Kunskap och kompetens vad innebär det i kunskapsintensiva verksamheter? : Kunskapsutveckling - "utveckling av rätt kunskap"
(2005)Education
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.
Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.
Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap... (More) - Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.
Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.
Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.
En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det. Språket och språklighetens värde samt retorikens betydelse som verktyg för att överbrygga gränser i sociala situationer har lyfts fram.
Analysen har skett i två steg för att beskriva kunskap och kompetens i de studerade kunskapsintensiva verksamheterna: dels för att synliggöra kunskapsutveckling som process, utifrån tre frågor som definierats i Flood och Romms forskning; dels genom att använda retoriken som analytiskt verktyg för att synliggöra mönstret som bildas i kunskapsutvecklings processen, vilket är uttryck för kunskap och kompetens. I framtiden finns förhoppning om att fördjupa studien kring kunskap och kompetens genom att resonera kring "det självklara", "det föregivettagna" utifrån olika makthierarkier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1331486
- author
- Börebäck, Kristina
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- kompetens, kompetensutveckling, kunskap, kunskapsutveckling, retorik, samhällsplanering, Pedagogy and didactics, Pedagogik, didaktik
- language
- Swedish
- id
- 1331486
- date added to LUP
- 2005-07-01 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:59
@misc{1331486,
abstract = {{Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.
Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.
Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.
En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det. Språket och språklighetens värde samt retorikens betydelse som verktyg för att överbrygga gränser i sociala situationer har lyfts fram.
Analysen har skett i två steg för att beskriva kunskap och kompetens i de studerade kunskapsintensiva verksamheterna: dels för att synliggöra kunskapsutveckling som process, utifrån tre frågor som definierats i Flood och Romms forskning; dels genom att använda retoriken som analytiskt verktyg för att synliggöra mönstret som bildas i kunskapsutvecklings processen, vilket är uttryck för kunskap och kompetens. I framtiden finns förhoppning om att fördjupa studien kring kunskap och kompetens genom att resonera kring "det självklara", "det föregivettagna" utifrån olika makthierarkier.}},
author = {{Börebäck, Kristina}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kunskap och kompetens vad innebär det i kunskapsintensiva verksamheter? : Kunskapsutveckling - "utveckling av rätt kunskap"}},
year = {{2005}},
}