Att blogga politiskt - en kartläggning av riksdagsbloggarna
(2008)Division of Swedish subjects, Danish, and Icelandic
- Abstract (Swedish)
- Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.
Resultatet visar... (More) - Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.
Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.
Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer. Kvinnliga riksdagspolitiker får fler kommentarer som är positiva till person, neutrala och negativa i sakfrågor än vad manliga politiker får. Manliga kommentarlämnare lämnar fler negativa kommentarer i sakfrågor och personfrågor än vad kvinnorna gör. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1317593
- author
- Petersson, Anette
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- riksdagspolitikers bloggar, bloggar, bloggkommentarer, blogg, bloggstatistik, textstilistik, Scandinavian languages and literature, Nordiska språk (språk och litteratur), Social sciences, Samhällsvetenskaper
- language
- Swedish
- id
- 1317593
- date added to LUP
- 2008-04-09 00:00:00
- date last changed
- 2015-12-14 13:27:00
@misc{1317593,
abstract = {{Syftet med undersökningen var att utföra en kartläggning över hur riksdagspolitiker använder bloggverktyget, främst ur ett språkligt perspektiv, för att fastställa om de publicerade texterna är lika komplexa, skriftspråkliga, opersonliga och abstrakta som konventionellt politiskt skriftspråk. Ett ytterligare syfte var att granska de politiska riksdagsbloggarna utifrån partitillhörighet och könstillhörighet i förhållande till hur blogginläggen blev mottagna i läsarkommentarerna. I undersökningen användes en kvantitativ metod för att undersöka 7 riksdagsmotioner, 79 riksdagsbloggar och 402 läsarkommentarer. Den teoretiska förankringen vilar på den kritiska textanalysen och Bourdieus tankar om maktförhållanden i samhället.
Resultatet visar att även i de fall där blogginläggen hamnade nära riksdagsmotionerna i frågan om textuell komplexitet och skriftspråklighet var de utformade mindre abstrakt och betydligt mer personligt än vad riksdagsmotionerna var.
Resultatet visar även att det föreligger stora skillnader mellan de olika riksdagspartierna i hur blogginläggen mottas både utifrån ett perspektiv som beaktar partitillhörighet och i fråga om könstillhörighet. De socialdemokratiska riksdagsledamöterna fick över 40 % av samtliga kommentarer. Kvinnliga riksdagspolitiker får fler kommentarer som är positiva till person, neutrala och negativa i sakfrågor än vad manliga politiker får. Manliga kommentarlämnare lämnar fler negativa kommentarer i sakfrågor och personfrågor än vad kvinnorna gör.}},
author = {{Petersson, Anette}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att blogga politiskt - en kartläggning av riksdagsbloggarna}},
year = {{2008}},
}