Ring modepolisen! Grammatiska och moraliska modebrott: En studie av modets språkliga och sociala aspekter
(2026) FPRK01 20261Practical Philosophy
- Abstract (Swedish)
- I den här uppsatsen argumenterar jag för att mode är ett symbolsystem som är mer likt språket än vad konsten är likt språket. Med andra ord så menar jag att mode överlag befinner sig närmare konsten än vad det gör språket, men på skalan mellan språk och konst så befinner sig mode snäppet närmare språket. Med utgångspunkt i Nelson Goodmans teorier om symbolsystem, Ingrids Loscheks applikation av Niklas Luhmanns sociala system samt Wittgensteins språkspel så argumenterar jag för att mode liknar språket som en symbolisk och social praktik. Precis som med språket är vi alla tvungna att delta i modets språkspel, eller symbolspel, mer eller mindre varje dag. I kontrast så är deltagandet i konstens symbolspel frivilligt. På så vis efterliknar... (More)
- I den här uppsatsen argumenterar jag för att mode är ett symbolsystem som är mer likt språket än vad konsten är likt språket. Med andra ord så menar jag att mode överlag befinner sig närmare konsten än vad det gör språket, men på skalan mellan språk och konst så befinner sig mode snäppet närmare språket. Med utgångspunkt i Nelson Goodmans teorier om symbolsystem, Ingrids Loscheks applikation av Niklas Luhmanns sociala system samt Wittgensteins språkspel så argumenterar jag för att mode liknar språket som en symbolisk och social praktik. Precis som med språket är vi alla tvungna att delta i modets språkspel, eller symbolspel, mer eller mindre varje dag. I kontrast så är deltagandet i konstens symbolspel frivilligt. På så vis efterliknar mode språket som social praktik mer än vad konsten gör. Vidare visar jag hur vi genom mode—till skillnad från konsten—alltid representerar-som då modeuttryck sker genom individer och kroppar snarare än endast modeobjekten i sig. Att representera genom mode är att representera sig själv med modeobjektet som medel, men också att tillföra modeobjektet en vidare betydelse. Det faktum att vi genom mode representerar genom både oss själva och ett modeobjekt innebär att modeuttryck verkar föra något som liknar ett argument om individer, kroppar eller om modeobjekt. Modeuttryck, liksom språkliga, verkar dessutom kunna ha något som liknar ett sanningsvärde eftersom vi kan missrepresentera oss själva genom mode. Jag visar också hur mode, liksom både språk och konst, kan passa in i semiotiken då det verkar kunna beteckna inte bara genom symbol utan också ikon och index. Mode, språk och konst verkar också ha gemensamt att deras tecken kan innehålla flera av dessa aspekter samtidigt. Sist så visar jag hur vi verkar anse att vi i allt större utsträckning kan begå misstag när vi försöker att uttrycka något genom mode än när vi gör det genom konsten. Detta exemplifieras av så kallade modebrott—som kan definieras som ett typ av fel som begås när en individ väljer att representera sig själv genom ett visst modeuttryck. Detta kan liknas vid när vi begår misstag genom språket. Jag identifierar fem olika modebrott: grammatiska modebrott, sociala modebrott, moraliska modebrott, juridiska modebrott och estetiska modebrott. Tillsammans anser jag att de demonstrerar flera av modets språkliga och sociala aspekter som inte är närvarande på samma sätt inom konsten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9228075
- author
- Bexell, Felicia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Call the fashion police! Grammatical and moral fashion crimes: A study of the linguistic and social aspects of fashion
- course
- FPRK01 20261
- year
- 2026
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- fashion, philosophy of fashion, philosophy of language, philosophy of art, aesthetics, Nelson Goodman, Ingrid Loschek, Ludwig Wittgenstein, symbol systems, social systems, language games, symbol games, fashion crimes
- language
- Swedish
- id
- 9228075
- date added to LUP
- 2026-05-29 12:40:40
- date last changed
- 2026-05-29 12:40:40
@misc{9228075,
abstract = {{I den här uppsatsen argumenterar jag för att mode är ett symbolsystem som är mer likt språket än vad konsten är likt språket. Med andra ord så menar jag att mode överlag befinner sig närmare konsten än vad det gör språket, men på skalan mellan språk och konst så befinner sig mode snäppet närmare språket. Med utgångspunkt i Nelson Goodmans teorier om symbolsystem, Ingrids Loscheks applikation av Niklas Luhmanns sociala system samt Wittgensteins språkspel så argumenterar jag för att mode liknar språket som en symbolisk och social praktik. Precis som med språket är vi alla tvungna att delta i modets språkspel, eller symbolspel, mer eller mindre varje dag. I kontrast så är deltagandet i konstens symbolspel frivilligt. På så vis efterliknar mode språket som social praktik mer än vad konsten gör. Vidare visar jag hur vi genom mode—till skillnad från konsten—alltid representerar-som då modeuttryck sker genom individer och kroppar snarare än endast modeobjekten i sig. Att representera genom mode är att representera sig själv med modeobjektet som medel, men också att tillföra modeobjektet en vidare betydelse. Det faktum att vi genom mode representerar genom både oss själva och ett modeobjekt innebär att modeuttryck verkar föra något som liknar ett argument om individer, kroppar eller om modeobjekt. Modeuttryck, liksom språkliga, verkar dessutom kunna ha något som liknar ett sanningsvärde eftersom vi kan missrepresentera oss själva genom mode. Jag visar också hur mode, liksom både språk och konst, kan passa in i semiotiken då det verkar kunna beteckna inte bara genom symbol utan också ikon och index. Mode, språk och konst verkar också ha gemensamt att deras tecken kan innehålla flera av dessa aspekter samtidigt. Sist så visar jag hur vi verkar anse att vi i allt större utsträckning kan begå misstag när vi försöker att uttrycka något genom mode än när vi gör det genom konsten. Detta exemplifieras av så kallade modebrott—som kan definieras som ett typ av fel som begås när en individ väljer att representera sig själv genom ett visst modeuttryck. Detta kan liknas vid när vi begår misstag genom språket. Jag identifierar fem olika modebrott: grammatiska modebrott, sociala modebrott, moraliska modebrott, juridiska modebrott och estetiska modebrott. Tillsammans anser jag att de demonstrerar flera av modets språkliga och sociala aspekter som inte är närvarande på samma sätt inom konsten.}},
author = {{Bexell, Felicia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Ring modepolisen! Grammatiska och moraliska modebrott: En studie av modets språkliga och sociala aspekter}},
year = {{2026}},
}