Hållbarhetsredovisning – en studie över den bästa praktiken.
(2005)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i... (More)
- Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1345730
- author
- Isaksson, Patrik ; Palmdahl, Sophie and Exler, Gisela
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Hållbart företagande, hållbarhetsredovisning, reglering., Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- Swedish
- id
- 1345730
- date added to LUP
- 2005-05-31 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 15:41:18
@misc{1345730,
abstract = {{Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs.}},
author = {{Isaksson, Patrik and Palmdahl, Sophie and Exler, Gisela}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hållbarhetsredovisning – en studie över den bästa praktiken.}},
year = {{2005}},
}