller mindre färdiga planer ska ha presenterats, vilket ger medborgarna en begränsad möjlighet att faktiskt påverka. Exempelvis ska den sociala konsekvensanalysen ha nyttjats mer som ett sätt att legitimera besluten, än att faktiskt påverka i beslutsprocessen. Det riktas också kritik mot att sociala konsekvensanalyser inte alltid ges samma resurser och förutsättningar som exempelvis ekonomiska- eller tekniska utredningar, vilket också kan försvåra uppföljningsarbetet.

I Sverige saknas formella lagkrav på genomförandet av sociala konsekvensanalyser vid större infrastrukturinvesteringar. Det finns emellertid krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ta hänsyn till ”befolkning och människors hälsa”, därtill kan hänvisas till flera regelverk och riktlinjer från olika myndigheter. Social hållbarhet är också en av grundbultarna i agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Trafikverkets mål grundas i Agenda 2030 och inkluderar bland annat aspekter som trygghet, tillgänglighet, hälsa och trafiksäkerhet. Flertalet rapporter och annan litteratur som tagits fram ur det nationella perspektivet inom fältet (SKA inom transportplaneringen) pekar dock mot flertalet kvarstående utmaningar.

Några beskriver fältet som spretigt och att kvaliteten på utförda sociala konsekvensanalyser varierar. Det pekas mot ett behov av kompetenshöjande åtgärder och en tydligare konkretisering av vad en SKA bör innehålla, då en begreppslig förvirring och en vaghet kring frågan ska ha lett till ett spritt material. Det har också tagits fram en rad olika stödmaterial, främst på kommunal nivå, men också på regional nivå, som på olika sätt avses fungera som stöd vid genomförandet av sociala konsekvensanalyser. Dessa inkluderar olika begrepp, ibland till viss del överlappande. Det har också utvecklats stödmodeller baserade på vissa enskilda nyckelbegrepp eller internationella principer. Det förekommer därutöver arbete med exempelvis närbesläktade barnkonsekvensanalysen (BKA) och jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB).
Den sammanställning som görs i rapporten utifrån Stjernborg (2023), och i de intervjuer som artikeln baseras på, skildrades på samma sätt ett fragmenterat område kantat av utmaningar. Detta bland annat med hänsyn till frågor om kompetens hos beställare och utförare, om upphandling och beställarrollen, samt om den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion. Delar som alla hänger samman och som i slutänden påverkar både kvalitet och förutsättningarna för påverkan i beslutsprocessen.

Genom föreliggande rapports angreppssätt och inkluderande av varierande underlag har flertalet utmaningar identifierats och fortsatta utvecklingsbehov har konstaterats. Dessa handlar om att fortsatt belysa den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion samt hur sociala perspektiv bör hanteras i planeringsprocessens olika skeden. Att fortsatt belysa frågor om kompetens hos beställare och utförare samt hur den sociala konsekvensanalysen hanteras vid upphandling, utförande och överlämnande till nästa skede. Att fortsatt belysa vikten av att tidigt i planeringsprocessen skapa en djupare förståelse för given kontext och dess förutsättningar. Att fortsatt öka förståelsen för vikten av kombinerade metoder (kvalitativa och kvantitativa) och av att inkludera lokalbefolkningen/de som främst berörs i utredningen.

(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
pages
48 pages
publisher
K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
report number
K2 WORKING PAPER 2023:7
ISBN
978-91-89407-32-9
project
Social konsekvensanalys inom transportplaneringen: erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad
language
Swedish
LU publication?
