Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Post storm dune recovery at the Falsterbo peninsula

Sennmark, Melker LU (2026) In TVVR 5000 VVRM05 20261
Division of Water Resources Engineering
Abstract
The southern coastline of the Falsterbo peninsula relies entirely on natural sand dunes as defense against coastal flooding. In October 2023, storm Babet caused severe dune erosion, consequently weakening the dunes protective ability. This thesis analyzes the post storm recovery of these dunes via aeolian sediment transport and investigates the underlying factors driving spatial variations in recovery along the beaches of Falsterbo, Ljunghusen, and Kämpinge. The methodology includes GNSS topographic surveys across 36 cross shore transects, GIS analysis of historical changes in vegetation line and beach width. Sediment samples were collected to determine the spatial grain size distribution. The results show an average of 53% of the eroded... (More)
The southern coastline of the Falsterbo peninsula relies entirely on natural sand dunes as defense against coastal flooding. In October 2023, storm Babet caused severe dune erosion, consequently weakening the dunes protective ability. This thesis analyzes the post storm recovery of these dunes via aeolian sediment transport and investigates the underlying factors driving spatial variations in recovery along the beaches of Falsterbo, Ljunghusen, and Kämpinge. The methodology includes GNSS topographic surveys across 36 cross shore transects, GIS analysis of historical changes in vegetation line and beach width. Sediment samples were collected to determine the spatial grain size distribution. The results show an average of 53% of the eroded volume naturally returning by March 2026. The recovery rates have significant spatial variability with the highest accretion at Falsterbo in the west and the lowest at Kämpinge beach in the east. The vegetation line analysis reveals that a long term trend of shoreline progradation halted around 2012 and retreated drastically after the storm Babet. The investigation into these underlying factors revealed that finer median grain size (D50) in the swash zone correlates significantly with higher dune growth but it cannot fully explain the large spatial variability between the beaches. Other variables, such as beach width and median grain size in the dune toe showed weaker statistical correlations, indicating that natural recovery is a complex process driven by parameters not fully captured in this study. The study concludes that the natural recovery rate leaves the peninsula vulnerable to future storms and highlights the necessity for active coastal management. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Falsterbonäset i sydvästra Skåne är exponerat för Östersjöns dynamiska väder och framtida havsnivåhöjningar. Medan Vellinge kommun har påbörjat byggnationen av vallar och väggar för att skydda stora delar av näset, kommer de södra stränderna i Falsterbo, Ljunghusen och Kämpinge att förlita sig på de naturliga sanddynerna som översvämningsskydd. När stormen Babet drog in i oktober 2023 orsakade kombinationen av höga vattenstånd och kraftiga vågor omfattande erosion på Näsets dyner, vilket försvagade kustens skyddsförmåga avsevärt.
För att utvärdera hur väl dessa dynor kan reparera dessa skador på egen hand har jag i mitt examensarbete analyserat sanddynernas återhämtning av volym genom vinddriven sandtransport. Med hjälp av GNSS-utrustning... (More)
Falsterbonäset i sydvästra Skåne är exponerat för Östersjöns dynamiska väder och framtida havsnivåhöjningar. Medan Vellinge kommun har påbörjat byggnationen av vallar och väggar för att skydda stora delar av näset, kommer de södra stränderna i Falsterbo, Ljunghusen och Kämpinge att förlita sig på de naturliga sanddynerna som översvämningsskydd. När stormen Babet drog in i oktober 2023 orsakade kombinationen av höga vattenstånd och kraftiga vågor omfattande erosion på Näsets dyner, vilket försvagade kustens skyddsförmåga avsevärt.
För att utvärdera hur väl dessa dynor kan reparera dessa skador på egen hand har jag i mitt examensarbete analyserat sanddynernas återhämtning av volym genom vinddriven sandtransport. Med hjälp av GNSS-utrustning mättes topografiska profiler på 36 olika tvärsnitt längs kusten. Genom att jämföra dynernas storlek direkt efter stormen med hur de såg ut nästan tre år senare, i mars 2026 visar resultaten att i genomsnitt 53 procent av den bortspolade sanden har återvänt.
