Den svårtämjda opinionen - En studie av opinionsbildning och demokrati på DN Debatt i anknytning till EMU-valet
(2004)Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- DN Debatt sägs vara ett av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildande forum och vad som ges utrymme här och vad detta i förlängningen får för konsekvenser är utgångspunkten för denna studie. Studieobjektet DN Debatt undersöks i anslutning till den svenska folkomröstningen till EMU och ramsätts av opinions- och demokratiaspekter. Denna utgångspunkt leder fram till en problemformulering med mål och syfte. Mål: Målet med denna studie är att kartlägga och utvärdera debatten på DN debatt inför EMU-valet. Jag vill således lyfta fram vilka aktörer, ämnen samt vilken typ av argumentationer som gavs utrymme på kanske Sveriges viktigaste debattarena. Dessutom vill jag undersöka hur stort utrymme ja respektive nej-sidan åtnjöt samt vilken typ av... (More)
- DN Debatt sägs vara ett av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildande forum och vad som ges utrymme här och vad detta i förlängningen får för konsekvenser är utgångspunkten för denna studie. Studieobjektet DN Debatt undersöks i anslutning till den svenska folkomröstningen till EMU och ramsätts av opinions- och demokratiaspekter. Denna utgångspunkt leder fram till en problemformulering med mål och syfte. Mål: Målet med denna studie är att kartlägga och utvärdera debatten på DN debatt inför EMU-valet. Jag vill således lyfta fram vilka aktörer, ämnen samt vilken typ av argumentationer som gavs utrymme på kanske Sveriges viktigaste debattarena. Dessutom vill jag undersöka hur stort utrymme ja respektive nej-sidan åtnjöt samt vilken typ av argumentation som kännetecknade de båda sidorna i debatten. Syfte: Syftet är att fördjupa kunskapen kring opinionsbildning på debattsidor i anslutning till en folkomröstning eller inför ett val. Jag vill problematisera kring begreppet opinion för att belysa och förklara svenska folkets förhållningssätt till EU och EMU. Vidare vill jag analysera ja- och nej-sidans argumentationer utifrån ett opinionsbildningsperspektiv för att öka förståelsen för vilka villkor som modernt kampanjarbete ställs inför. Det övergripande syftet är att utifrån demokratiska aspekter diskutera hur en debattsida av DN Debatts kaliber bör förhålla sig gentemot medborgarna samt att visa vilka konsekvenser det för med sig om dessa demokratiska krav förbises. I teoridelen problematiseras opinioner utifrån det svenska perspektivet. I första hand ansluter jag mig till Lewis kritiska teoribildning i ämnet. Jag visar hur medierna är tätt sammankopplade med hur vi omfattar vår värld och därmed också får stor betydelse för våra attityder och förhållningssätt som föregår yttrandet av en opinion. Vidare diskuterar jag vår representativa demokrati där jag lägger tonvikt på deliberativa demokratiteorier. Här betonas det offentliga samtalet och potentialen i folkets deliberation. Jag argumenterar för att vår demokrati måste sträva efter att få in fler deliberativa inslag som hämtar sin styrka ur det folkliga samtalet. För att studera studieobjektet använder jag mig av en kvantitativ innehållsanalys där jag visar vilka aktörer som dominerar debattutrymmet samt visar förhållandet mellan ja- och nejdebattörerna. Vidare använder jag en argumentationsanalys för att analysera de argumentationer som förekommer. Förhållandet mellan ja- och nejsidan är ojämnt. Ja-sidan har perioden tre månader innan valet nästan dubbelt så många artiklar på debattsidan jämfört med nej-sidan. Kategoriseringen av aktörer visar vidare att professorer och forskare dominerar debattforumet följt av politiker. Kritiken ligger, förutom snedfördelningen av utrymmet, i en alltför tät koppling till den politiska sfären. När ämnen i alltför hög utsträckning har sitt ursprung i den politiska sfären försvinner tanken med en offentlig sfär som hämtar sitt bränsle från den folkliga deliberationen. Därför får potentialen hos den offentliga arenan DN Debatt värderas efter hur väl den politiska sfärens aktörer kan representera de åsiktsströmningar och samtal som finns ute bland folket. Med obalansen mellan kolliderande intressen på DN Debatt i åtanke kvarstår kritiken mot debattsidan utifrån demokratiska aspekter. Slutligen visar studien att argumentationerna präglas av en viss försiktighet och där det inte lovas eller garanteras något ifråga om EMU-samarbetet. Nej-sidan uttrycker risker och faror med projektet samtidigt som ja-sidan ser potentiella vinster med att tacka ja samtidigt som det kan vara en förlust att stanna utanför. Debatten får därför en känslomässig prägel som bottnar i hur medborgaren upplever EU, demokrati och Sverige i förhållande till andra länder. Denna känsla är uppbyggd under en lång tid genom komplexa processer som har en nära koppling till medierna. EU-bevakning under snart tio år samt ständig nyhetsinformation om Sverige sätter kognitiva ramar för vad medborgare tänker om EMU-projektet. Konklusionen är därför att opinioner föregås av processer som är djupt rotade och även om valet bara står mellan ett ja och ett nej är det slutgiltiga yttrandet av en opinion betydligt mer komplext än enkelt grundat. Svårigheten för moderna kampanjer är att kartlägga och förstå dessa mönster bland medborgarna innan man målmedvetet arbetar för att nå resultat. DN:s opinionsbildande potential är nära knutet till dess agendasättande roll. I EMU-valet får dess definierande roll omformuleras något eftersom debatten inte initieras genom DN Debatt i första hand. Snarare ligger dess styrka i de aktörer som ges utrymme och får rollen som dominanta opinionsledare. Därigenom återkommer jag till den snedfördelning av debattplatser som tidigare problematiserats i studien. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1357418