yes
id
fe5d4e55-8c16-43b0-8b23-dc15aab2d84c
alternative location
https://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/tillgangl_wp_2023_7.pdf
date added to LUP
2023-11-16 09:36:19
date last changed
2023-11-17 12:51:04
@techreport{fe5d4e55-8c16-43b0-8b23-dc15aab2d84c,
  abstract     = {{Infrastrukturprojekt skapar nya och positiva förutsättningar för människor och samhällen, samtidigt som de kan ge upphov till olika negativ påverkan. En social konsekvensanalys (SKA) handlar om att bevaka, analysera och hantera avsiktlig och oavsiktlig social påverkan (både av positiv och negativ karaktär). Den avser att understödja det givna projektets fördelar och begränsa nackdelarna genom en fortlöpande påverkan i beslutsprocessen. En av grundbultarna för en social konsekvensanalys förstås som att de som berörs av infrastrukturprojektet också på olika sätt involveras i planeringsprocessen. <br/><br/>Föreliggande rapport syftar till att identifiera möjligheter, utmaningar och vägvalsfrågor för sociala konsekvensanalyser. Rapportens övergripande frågor fokuseras särskilt mot ett transportperspektiv, men inkluderar delvis också ett mer generellt samhällsplanerarperspektiv. De övergripande frågorna lyder enligt följande; Hur beskrivs sociala konsekvensanalyser ur ett internationellt och nationellt perspektiv samt vilka möjligheter, utmaningar och kunskapsgap kan identifieras? Vilka fortsatta utvecklingsbehov finns inom området (sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen)?<br/><br/>Rapporten avser att ge en bredare översikt över området sociala konsekvensanalyser, dels genom vägledande litteratur mer generellt inom samhällsplaneringen, dels med särskilt fokus mot transportplaneringen. För att kartlägga forskningsläget gällande sociala konsekvensanalyser inom transportplaneringen, genomförs inom ramen för föreliggande projekt för tillfället en systematisk litteraturöversikt som avses att publiceras längre fram. I föreliggande rapport har enskilda artiklar från litteratursökningen valts ut för en djupare genomlysning. Även nationella rapporter, antologier, styrdokument och genomförda praktiska exempel på sociala konsekvensanalyser inom transportsektorn har insamlats och sammanställts. Några planeringsdokument har också valts ut mer som praktiska exempel. Dokumenten har övergripande studerats för att ge en ökad förståelse för hur sociala perspektiv hanterats inom den nationella planeringskontexten (presenteras i bilaga 1).  <br/><br/>Intervjuer har genomförts under våren 2023 med experter och planerare som arbetar med sociala perspektiv på olika sätt inom transportplaneringen i Sverige. Intervjumaterialet har sammanställts i en vetenskaplig artikel (se Stjernborg, 2023) och resultaten från artikeln summeras övergripande i denna rapport. Informanterna representerar nationella och regionala nivån samt arbetar som konsulter. Teman för intervjuerna var planeringsprocessens olika skeden och hur SKA bör inkluderas i dess olika skeden, metoder och angreppssätt för SKA, utrymmet som SKA ges i planeringsprocessen, kompetens hos beställare och utförare, inkludering av lokalbefolkningen samt kvarstående utmaningar.<br/><br/>Den internationella litteraturen härleder den sociala konsekvensanalysens startskott till USA och tidigt 1970-tal och inträdet av National Environmental Policy Act (NEPA), vilken preciserade hur vissa sociala aspekter skulle inkluderas inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Med tiden växte det fram en kritik mot den vaga definitionen av den sociala dimensionen, som också lade grunden för fortsatt utveckling inom området. Detta kom att få till följd att den sociala konsekvensanalysen alltmer utvecklades till en egen och mer fristående konsekvensbeskrivning. Det kom så småningom också utöver den mer amerikanska inriktningen att utformas en mer internationell inriktning. De båda skiljer sig en aning med hänsyn till definition och angreppssätt. <br/><br/>Inom forskningen tillskrivs den sociala konsekvensanalysen en funktion som bland annat inkluderar en strävan efter att proaktivt identifiera, analysera och utvärdera sociala effekter (både positiva och negativa) av infrastrukturinvesteringar, åtgärder och policys. Flera framlyfter vikten av att den sociala dimensionen vävs in tidigt i planeringsprocessen. Detta med hänsyn till att det då fortfarande går att påverka på ett mer betydande sätt, än enbart genom förebyggande åtgärder när de mest väsentliga besluten redan är tagna. Det råder inom den internationella litteraturen en konsensus om vikten av att inkludera lokalbefolkningen, det vill säga dem som faktiskt påverkas av investeringen. Flera uppmärksammade forskningsartiklar pekar mot den demokratiska aspekten av att inkluderas i planeringsprocessen. Det framlyfts också hur den sociala konsekvensanalysen bör inkludera en flexibilitet och öppenhet. Det konstateras ett behov av ett mer samhällsvetenskapligt angreppssätt och en mer samhällsvetenskaplig kompetens hos beställare och utförare, för en djupare förståelse för den komplexitet som resultaten från en social konsekvensanalys ofta innefattar, såväl som vad för kunskap som efterfrågas. Det vill säga hur sociala strukturer, relationer och samband i samhället kan påverkas genom ingrepp i urbana och rurala landskap, ofta genom samband i flera led och med hänsyn till och olika förutsättningar och olika maktrelationer.