Den upplevda tryggheten i Helsingborgs kollektivtrafik

Abstract (Swedish)

Denna studie undersöker den upplevda tryggheten i kollektivtrafiken inom
Helsingborg. Syftet med studien är att identifiera faktorer som kan både öka
och minska upplevelsen av trygghet i kollektivtrafiken, och på så sätt även
identifiera hur den upplevda tryggheten i Helsingborg kan förbättras. Miljöer,
situationer och omständigheter som upplevs särskilt otrygga identifieras och
analyseras därför för att sedan dra slutsatser om vilka åtgärder som kan bidra
till en högre nivå av upplevd trygghet, utan att påverka den faktiska
säkerheten.

Studien genomfördes som en enkätstudie med underlag från en litteraturstudie.
Litteraturstudien bygger på tidigare forskning, offentliga rapporter samt
trygghetsundersökningar med fokus på kollektivtrafiken och den upplevda
tryggheten. Enkäten var webbaserad med fokus på personer som har använt
och regelbundet använder Helsingborgs kollektivtrafik och dess funktioner.
Totalt deltog 84 personer med varierande kön och åldrar.

Resultatet visar att upplevelsen av trygghet varierar beroende på tid på dygnet,
geografisk plats samt respondenternas kön och ålder. Generellt upplevde
kvinnor en lägre nivå av trygghet jämfört med män, särskilt under kvälls- och
nattid samt i folktomma situationer. Faktorer som belysning, oregerliga
personer, berusade personer och avsaknad av personal framkom som
återkommande orsaker till upplevd otrygghet. Resultatet visar även
hurHelsingborg central och vissa stadsdelar med ett högre problemindex
upplevs som mer otrygga av respondenterna. Där värdet på problemindexet är
ett mått på hur tryggheten upplevs i olika delar av Helsingborg.

Studien visar därför hur trygghetsskapande åtgärder som förbättrad
ljussättning, ökad närvaro av personal och striktare biljettkontroller kan bidra
till en ökad nivå av trygghetskänsla. Digitala lösningar, exempelvis en
trygghetschatt där resenärerna kan ta kontakt med personal vid en otrygg
situation, där chatten underlättar kontakten mellan resenären och personalen.
Åtgärden identifierades som en rimlig lösning då liknande åtgärder testats
inom kollektivtrafiken i andra regioner. Detta kan leda till en bättre möjlighet
att rapportera situationer, vilket i sin tur kan bidra till den upplevda
tryggheten.

Slutsatsen är att den upplevda tryggheten inom Helsingborgs kollektivtrafik
påverkas av både sociala och fysiska faktorer. För att skapa ett mer tillgängligt
kollektivtrafiksystem krävs fler trygghetsskapande åtgärder med fokus på
utsatta miljöer, ökad social kontroll och förbättrad tillgänglighet till
trygghetsfunktioner.

Popular Abstract

This study examines the perceived safety within the public transport of
Helsingborg. The purpose of the study is to identify factors that might increase
or decrease the perception of safety within the network of Helsingborgs public
transport. That way identification of how to increase the level of perceived
safety could be done. Different environments, situations, and circumstances
that are perceived as particularly unsafe are therefore identified and analyzed
then to assess what solutions could help Helsingborg to achieve a higher level
of perceived safety and security.
The study is conducted as a survey study together with a literature study. The
literature study is based on previous research, public reports and security
investigations, with a focus on public transport and the perceived security. The
survey was web based with a focus on people that regularly or have used the
public transport system in Helsingborg. In total 84 people with a variety of
ages and gender took part in the survey.
The results of the study show that the perception of security varies with time
of day, geographical location, and the age and gender of the respondents.
Women have a lower perception of security in general, compared to men.
Especially during late evening and night time. Situations empty of people also
contributed to the feeling of being not safe.
Factors such as lighting, unruly people, people under the influence, and a lack
of staff emerged as recurring reasons for a low perception of safety and
security. The result also discloses howHelsingborg central Station and certain
neighbourhoods with a higher problem index are being perceived as less safe
by the respondents.
The study therefore gives examples on how to increase this perception of
security and safety by addressing bad lighting, increasing the number of staff,
and more strict checks on the proof of tickets. Digital solutions, such as
security chatrooms, were also identified as a reasonable solution to facilitate
contact between travellers and staff. This could increase the usage of digital
tools and make it easier to report bad situations.
The conclusion is that the perceived safety and security within the public
transport system of Helsingborg are being affected by both physical and social
factors. To create a more inclusive transport system, more security measures
with a focus on vulnerable environments, increased social control, and
improved accessibility to security functions.

• author: Ljunghall, Karl and Olofsson, Jakob
• supervisor: Lena Winslott Hiselius
• organization: Transport and Roads
• alternative title: The perceived safety of Helsingborg's public transport
• course: VTVL01 20261
• year: 2026
• type: M3 - Professional qualifications ( - 4 Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Kollektivtrafik, Upplevd trygghet, Enkätstudie, Helsingborg, Trygghetsskapande åtgärder, Urvalsbias.
• language: Swedish
• id: 9247654
• date added to LUP: 2026-08-06 13:34:55
• date last changed: 2026-08-06 13:34:55