Ingen sol? Låna av grannen - En analys av energidelning i energigemenskaper och dess påverkan på lågspänningsnät

Abstract (Swedish)

Dagens samhälle rör sig mot en alltmer elektrifierad och grönare värld. Detta medför betydande förändringar för Sveriges elsystem. En växande andel väderberoende produktion, såsom vind och solkraft, skapar en ojämnare och mer oförutsägbar elproduktion än tidigare. Ökad elektrifiering av industrisektorn leder till högre efterfrågan på el, och antalet elbilar ökar, vilket förändrar både transportsektorn och hushållens konsumtion. Detta sammantaget ställer nya krav på elsystemet, och omställningen har gått snabbt. Det finns nu ett starkt fokus på att utnyttja elnätet mer effektivt. Som svar på dessa utmaningar har energigemenskaper vuxit fram som en organisationsmodell för att bidra till effektivare nätanvändning och minska överföringsförluster. Potentialen hos energigemenskaper är ännu inte fullt ut utforskad, trots ett växande intresse från både företag och beslutsfattare. Syftet med denna studie är att undersöka de potentiella nätnyttor som energigemenskaper kan bidra med.

För att besvara detta har både en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts. Tre grupper av hushåll och andra fastigheter anslutna till olika nätstationer i norra Sverige har modellerats och analyserats för att undersöka hur dessa skulle fungera som energigemenskaper. Modellen baseras på förbrukningsdata från kunderna och simulerad solproduktion, kombinerat med ett delat batteri och laststyrning. Studien syftar till att undersöka om dessa fiktiva energigemenskaper kan bidra med olika nätfördelar, och vilken roll flexibilitet spelar i dessa fördelar. För att besvara frågor som den kvantitativa delen inte kunde hantera har intervjuer genomförts med personer med expertkunskap inom området.

Resultaten visar att energigemenskaper kan bidra med vissa nätfördelar, men att potentialen är starkt beroende av gemenskapens sammansättning, installerad kapacitet och tillgängliga flexibla resurser. Utan flexibilitet är förmågan att reducera effekttoppar begränsad, men energidelning kan öka självförsörjningsgraden och minska exporten under soliga dagar. Ökad flexibilitet förbättrade alla nyckeltal, där batterilager gav den största förbättringen. Laststyrning visade sig också lovande i vissa fall. Ur ett nätperspektiv är virtuell och fysisk delning i stort sett likvärdiga, men ett parallellt likströmsnät kan, när det är strategiskt placerat, avlasta lokala flaskhalsar på ett sätt som virtuell delning inte kan.

Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur energigemenskaper kan utformas för att maximera nätnyttorna, och belyser flexibilitetens centrala roll för att uppnå dem. Resultaten hoppas kunna användas som ett underlag för nätoperatörer och framtida energigemenskaper att bättre utvärdera möjligheterna och begränsningarna med implementering av energigemenskaper.

Popular Abstract

Today's society is moving towards an increasingly electrified and greener world. This requires significant changes for Sweden's electricity system. A growing share of weather-dependent production, such as wind and solar power, creates a more uneven and unpredictable electricity generation than before. Increased electrification of the industrial sector leads to higher demand for electricity, and the number of electric vehicles is rising, transforming both the transport sector and household consumption. This together places new demands on the electricity system, and the transition has come quickly. There is now a strong focus on utilizing the grid more efficiently. In response to these challenges, energy communities have emerged as an organizational model to contribute to more efficient grid utilization and reduce transmission losses. The potential of energy communities is still not fully understood, despite growing interest from both industry and policymakers. The aim of this study is to investigate the potential grid benefits that energy communities can provide.


To address this, both a qualitative and a quantitative analysis have been conducted. Three groups of households and other properties connected to different substations in the north of Sweden have been modelled and analyzed to investigate how these would perform as energy communities. The model is based on consumption data from the customers and simulated solar production, combined with a shared battery and load shifting. The study aims to investigate whether these fictional energy communities can contribute various benefits to the grid, and how flexibility plays a part in these benefits . To answer questions that the quantitative part could not address, interviews have been conducted with individuals with expert knowledge in the field.

The results show that energy communities can contribute certain grid benefits, but that the potential is highly dependent on the community's composition, installed capacity, and available flexible resources. Without flexibility, the ability to peak shave is limited, but energy sharing can increase self-sufficiency and reduce export during sunny days. Increased flexibility improved all key metrics, with battery storage yielding the greatest improvement. Load shifting also proved promising in certain cases. From a grid perspective, virtual and physical sharing are largely equivalent, but a parallel DC grid can, when strategically placed, alleviate local bottlenecks in a way that virtual sharing cannot.


This study contributes to a greater understanding of how energy communities can be designed to maximize grid benefits, and highlights the key role of flexibility in achieving them. The findings provide a basis for grid operators and future energy communities to better evaluate the possibilities and limitations of energy community implementation.

• author: Wärmare, Anton
• supervisor: Hannes Sonnsjö
• organization: Environmental and Energy Systems Studies
• alternative title: No sun? Borrow From Your Neighbor - An Analysis of Energy Sharing in Energy Communities and Its Impact on the Low-Voltage Grid
• course: FMIM01 20261
• year: 2026
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Energidelning, Energigemenskaper, Flexibilitet, Elnät
• report number: LUTFD2/TFEM—26/5258--SE + (1-75)
• ISSN: 1102-3651
• language: Swedish
• id: 9244348
• date added to LUP: 2026-06-26 13:24:35
• date last changed: 2026-06-26 13:24:35