Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Optimering av mikroklimat för stadsbebyggelse på och kring vatten

Karolczak, Elise LU and Lindeberg, Iris (2026) ABAL02 20261
Department of Architecture and Built Environment
Abstract (Swedish)
Bakgrund: I takt med att urbaniseringen ökar och allt fler städer i världen expanderar, bebyggs fler och
fler kustlinjer och gamla hamnområden. Att bebygga vattennära miljöer innebär dock specifika
utmaningar, då klimatet präglas av hög vindexponering och fuktighet. Eftersom vattenytor har obetydlig
markfriktion träffar havsvindarna den kustnära bebyggelsen med mycket hög hastighet, vilket kan skapa
farliga kastvindar, vindtunnlar och turbulenta vakuumområden i stadsrummet. Dessutom medför de
pågående klimatförändringarna ett allt mer extremt väder med höjda temperaturer. För att forma
attraktiva, säkra och funktionella stadsrum vid vattnet är det av yttersta vikt att förstå och hantera det
lokala mikroklimatet, då detta har en... (More)
Bakgrund: I takt med att urbaniseringen ökar och allt fler städer i världen expanderar, bebyggs fler och
fler kustlinjer och gamla hamnområden. Att bebygga vattennära miljöer innebär dock specifika
utmaningar, då klimatet präglas av hög vindexponering och fuktighet. Eftersom vattenytor har obetydlig
markfriktion träffar havsvindarna den kustnära bebyggelsen med mycket hög hastighet, vilket kan skapa
farliga kastvindar, vindtunnlar och turbulenta vakuumområden i stadsrummet. Dessutom medför de
pågående klimatförändringarna ett allt mer extremt väder med höjda temperaturer. För att forma
attraktiva, säkra och funktionella stadsrum vid vattnet är det av yttersta vikt att förstå och hantera det
lokala mikroklimatet, då detta har en direkt påverkan på människors termiska komfort,hälsa och
rörelsemönster.
Syfte och Mål: Målet med detta examensarbete är att kritiskt undersöka och utvärdera hur mikroklimatet
i marina stadsmiljöer kan optimeras för att främja termisk komfort. Målet är att, genom en fallstudie av
Kanozi Arkitekters projektförslag Norra Sundskajen, fördjupa förståelsen för hur strategisk integrering av
blågröna strukturer, vegetation och fysiska vindskydd kan förstärka maritima klimatkvaliteter och mildra
negativa aerodynamiska effekter.
Frågeställning: Arbetet utgår från fyra centrala frågeställningar: Vad uppfattas som ett optimalt
mikroklimat? Hur påverkar den urbana morfologin och byggnadernas konfiguration vindmiljön och den
termiska komforten på fotgängarnivå i det aktuella projektområdet? Vilken roll spelar integreringen av
blågrön infrastruktur för att moderera lokala vindhastigheter och temperaturer i ett exponerat, vattennära
läge? Vilka specifika gestaltningsstrategier för byggnadsvolymer och vegetation är mest effektiva för att
minimera negativa aerodynamiska fenomen såsom nedåtriktade luftströmmar och korridoreffekter?
Metod: Arbetet vilar på en metodkombination där en omfattande litteraturstudie utgör den teoretiska
grunden för termisk komfort, urban morfologi och aerodynamik. Teorin appliceras därefter praktiskt
genom digitala Computational Fluid Dynamics (CFD) simuleringar i programvaran SimScale. Genom
iterativa simuleringar av en förenklad 3D modell över Norra Sundskajen utvärderas vindflöden och
gestaltningsåtgärder utifrån Lawson Wind Comfort Criteria.
Slutsatser: Studien visar att en tät frontbebyggelse mot havet ej är optimalt ur ett mikroklimatiskt
perspektiv, det skapar kraftiga kastvindar samt kraftig kanalisering mellan huskropparna. Samtidigt
blockerar den även havsbrisen till inre delar av stadsbebyggelsen. För att hantera denna obalans krävs det
en strategisk integrering av blå,grön,grå infrastruktur. Till åtgärderna hör porösa trädridåer med fria
stammar i de blåsiga passagerna, städsegröna barrträd kombinerat med arkitektoniska vindskydd i form
av skärmar vid högexponerade gavlar. Det behöver även integreras småskaliga vattenfunktioner och ljusa
markmaterial på områdets innergårdar för att kunna säkerställa en god termisk komfort dygnet runt.De aktiva vattenfunktionerna är nödvändiga för att skapa en lokal evaporativ kylning. Parallellt krävs
ljusa markmaterial med högt albedo, vilket inte bara minskar värmeabsorptionen under dagtid, utan
framför allt underlättar den långvågiga utstrålningen under natten. Detta förhindrar att värme lagras i
stadsrummet och säkerställer att området kan svalna ordentligt efter solnedgången. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Karolczak, Elise LU and Lindeberg, Iris
supervisor
organization
alternative title
Strategisk integrering av blågrön infrastruktur för att främja termisk komfort i kustnära stadsmiljöer
course
ABAL02 20261
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Mikroklimat, Vattennära stadsbyggnad, Termisk komfort, CFD-simulering, SimScale, Norra Sundskajen, Lawson Wind Comfort Criteria, Blågrön infrastruktur, Aerodynamik.
