Lik eller olik? – Skattemässiga följder när en person innehavandes kvalificerade andelar avlider

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar beskattning av andelar hos dödsbon och dess delägare utifrån hur andelsägande genom dödsbon i olika konstellationer påverkar upp-fyllandet av fåmansföretagsdefinitionen och andelarnas eventuella kvalifikat-ion. Detta sker utifrån rättsdogmatisk- och rättsanalytisk metod.

Fåmansföretagsreglerna är primärt utformade för att hantera situationen när en fysisk personers tillgodogör sig vinst från andelar i ett fåmansföretag. Samti-digt kan det hända att en fåmansföretagsandelsägande person avlider. Då övergår tillgångarna till ett dödsbo. I samband med denna dödsbosuccession inträffar övergår andelarna till en ny person (dödsboet), Dessutom tillkommer en eller flera dödsbodelägare som genom sitt ideella andelsinnehav i dödsboet är del av förvaltningen samt har ekonomiska intressen i boet. Denna success-ion och förgrening får skatterättsliga konsekvenser. Dessa skatterättsliga ef-fekter har endast mycket sparsamt behandlats i rättskällorna och doktrinen. Det finns därför ett behov att närmare studera ämnet.

Definitionen av fåmansföretag är att fyra eller färre delägare ska äga mer än 50 % av rösterna i företaget, 56 kap. 2 § IL. Med delägare förstås fysiska per-soner som direkt eller indirekt äger eller på liknande sätt innehar andelarna i företaget, 56 kap. 6 §. Eftersom dödsbodelägarna både förvaltar och företrä-der dödsboet samt även har ekonomiskt intresse i boet blir en naturlig fråga huruvida det indirekta ägande som dödsbodelägare har i företaget genom dödsboet kan medräknas som sådant delägarskap som omfattas av 6 §. I denna del dras slutsatsen att mycket talar för att sådant medräknande torde kunna förekomma. Till stöd för detta finns både förarbetsuttalanden och praxis från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Om dödsbodelägarna inte kan räknas till samma närståendekrets eller varit verksamma i betydande omfattning får det följden att den andel som före dödsfallet ägdes av en person plötsligt ägs av flera delägare. Denna föränd-ring kan påverka huruvida fåmansföretagsdefinitionen om fyra eller färre de-lägare anses uppfylld. Det kan även göra att andelar till mer än 30 % ägs av utomstående, vilket påverkar kvalifikationen, 57 kap. 5 §. Väl i dödsboet kan delägarkretsen åter ändras genom att den ideella andelen i dödsboet överlåts eller avstås till annan. Dödsbodelägaren kan även avlida och efterlämna ytter-ligare ett dödsbo med en eller flera dödsbodelägare. Även dessa situationer kan då få påverkan på fåmansföretagsdefinitionens m.m. uppfyllnad.

I fråga om andelarnas beskattning är det dock inte tillräckligt att konstatera om ett fåmansföretag föreligger. Även andelarnas eventuella kvalifikation måste undersökas. Andelarna kan vara kvalificerade om andelsägaren eller närstå-ende är eller varit verksam i betydande omfattning, 57 kap. 4 § IL. Under dödsåret gäller att andelarna kan kvalificeras om den avlidne, dennes närstå-ende, men även någon dödsbodelägare varit verksam i betydande omfattning. Efterföljande år är det bara dödsboet eller dödsboets närstående som kan kva-lificera andelarna, 4 kap. 2 §. I uppsatsen konstateras att med dödsboets när-stående avses dödsbodelägarna men inga andra. Härvid torde inte ett dödsbo kunna vara verksam i betydande omfattning.

Eftersom andelarnas kvalifikation på flera sätt påverkas av vilka som är döds-bodelägare blir det möjligt för den fysiska personen att före sin död, genom universella testamentsförordnanden, styra dödsbodelägarkretsen och då på-verka beskattningen av andelarna. Likaså kan även dödsbodelägarna ändra kretsen genom överlåtelse av andel. Önskas av något skäl att andelsinnehavet kvalificeras kan detta åstadkommas genom ett förfarande där en person som varit verksam i betydande omfattning intas som dödsbodelägare (om än till en försumbar storlek). Liknande kan även utomstående dödsbodelägare intas för att göra utomståenderegeln tillämplig eller tillse att fler än fyra delägare före-ligger varvid företaget ej längre är ett fåmansföretag.