- author
- Johansson, Jonas
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- Press and communication sciences, Journalistik, media, kommunikation
- language
- Swedish
- id
- 1357418
- date added to LUP
- 2004-11-08 00:00:00
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:10
@misc{1357418,
abstract = {{DN Debatt sägs vara ett av Sveriges mest inflytelserika opinionsbildande forum och vad som ges utrymme här och vad detta i förlängningen får för konsekvenser är utgångspunkten för denna studie. Studieobjektet DN Debatt undersöks i anslutning till den svenska folkomröstningen till EMU och ramsätts av opinions- och demokratiaspekter. Denna utgångspunkt leder fram till en problemformulering med mål och syfte. Mål: Målet med denna studie är att kartlägga och utvärdera debatten på DN debatt inför EMU-valet. Jag vill således lyfta fram vilka aktörer, ämnen samt vilken typ av argumentationer som gavs utrymme på kanske Sveriges viktigaste debattarena. Dessutom vill jag undersöka hur stort utrymme ja respektive nej-sidan åtnjöt samt vilken typ av argumentation som kännetecknade de båda sidorna i debatten. Syfte: Syftet är att fördjupa kunskapen kring opinionsbildning på debattsidor i anslutning till en folkomröstning eller inför ett val. Jag vill problematisera kring begreppet opinion för att belysa och förklara svenska folkets förhållningssätt till EU och EMU. Vidare vill jag analysera ja- och nej-sidans argumentationer utifrån ett opinionsbildningsperspektiv för att öka förståelsen för vilka villkor som modernt kampanjarbete ställs inför. Det övergripande syftet är att utifrån demokratiska aspekter diskutera hur en debattsida av DN Debatts kaliber bör förhålla sig gentemot medborgarna samt att visa vilka konsekvenser det för med sig om dessa demokratiska krav förbises. I teoridelen problematiseras opinioner utifrån det svenska perspektivet. I första hand ansluter jag mig till Lewis kritiska teoribildning i ämnet. Jag visar hur medierna är tätt sammankopplade med hur vi omfattar vår värld och därmed också får stor betydelse för våra attityder och förhållningssätt som föregår yttrandet av en opinion. Vidare diskuterar jag vår representativa demokrati där jag lägger tonvikt på deliberativa demokratiteorier. Här betonas det offentliga samtalet och potentialen i folkets deliberation. Jag argumenterar för att vår demokrati måste sträva efter att få in fler deliberativa inslag som hämtar sin styrka ur det folkliga samtalet. För att studera studieobjektet använder jag mig av en kvantitativ innehållsanalys där jag visar vilka aktörer som dominerar debattutrymmet samt visar förhållandet mellan ja- och nejdebattörerna. Vidare använder jag en argumentationsanalys för att analysera de argumentationer som förekommer. Förhållandet mellan ja- och nejsidan är ojämnt. Ja-sidan har perioden tre månader innan valet nästan dubbelt så många artiklar på debattsidan jämfört med nej-sidan. Kategoriseringen av aktörer visar vidare att professorer och forskare dominerar debattforumet följt av politiker. Kritiken ligger, förutom snedfördelningen av utrymmet, i en alltför tät koppling till den politiska sfären. När ämnen i alltför hög utsträckning har sitt ursprung i den politiska sfären försvinner tanken med en offentlig sfär som hämtar sitt bränsle från den folkliga deliberationen. Därför får potentialen hos den offentliga arenan DN Debatt värderas efter hur väl den politiska sfärens aktörer kan representera de åsiktsströmningar och samtal som finns ute bland folket. Med obalansen mellan kolliderande intressen på DN Debatt i åtanke kvarstår kritiken mot debattsidan utifrån demokratiska aspekter. Slutligen visar studien att argumentationerna präglas av en viss försiktighet och där det inte lovas eller garanteras något ifråga om EMU-samarbetet. Nej-sidan uttrycker risker och faror med projektet samtidigt som ja-sidan ser potentiella vinster med att tacka ja samtidigt som det kan vara en förlust att stanna utanför. Debatten får därför en känslomässig prägel som bottnar i hur medborgaren upplever EU, demokrati och Sverige i förhållande till andra länder. Denna känsla är uppbyggd under en lång tid genom komplexa processer som har en nära koppling till medierna. EU-bevakning under snart tio år samt ständig nyhetsinformation om Sverige sätter kognitiva ramar för vad medborgare tänker om EMU-projektet. Konklusionen är därför att opinioner föregås av processer som är djupt rotade och även om valet bara står mellan ett ja och ett nej är det slutgiltiga yttrandet av en opinion betydligt mer komplext än enkelt grundat. Svårigheten för moderna kampanjer är att kartlägga och förstå dessa mönster bland medborgarna innan man målmedvetet arbetar för att nå resultat. DN:s opinionsbildande potential är nära knutet till dess agendasättande roll. I EMU-valet får dess definierande roll omformuleras något eftersom debatten inte initieras genom DN Debatt i första hand. Snarare ligger dess styrka i de aktörer som ges utrymme och får rollen som dominanta opinionsledare. Därigenom återkommer jag till den snedfördelning av debattplatser som tidigare problematiserats i studien.}},
author = {{Johansson, Jonas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den svårtämjda opinionen - En studie av opinionsbildning och demokrati på DN Debatt i anknytning till EMU-valet}},
year = {{2004}},
}