language
Swedish
id
9247771
date added to LUP
2026-08-10 10:00:22
date last changed
2026-08-10 10:00:22
@misc{9247771,
  abstract     = {{Bakgrund: I takt med att urbaniseringen ökar och allt fler städer i världen expanderar, bebyggs fler och
fler kustlinjer och gamla hamnområden. Att bebygga vattennära miljöer innebär dock specifika
utmaningar, då klimatet präglas av hög vindexponering och fuktighet. Eftersom vattenytor har obetydlig
markfriktion träffar havsvindarna den kustnära bebyggelsen med mycket hög hastighet, vilket kan skapa
farliga kastvindar, vindtunnlar och turbulenta vakuumområden i stadsrummet. Dessutom medför de
pågående klimatförändringarna ett allt mer extremt väder med höjda temperaturer. För att forma
attraktiva, säkra och funktionella stadsrum vid vattnet är det av yttersta vikt att förstå och hantera det
lokala mikroklimatet, då detta har en direkt påverkan på människors termiska komfort,hälsa och
rörelsemönster.
Syfte och Mål: Målet med detta examensarbete är att kritiskt undersöka och utvärdera hur mikroklimatet
i marina stadsmiljöer kan optimeras för att främja termisk komfort. Målet är att, genom en fallstudie av
Kanozi Arkitekters projektförslag Norra Sundskajen, fördjupa förståelsen för hur strategisk integrering av
blågröna strukturer, vegetation och fysiska vindskydd kan förstärka maritima klimatkvaliteter och mildra
negativa aerodynamiska effekter.
Frågeställning: Arbetet utgår från fyra centrala frågeställningar: Vad uppfattas som ett optimalt
mikroklimat? Hur påverkar den urbana morfologin och byggnadernas konfiguration vindmiljön och den
termiska komforten på fotgängarnivå i det aktuella projektområdet? Vilken roll spelar integreringen av
blågrön infrastruktur för att moderera lokala vindhastigheter och temperaturer i ett exponerat, vattennära
läge? Vilka specifika gestaltningsstrategier för byggnadsvolymer och vegetation är mest effektiva för att
minimera negativa aerodynamiska fenomen såsom nedåtriktade luftströmmar och korridoreffekter?
Metod: Arbetet vilar på en metodkombination där en omfattande litteraturstudie utgör den teoretiska
grunden för termisk komfort, urban morfologi och aerodynamik. Teorin appliceras därefter praktiskt
genom digitala Computational Fluid Dynamics (CFD) simuleringar i programvaran SimScale. Genom
iterativa simuleringar av en förenklad 3D modell över Norra Sundskajen utvärderas vindflöden och
gestaltningsåtgärder utifrån Lawson Wind Comfort Criteria.
Slutsatser: Studien visar att en tät frontbebyggelse mot havet ej är optimalt ur ett mikroklimatiskt
perspektiv, det skapar kraftiga kastvindar samt kraftig kanalisering mellan huskropparna. Samtidigt
blockerar den även havsbrisen till inre delar av stadsbebyggelsen. För att hantera denna obalans krävs det
en strategisk integrering av blå,grön,grå infrastruktur. Till åtgärderna hör porösa trädridåer med fria
stammar i de blåsiga passagerna, städsegröna barrträd kombinerat med arkitektoniska vindskydd i form
av skärmar vid högexponerade gavlar. Det behöver även integreras småskaliga vattenfunktioner och ljusa
markmaterial på områdets innergårdar för att kunna säkerställa en god termisk komfort dygnet runt.De aktiva vattenfunktionerna är nödvändiga för att skapa en lokal evaporativ kylning. Parallellt krävs
ljusa markmaterial med högt albedo, vilket inte bara minskar värmeabsorptionen under dagtid, utan
framför allt underlättar den långvågiga utstrålningen under natten. Detta förhindrar att värme lagras i
stadsrummet och säkerställer att området kan svalna ordentligt efter solnedgången.}},
  author       = {{Karolczak, Elise and Lindeberg, Iris}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Optimering av mikroklimat för stadsbebyggelse på och kring vatten}},
  year         = {{2026}},
}