Den stora utmaningen ligger dock i den påtagliga variationen i återhämtning längs med kusten. Falsterbo strand i väster uppvisade den klart bästa återhämtningen, medan Kämpinge strand i öster hade lägst tillväxt. Vissa specifika tvärsnitt har knappt återhämtat sig alls. Eftersom dynerna fungerar som en sammanhängande skyddsvall innebär dessa lokala avvikelser att det bildas svaga punkter i översvämningsskyddet. Analysen av historiska flygfoton indikerar dessutom att vegetationslinjen som sedan 1939 generellt avancerat ut mot havet stagnerade runt år 2012 och sedan har backat drastiskt i samband med stormen Babet.
För att förstå mekanismerna bakom de stora lokala skillnaderna analyserades flera faktorer, däribland strandbredd och sandkornens median storlek vid varje tvärsnitt. Vid Falsterbo fanns viss koppling mellan bredare stränder och ökad dyntillväxt troligtvis för att vinden får en längre yta att fånga upp och transportera sanden för att sen avlagra den på sanddynen. Den mest avgörande parametern visade sig vara kornstorleken. Resultaten visade ett statistiskt säkerställt samband: ju finare sanden är i svallzonen (vattenbrynet), desto snabbare återhämtar sig sanddynerna.
En oväntad detalj i resultaten är avsaknaden av den sorteringsprocess som vanligtvis uppstår enligt naturvetenskaplig teori. Enligt etablerade modeller brukar vinden lämna kvar grövre sandkorn på mitten av stranden och enbart transportera de finare kornen upp på dynerna. I denna studie visade dock sedimentanalyserna att sanden över lag är homogent tvärs över strandprofilen och längs med stranden.
Resultaten belyser en problematik för den framtida kustförvaltningen: även om dynsystemet som helhet återhämtar sig, riskerar de stora variationerna att göra skyddet opålitligt vid nästa extremväder. De ansvariga för kustförvaltning i området kan därmed inte enbart förlita sig på naturlig uppbyggnad överallt, utan bör införa regelbunden övervakning för att identifiera när delar av kusten eroderar förbi kritiska nivåer. Aktiva åtgärder, såsom sandfodring på specifika punkter kommer troligtvis att bli nödvändiga på sikt för att bygga bort de svaga länkarna och upprätthålla översvämningsskyddet på Falsterbonäset. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sennmark, Melker LU
supervisor
organization
course
VVRM05 20261
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Post storm dune recovery, Aeolian sediment transport, Sand dunes, Coastal erosion, Grain size distribution
publication/series
TVVR 5000
report number
TVVR26/5021
ISSN
1101-9824
language
English
additional info
Examiner; Björn Almström
id
9243662
date added to LUP
2026-08-03 13:22:44
date last changed
2026-08-03 13:22:44
@misc{9243662,
  abstract     = {{The southern coastline of the Falsterbo peninsula relies entirely on natural sand dunes as defense against coastal flooding. In October 2023, storm Babet caused severe dune erosion, consequently weakening the dunes protective ability. This thesis analyzes the post storm recovery of these dunes via aeolian sediment transport and investigates the underlying factors driving spatial variations in recovery along the beaches of Falsterbo, Ljunghusen, and Kämpinge. The methodology includes GNSS topographic surveys across 36 cross shore transects, GIS analysis of historical changes in vegetation line and beach width. Sediment samples were collected to determine the spatial grain size distribution. The results show an average of 53% of the eroded volume naturally returning by March 2026. The recovery rates have significant spatial variability with the highest accretion at Falsterbo in the west and the lowest at Kämpinge beach in the east. The vegetation line analysis reveals that a long term trend of shoreline progradation halted around 2012 and retreated drastically after the storm Babet. The investigation into these underlying factors revealed that finer median grain size (D50) in the swash zone correlates significantly with higher dune growth but it cannot fully explain the large spatial variability between the beaches. Other variables, such as beach width and median grain size in the dune toe showed weaker statistical correlations, indicating that natural recovery is a complex process driven by parameters not fully captured in this study. The study concludes that the natural recovery rate leaves the peninsula vulnerable to future storms and highlights the necessity for active coastal management.}},
  author       = {{Sennmark, Melker}},
  issn         = {{1101-9824}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  series       = {{TVVR 5000}},
  title        = {{Post storm dune recovery at the Falsterbo peninsula}},
  year         = {{2026}},
}