Utöver detta behandlar uppsatsen även djupgående innebörden av rekvisitet på liknande sätt innehar i 56 kap. 6 § om delägarskap. Här konstateras att begreppet sannolikt omfattar testamentariska nyttjande- eller avkomsträttsför-ordnanden samt motsvarande villkorade rättigheter som tillkommer och har aktiebolagsrättslig verkan. Det är mer oklart i vilken utsträckning delägarskap tillkommer någon vid vissa typer av hembudsklausulsituationer samt innehav av interimsbevis, konvertibla skuldebrev och optioner. Uppsatsen rör även frågor om kontinuitet, rösträttsbegränsningsklausuler, bulvanskap, samägande och annat intressant – som dessutom kan tänkas avslöja något nytt om få-mansföretagsreglernas mest grundläggande delar.

Abstract

The purpose of this thesis is to examine how shareholdings owned by a de-ceased person’s estate are taxed, and to what extent its beneficiaries and lega-tees affects the classification of the company as a close company or not, and whether the shares qualify as “qualified shares”.

The Swedish close company regulations primarily focus on taxation of the shareholders. However, when such a shareholder dies, the assets pass to the deceased’s estate. This has two main effects: firstly, a new legal subject suc-ceeds to the shares, namely the deceased estate, secondly, one or more bene-ficiaries emerge who take part in its administration and have economic inter-ests in the estate. This succession and fragmentation have several implications for the taxation of the shares.

Under Chapter 56, Section 2 of the Income Tax Act (1999:1229), a close company is one where four or fewer shareholders control more than 50 per cent of the voting rights. Section 6 then defines a “shareholder” as a person who directly or indirectly owns, or in a similar way holds, shares in the com-pany. Since estate beneficiaries administer and represent the estate while also having economic interests in it, the case can be made that the estate benefi-ciaries under such circumstances should be regarded as indirect shareholders in the company. ´This thesis draws that conclusion, based on legislative histo-ry and case law from the Supreme Administrative Court.

Although there are some situations where multiple beneficiaries can be viewed as one single “shareholder” the situations may arise where the previ-ous shareholder attributed to only one person becomes divided among several shareholders instead. Furthermore, once the shares are within the estate, the ownership structure may change, further altering who the beneficiaries are. This may influence whether the statutory requirement of four or fewer share-holders status is satisfied. It may also lead to shares not being considered qual-ified because too many shares are held by shareholders that are not sufficient-ly involved in the company.

Under Chapter 57, Section 4, shares may be qualified only when sharehold-ers or a related party are, or ´have been, sufficiently active in the company. When death occurs, the new shareholder structure may influence whether the shares are qualified. For the years following the year in which the death took place, only beneficiaries are considered “related parties” who can qualify shares.

As the qualification of shares depends significantly on who and how many beneficiaries there are, it is possible to engage in estate planning by choosing whom to give which parts to, and how. In this way, both the person potential-ly planning before their passing and the beneficiaries afterwards can make strategic decisions to achieve the desired tax effect.

In this thesis, an in-depth examination of what constitutes “owns, or in a simi-lar way holds, shares” takes place. It is concluded that a person who holds a testamentary right to dividends and the right to vote for the share fulfills this requirement. However, some uncertainty remains for situations that are similar to this, but where the right is not as extensive or has another origin.

The thesis also discusses issues regarding carry-over (often referred to as the continuity principle), voting-restriction rules, co-ownership of shares, among other things.

• author: Löfgren, William
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• alternative title: Taxation of shareholdings owned by a deceased persons's estate or the beneficiaries
• course: JURM02 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: civilrätt, familjerätt, rättsvetenskap, skatterätt, private law, law, tax law, fåmansföretag, dödsbo, kvalificerad andel, indirekt ägande, arvsrätt
• language: Swedish
• id: 9227309
• date added to LUP: 2026-06-10 17:17:24
• date last changed: 2026-06-10 17:17:24