Fasadrenovering av ett miljonprogramshus i Helsingborg. Hur kan energieffektiviserande fasadrenoveringar optimeras ur ett livscykel- och klimatperspektiv?

Abstract (Swedish)

Hur ett flerbostadshus från miljonprogrammet kan energieffektiviseras genom att
renovera fasadväggarnas klimatskal undersöks i denna studie. Denna renovering ska
ske med material som har en så liten klimatpåverkan som möjligt ur ett livscykelperspektiv. Anledningen är att göra renoveringen så aktuell som möjligt genom att vara anpassad efter dagens problem och behov gällande klimatomställningen samt nya lagar och regler som behöver följas.
Syftet med studien är att utreda och föreslå en renovering av fasadväggarnas klimatskal på ett flerbostadshus från miljonprogrammet. Byggnadens adress är Blåkullagatan 21 i Helsingborg och ägs av det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem.
Arbetet inleds med orienterande möten och besök på Helsingborgshem. Det följs
sedan upp med fördjupande möten med olika representanter från Helsingborgshem.
Därefter genomförs en litteraturgenomgång följt av datainsamling och analys och
till sist beräkningar. Detta underlag ligger till grund för de renoveringsförslag av fasadväggarnas klimatskal som läggs fram.
Inledande resultat visar att rätt materialval och en optimal isoleringstjocklek kan ge betydande besparingar under den 50-åriga perioden som undersökts, främst
genom minskade utsläpp kopplade till fjärrvärme. Men på grund av Sveriges stora
beroende av avfallsförbränning i fjärrvärmemixen och bristen på alternativa metoder för avfallshantering, förblir det proportionellt största bidraget till koldioxidutsläpp i den svenska energimixen oförändrat, fram till dess att nya hanteringsmetoder finns på plats. Det innebär att den sparade driftsenergin inte leder till några betydande besparingar ur ett systemperspektiv. Istället rekommenderar studien att fokusera på besparingar i livscykelskedena A1–A5 och eventuellt undersöka effekten av negativa biogena utsläpp. Resultatet understryker vikten av att använda en konsekvensbaserad livscykelanalys snarare än en bokförings-LCA, för att fånga den verkliga effekten av energirenoveringar och undvika att överskatta de potentiella besparingarna. Trots att detta begränsar de potentiella besparingarna, visade studien att stora besparingar
kan uppnås jämfört med konventionell renovering genom rätt materialval.
I jämförelse med de tidigare genomförda renoveringarna av miljonprogramshusen
i samma område, visar det sig att det går att göra en renovering med betydligt
lägre klimatpåverkan. De biobaserade materialen är enligt resultaten av studiens
beräkningar de som presterar bäst ur ett livscykelperspektiv. I förslaget för både gavelväggarna och långsidan används isoleringsmaterialet träfiberull och fasadmaterialet är en träpanel.
Studien undersöker även hur Europarätten sätter press på Sveriges omställning till ett klimatneutralt bostadsbestånd och vilka konsekvenser det kan ha för fasadrenoveringar. Sammanställningen av de viktigaste direktiven ETS, EED och EPBD, visar att direktiven inte sätter något större tryck på att faktiskt minska utsläppen av växthusgaser på den svenska marknaden. Istället är det upp till fastighetsägare och lokala myndigheter att minska sina utsläpp.
Avslutningsvis diskuteras förslaget som studien tagit fram. Där lyfts bland annat
valet av att göra beräkningarna efter den funktionella enheten 1 m2 isolering med ett R-värde som genom en skalfaktor räknas om till värdet 1 m2K/W. Det ger en rättvis jämförelse mellan de olika isoleringsmaterialen, men tar inte hänsyn till byggnadens komplexitet med former, köldbryggor, fönster och dörrar när endast en kvadratmeter vägg beaktas. Eftersom studien endast inkluderar fasadväggarnas klimatskal vilket är ett förenklat sätt att räkna på, behöver ytterligare beräkningar genomföras för att ta reda på hur byggnaden i sin helhet kan minska sin energianvändning med så liten klimatpåverkan som möjligt.

Abstract

Although the Swedish building sector is today one of the cleanest in Europe, there remain many areas for improvement. The building sector currently accounts for 22.1% of Sweden’s total CO2 equivalent emissions, of which 28% stems from renovation and another 28% from heating. Combined with the deteriorating condition of Sweden’s Miljonprogram housing stock and its already substantial need for renovation, there is significant potential for emissions savings. This study aims to optimize and reduce emissions from a façade renovation using an LCA perspective. The study uses an apartment complex in Helsingborg, representative of the majority of Miljonprogram buildings, as a case study.
Initial results show that the right choice of materials and an optimal insulation
thickness can yield substantial savings over the 50-year study period, primarily
by reducing emissions associated with district heating. But due to Sweden’s large
reliance on waste incineration in the ditrict heating mix and the lack of other waste disposal methods, the largest proportional contribution to CO2 emmisons in the Swedish energy mix remains constant until new disposal methods are in place. This results in that the saved heating energy doesn’t to lead to any meaningfull savings seen from a system perspective. Instead the study recommends to focus on savings in the A1-A5 stages and possibly looking at the impact of negative biogenic emissions.
This result points to the importance of using a consequential LCA instead of an
attributional to capture the real effect of energy renovations to not overestimate the potential savings. Although this eliminates the potential savings and the study still showed that large savings can be had compared to conventional renovation by chosing the right materials.
The study also investigated European Union regulations addressing emissions from
the building sector and their application on the Swedish market. The examined
regulations EED, EPBD, and ETS were found to have limited impact on Swedish
emissions, owing to the country’s already efficient heating solutions. The only
regulation with meaningful potential to affect emission levels was ETS, whose
economic incentives encourage local district heating plants to reduce their emissions.

• author: Torvaldson, Emma and Köhler, Bastien Anthony
• supervisor: Johnny Åstrand
• organization: Department of Architecture and Built Environment
• course: ABAL02 20261
• year: 2026
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Energieffektivisering, renovering, klimatskal, fasadväggar, miljonprogrammet, energiprestanda, GWP-värde, minimera klimatpåverkan, livscykelanalys, fjärrvärme.
• language: Swedish
• id: 9246893
• date added to LUP: 2026-07-10 10:06:48
• date last changed: 2026-07-10 10:06:48