International Accounting Standard 39
(2005)Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Den 1 januari 2005 kommer IASB:s standarder att införas som regelverk för noterade koncernföretag efter beslut från EU. Flertalet av dessa standarders har redan blivit en del av svenska redovisningsnormer i och med att de blivit intagna i Redovisningrådets rekommendationer. En av de största och mest komplicerade av IASB:s rekommendationer, IAS 39, har dock ännu inte blivit behandlad av Redovisningsrådet. Detta tillsammans med det faktum att det är en så pass avancerad standard sätter stora krav på företag som omfattas av den och som är tvungna att anpassa sin redovisning efter den. Vi har valt att i detta arbete avgränsa oss till att undersöka vilka de största svårigheterna blir för... (More)
- En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Den 1 januari 2005 kommer IASB:s standarder att införas som regelverk för noterade koncernföretag efter beslut från EU. Flertalet av dessa standarders har redan blivit en del av svenska redovisningsnormer i och med att de blivit intagna i Redovisningrådets rekommendationer. En av de största och mest komplicerade av IASB:s rekommendationer, IAS 39, har dock ännu inte blivit behandlad av Redovisningsrådet. Detta tillsammans med det faktum att det är en så pass avancerad standard sätter stora krav på företag som omfattas av den och som är tvungna att anpassa sin redovisning efter den. Vi har valt att i detta arbete avgränsa oss till att undersöka vilka de största svårigheterna blir för dessa företag och samtidigt skapa oss en uppfattning om vad det kan tänkas ha för påverkan på jämförbarheten mellan företag. Vi har valt att ta reda på detta genom att ställa frågor till två noterade företag, samt till Sven-Arne Nilsson som arbetar med rådgivning på Deloitte, och som är djupt engagerad i IAS 39, för att höra deras åsikter om anpassningen. För att kunna skapa oss en uppfattning om vad omställningen kommer att innebära så beskriver vi först det rådande svenska regelverket inom detta område och jämför sedan detta med IAS 39. Vi har kommit fram till att de största skillnaderna mellan svenska normer och IAS 39 är att man i de flesta fall kommer värdera finansiella instrument till verkligt värde i stället för lägsta värdets princip. Utöver det kommer säkringsredovisning att bli mer komplicerad men samtidigt mer informativ och att orealiserade vinster och förluster kommer att synas i resultatet. Överlag är det inte troligt att dessa förändringar kommer att åsidosätta rådande redovisningsprinciper. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1350379
- author
- Fredlund, Andreas and Kruuse Af Verchou, Carl
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- IAS 39, Management of enterprises, Företagsledning, management
- language
- English
- id
- 1350379
- date added to LUP
- 2005-01-11 00:00:00
- date last changed
- 2012-04-02 15:26:18
@misc{1350379,
abstract = {{En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Den 1 januari 2005 kommer IASB:s standarder att införas som regelverk för noterade koncernföretag efter beslut från EU. Flertalet av dessa standarders har redan blivit en del av svenska redovisningsnormer i och med att de blivit intagna i Redovisningrådets rekommendationer. En av de största och mest komplicerade av IASB:s rekommendationer, IAS 39, har dock ännu inte blivit behandlad av Redovisningsrådet. Detta tillsammans med det faktum att det är en så pass avancerad standard sätter stora krav på företag som omfattas av den och som är tvungna att anpassa sin redovisning efter den. Vi har valt att i detta arbete avgränsa oss till att undersöka vilka de största svårigheterna blir för dessa företag och samtidigt skapa oss en uppfattning om vad det kan tänkas ha för påverkan på jämförbarheten mellan företag. Vi har valt att ta reda på detta genom att ställa frågor till två noterade företag, samt till Sven-Arne Nilsson som arbetar med rådgivning på Deloitte, och som är djupt engagerad i IAS 39, för att höra deras åsikter om anpassningen. För att kunna skapa oss en uppfattning om vad omställningen kommer att innebära så beskriver vi först det rådande svenska regelverket inom detta område och jämför sedan detta med IAS 39. Vi har kommit fram till att de största skillnaderna mellan svenska normer och IAS 39 är att man i de flesta fall kommer värdera finansiella instrument till verkligt värde i stället för lägsta värdets princip. Utöver det kommer säkringsredovisning att bli mer komplicerad men samtidigt mer informativ och att orealiserade vinster och förluster kommer att synas i resultatet. Överlag är det inte troligt att dessa förändringar kommer att åsidosätta rådande redovisningsprinciper.}},
author = {{Fredlund, Andreas and Kruuse Af Verchou, Carl}},
language = {{eng}},
note = {{Student Paper}},
title = {{International Accounting Standard 39}},
year = {{2005}},
}