Kan man lita på revisorer
(2005)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar. Litteraturgenomgång: Litteraturgenomgången behandlar inledningsvis... (More)
- Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar. Litteraturgenomgång: Litteraturgenomgången behandlar inledningsvis ett avsnitt om förtroende i allmänhet. Därefter redogörs för förtroendeskapande inom revision innefattade redovisningsreglering och förtroendets tre byggstenar. Resultatredovisning: I resultatredovisningen redogörs för respondentsvaren. Först redovisas respondenternas svar under respektive respondentgrupp för att därefter redovisas i en resultatjämförelse där samtliga respondentsvar redovisas under teman vilket bidrar till att klargöra de likheter och olikheter som finns mellan respondenterna i urvalsgruppen. Slutsatser: Undersökningen visar att intressenterna idag generellt sett har förtroende för revisorerna. Detta förtroende har sin grund i dels den lagstadgade regleringen, dels självregleringen i form av yrkesetiska regler utarbetade av professionen själv. Genom att införliva den empiriska undersökningen med den historiska utvecklingen av regleringen på området går det att utläsa att finansiella kriser ligger bakom ökat krav av säkerställd finansiell information och således ökat behov av förtroende för revisorerna. Detta behov tillgodoses genom förändrad reglering på redovisningsområdet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1343033
- author
- Stiernstedt, Nils ; Eisen, Cecilia and Mannerstam, Johanna
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- förtroende, revisorer, revision, reglering, etik, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1343033
- date added to LUP
- 2005-01-11 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 15:22:15
@misc{1343033,
abstract = {{Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar. Litteraturgenomgång: Litteraturgenomgången behandlar inledningsvis ett avsnitt om förtroende i allmänhet. Därefter redogörs för förtroendeskapande inom revision innefattade redovisningsreglering och förtroendets tre byggstenar. Resultatredovisning: I resultatredovisningen redogörs för respondentsvaren. Först redovisas respondenternas svar under respektive respondentgrupp för att därefter redovisas i en resultatjämförelse där samtliga respondentsvar redovisas under teman vilket bidrar till att klargöra de likheter och olikheter som finns mellan respondenterna i urvalsgruppen. Slutsatser: Undersökningen visar att intressenterna idag generellt sett har förtroende för revisorerna. Detta förtroende har sin grund i dels den lagstadgade regleringen, dels självregleringen i form av yrkesetiska regler utarbetade av professionen själv. Genom att införliva den empiriska undersökningen med den historiska utvecklingen av regleringen på området går det att utläsa att finansiella kriser ligger bakom ökat krav av säkerställd finansiell information och således ökat behov av förtroende för revisorerna. Detta behov tillgodoses genom förändrad reglering på redovisningsområdet.}},
author = {{Stiernstedt, Nils and Eisen, Cecilia and Mannerstam, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kan man lita på revisorer}},
year = {{2005}},
}