<br/><br/>En utgångspunkt, menar litteraturen, är att sociala grupper och sociala kontexter skiljer sig åt, vilket på samma sätt ställer krav på flexibilitet i angreppssätt och metod. Sociala effekter beskrivs vidare med öppenhet och anses inkludera allt som påverkar människan. Gränsdragningen mellan miljömässiga och ekonomiska effekter anses flytande. Sociala effekter kan dessutom röra sig på olika nivåer (familjen, arbetsplatsen, i kommuner eller samhällen generellt) och kan upplevas både exempelvis fysiskt och mentalt. De flesta forskare menar därför att det är lämpligt att använda olika metoder (kvalitativa och kvantitativa) för att säkerställa att olika dimensioner tas i beaktning. <br/><br/>I den internationella forskningslitteraturen som fokuserar mot transportplaneringsfrågor och sociala konsekvensanalyser skildras hur större infrastrukturprojekt i olika kontexter kantats av utmaningar. Utmaningarna kan, enligt författarna, på olika sätt härledas till en bristfällig inkludering och hantering av sociala perspektiv i projekten i sin helhet. Det ges exempel på hur projekt tillfälligt stoppas, på betydande förseningar och på lösningar som blivit mindre lyckade ur ett socialt perspektiv. Det konstateras att det sociala perspektivet många gånger lyfts in för sent i planeringsprocessen och/eller i otillräcklig utsträckning. Det konstateras också att det kan vara svårt att få gehör för de sociala frågorna och den politiska viljan ifrågasätts i vissa fall, där exempel ska finnas på hur mer eller mindre färdiga planer ska ha presenterats, vilket ger medborgarna en begränsad möjlighet att faktiskt påverka. Exempelvis ska den sociala konsekvensanalysen ha nyttjats mer som ett sätt att legitimera besluten, än att faktiskt påverka i beslutsprocessen. Det riktas också kritik mot att sociala konsekvensanalyser inte alltid ges samma resurser och förutsättningar som exempelvis ekonomiska- eller tekniska utredningar, vilket också kan försvåra uppföljningsarbetet. <br/><br/>I Sverige saknas formella lagkrav på genomförandet av sociala konsekvensanalyser vid större infrastrukturinvesteringar. Det finns emellertid krav på att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ta hänsyn till ”befolkning och människors hälsa”, därtill kan hänvisas till flera regelverk och riktlinjer från olika myndigheter. Social hållbarhet är också en av grundbultarna i agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Trafikverkets mål grundas i Agenda 2030 och inkluderar bland annat aspekter som trygghet, tillgänglighet, hälsa och trafiksäkerhet. Flertalet rapporter och annan litteratur som tagits fram ur det nationella perspektivet inom fältet (SKA inom transportplaneringen) pekar dock mot flertalet kvarstående utmaningar.<br/><br/>Några beskriver fältet som spretigt och att kvaliteten på utförda sociala konsekvensanalyser varierar. Det pekas mot ett behov av kompetenshöjande åtgärder och en tydligare konkretisering av vad en SKA bör innehålla, då en begreppslig förvirring och en vaghet kring frågan ska ha lett till ett spritt material. Det har också tagits fram en rad olika stödmaterial, främst på kommunal nivå, men också på regional nivå, som på olika sätt avses fungera som stöd vid genomförandet av sociala konsekvensanalyser. Dessa inkluderar olika begrepp, ibland till viss del överlappande. Det har också utvecklats stödmodeller baserade på vissa enskilda nyckelbegrepp eller internationella principer. Det förekommer därutöver arbete med exempelvis närbesläktade barnkonsekvensanalysen (BKA) och jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB). <br/>Den sammanställning som görs i rapporten utifrån Stjernborg (2023), och i de intervjuer som artikeln baseras på, skildrades på samma sätt ett fragmenterat område kantat av utmaningar. Detta bland annat med hänsyn till frågor om kompetens hos beställare och utförare, om upphandling och beställarrollen, samt om den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion. Delar som alla hänger samman och som i slutänden påverkar både kvalitet och förutsättningarna för påverkan i beslutsprocessen.<br/><br/>Genom föreliggande rapports angreppssätt och inkluderande av varierande underlag har flertalet utmaningar identifierats och fortsatta utvecklingsbehov har konstaterats. Dessa handlar om att fortsatt belysa den sociala konsekvensanalysens syfte och funktion samt hur sociala perspektiv bör hanteras i planeringsprocessens olika skeden. Att fortsatt belysa frågor om kompetens hos beställare och utförare samt hur den sociala konsekvensanalysen hanteras vid upphandling, utförande och överlämnande till nästa skede. Att fortsatt belysa vikten av att tidigt i planeringsprocessen skapa en djupare förståelse för given kontext och dess förutsättningar. Att fortsatt öka förståelsen för vikten av kombinerade metoder (kvalitativa och kvantitativa) och av att inkludera lokalbefolkningen/de som främst berörs i utredningen.<br/><br/>}},
  author       = {{Stjernborg, Vanessa and Lopez Svensson, Gustav}},
  institution  = {{K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik}},
  isbn         = {{978-91-89407-32-9}},
  language     = {{swe}},
  month        = {{10}},
  number       = {{K2 WORKING PAPER 2023:7}},
  title        = {{Social konsekvensanalys inom transportplaneringen : Erfarenhetsåterföring och kunskapsuppbyggnad}},
  url          = {{https://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/tillgangl_wp_2023_7.pdf}},
  year         = {{2023}},
}