Vilka ramar formar framtiden? En analys av epistemologiska förhållningssätt i energistrategiskt arbete

Abstract

The energy sector's dominant share of the anthropogenic environmental and climate impact makes the subject highly relevant for sustainable development. The paper aims to shed light on what influences energy strategy work in order to contribute to perspectives on which knowledge is prioritized.
My method was of an ethnographic approach, where I was given the opportunity to do an internship at the County Administrative Board of Skåne's climate and energy unit for ten weeks. During these ten weeks, I conducted participant observations along with ten interviews.
The results show that energy planning and climate-related government work largely rests on a quantitative, measurability-oriented knowledge paradigm, which is characterized by working objectively, based on the principles of the state's core values. This measurability paradigm creates legitimacy and protection for officials, but also means that responsibility is individualized, as those who cannot show that the choice was “objectively best” risk being held personally responsible for an “incorrect” decision. This makes it difficult for strategists to dare to choose, and guiding choices become diffuse and “fluffy”. At the same time, the interviews testify to a strong commitment to values ​​for the environment, justice and democracy, which today are mainly kept outside the professional sphere or baked into technical and economic reasoning in order to be recognized as legitimate knowledge in strategic work. In this way, the knowledge, both the academic qualifications and the experiences of the officials are ignored when value dialogues are kept outside of goal formulations and strategic approaches. Something that does not indicate knowledge-promoting, active and conscious choices that take democratic dialogues into account.

Popular Abstract (Swedish)

Kultur och kunskap som praktik i statlig energistrategisk planering.
Vad accepteras som giltig kunskap för strategisk energiplanering? Möjliggör detta en hållbar energiomställning?
Utvinningen av den fossila energin har bidragit till en ökad koncentration av bland annat koldioxid i atmosfären, vilket orsakar en global klimatförändring. Detta innebär att vi står inför en energiomställning för att minimera bortfallet av biologisk mångfald till följd av klimatförändringarna. Energiomställningen innebär både en utbyggnad av nya kraftverk som inte är beroende av förbränning, samt energieffektiviseringar och beteendeförändringar. Syftet med den här uppsatsen är därav att belysa vad som prioriteras, värderas och praktiseras i det strategiska arbetet att planera den här energiomställningen. För att synliggöra eventuella begränsningar i syfte att öka förståelsen och möjliggöra alternativa tillvägagångssätt.
Utgångspunkten för metoden var att försöka förstå vilka kunskaper som präglar arbetet. Därav deltog jag 10 veckor, våren 2026, i arbetet på Länsstyrelsen Skånes klimat- och energienhet som praktikant, tillsammans med 10 intervjuer av miljö-, klimat- och energistrateger på enheten. Materialet analyserades utifrån en presenterad kunskapsbild, där kunskaper inte anses neutrala eller jämbördiga, samt att de kulturella förhållandena skapar den sociala verkligheten och de praktiker som accepteras. Uppsatsens syfte bygger på den här teorin, om att vad som prioriteras, värderas och praktiseras beror på den kulturella acceptansen och den accepterade kunskapen.
Resultatet visar på att statligt energistrategisk planering vill förhålla sig till ett objektivt tillvägagångssätt, enligt den statliga värdegrundens principer. Något som tolkas som att sakligt och opartiskt bara förhålla sig till siffror och mätbar kunskap som kan kollas upp av vem som helst. Samtidigt som det strategiska arbetet innebär att jobba övergripande och själv bilda sig egna uppfattningar utifrån data som inte kan mätas. Den här krocken mellan riktlinjer och verkliga arbetssätt leder till att ansvaret individualiseras. Strateger blir skyldiga till att visa på beräkningar, kalkyler och statistik för att välja vägar på okänd mark. Samtidigt som strategen resonerar utifrån egna erfarenheter, som i sin tur har bidragit till personliga värderingar. Något som i sig inte får påverka besluten enligt den statliga värdegrunden, vilket låser resonemanget till den mätbara datan. Tillförlitligheten till statstjänstemännen är då inte knutet till deras välvilja eller personliga värderingar, utan till den mätbara strukturens ramar. Dessa ramar bidrar till att de val av åtgärder eller handlingar som strategerna behöver göra blir som en personlig skyldighet gentemot både staten och egna värderingar, vilket skapar en rädsla att välja fel. Detta för att det är osäkert vilken kunskap som kan anses objektiv och vilken kunskap som kommer från egna värderingar utifrån den erfarenhet personen har. Den här rädslan för att välja kan då bli själva anledningen till att tydliga vägar uteblir.

• author: Garell, Hampus
• supervisor: Alexandra Nikoleris
• organization: Department of Earth and Environmental Sciences (MGeo)
• course: MVEM31 20261
• year: 2026
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Epistemologi, kunskap, energi, strategi, kultur, energistrategi, mätbar data, omätbar data, teknoekonomiskt, sociokulturellt, energiplanering, värde, värderingar, hållbar utveckling, utbyggnad, hegemoni, legitim kunskap, synliggöra vägar, osynliggöra vägar, förhållningssätt, tillvägagångssätt, prioriteringar, energiplanerare, energistrateger, klimat, länsstyrelsen
• language: Swedish
• id: 9234859
• date added to LUP: 2026-06-16 10:44:30
• date last changed: 2026-06-16 13:37:49