Advanced

Culpabedömning i samband med styrelsens beslut

Plantin, Madeleine LU (2011) HARK11 20111
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
Efter ett antal uppseendeväckande händelser inom näringslivet, där bolagen tagit skada ekonomiskt, tycks ett av problemen vara att avgöra vem som skall bära skadeståndsansvaret. Skadan verkar ha uppkommit efter vad som förefaller vara ett felaktigt beslut. Ett beslut tagit av bolagsledningen, där det framförallt är oklart hur styrelseledamöterna ska bedömas i ansvarsfrågan.
Bedömningen av ansvaret för styrelseledamöterna utgår från aktiebolagslagens 29 kap. 1§. Om en styrelseledamot under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar vårdslöst skall denne ersätta skadan. Culpabedömningen utgår från skadeståndsrätten, som dock saknar objektiva kriterier för hur bedömningen ska gå till. Tillsammans med en aktiebolagslag... (More)
Efter ett antal uppseendeväckande händelser inom näringslivet, där bolagen tagit skada ekonomiskt, tycks ett av problemen vara att avgöra vem som skall bära skadeståndsansvaret. Skadan verkar ha uppkommit efter vad som förefaller vara ett felaktigt beslut. Ett beslut tagit av bolagsledningen, där det framförallt är oklart hur styrelseledamöterna ska bedömas i ansvarsfrågan.
Bedömningen av ansvaret för styrelseledamöterna utgår från aktiebolagslagens 29 kap. 1§. Om en styrelseledamot under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar vårdslöst skall denne ersätta skadan. Culpabedömningen utgår från skadeståndsrätten, som dock saknar objektiva kriterier för hur bedömningen ska gå till. Tillsammans med en aktiebolagslag som inte definierar vad som skall anses med otillbörligt risktagande, torde det inte vara helt överraskande att culpabedömningen vid styrelsens beslut, framförallt vid beslut med särskilt utpräglat risktagande, är svårt att avgöra.
För att skapa klarhet i frågeställningen har jag analyserat den gällande rätt som finns inom området, som tillför relevanta resonemang kring problemet.
Trots ovanstående källor inte gett klart och tydligt svar på hur bedömningen ska se ut, följer de alla samma linje. I den ställning och plikt som ankommer styrelseledamoten i dennes uppdrag i bolaget, är det av största vikt att handla i bolagets intresse och nytta. Så länge alla beslut grundats på en noggrann förberedelse och välavvägd riskbedömning tycks det finnas stort utrymme för risktagande. Ett visst risktagande tycks även följa av bolagets syfte som affärsverksamhet. Det som uppfattas ge en viss klarhet i ansvarsbedömningen är de subjektiva faktorer, som trots utgångspunkten i styrelsen som ett kollegialt organ, bedömer ledamöterna och deras agerande enskilt.
Av ovan nämnda tycks det vara upp till rättstillämparen hur sagda kriterier ska användas. Som i många områden inom juridiken, tycks svaret ges utifrån ett antal givna bedömningsgrunder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Plantin, Madeleine LU
supervisor
organization
course
HARK11 20111
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
styrelse, culpa, aktiebolagslagen, beslutsfattande, risktagande
language
Swedish
id
1976335
date added to LUP
2011-06-15 13:12:42
date last changed
2011-06-15 13:12:42
@misc{1976335,
  abstract     = {Efter ett antal uppseendeväckande händelser inom näringslivet, där bolagen tagit skada ekonomiskt, tycks ett av problemen vara att avgöra vem som skall bära skadeståndsansvaret. Skadan verkar ha uppkommit efter vad som förefaller vara ett felaktigt beslut. Ett beslut tagit av bolagsledningen, där det framförallt är oklart hur styrelseledamöterna ska bedömas i ansvarsfrågan.
Bedömningen av ansvaret för styrelseledamöterna utgår från aktiebolagslagens 29 kap. 1§. Om en styrelseledamot under fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar vårdslöst skall denne ersätta skadan. Culpabedömningen utgår från skadeståndsrätten, som dock saknar objektiva kriterier för hur bedömningen ska gå till. Tillsammans med en aktiebolagslag som inte definierar vad som skall anses med otillbörligt risktagande, torde det inte vara helt överraskande att culpabedömningen vid styrelsens beslut, framförallt vid beslut med särskilt utpräglat risktagande, är svårt att avgöra.
För att skapa klarhet i frågeställningen har jag analyserat den gällande rätt som finns inom området, som tillför relevanta resonemang kring problemet.
Trots ovanstående källor inte gett klart och tydligt svar på hur bedömningen ska se ut, följer de alla samma linje. I den ställning och plikt som ankommer styrelseledamoten i dennes uppdrag i bolaget, är det av största vikt att handla i bolagets intresse och nytta. Så länge alla beslut grundats på en noggrann förberedelse och välavvägd riskbedömning tycks det finnas stort utrymme för risktagande. Ett visst risktagande tycks även följa av bolagets syfte som affärsverksamhet. Det som uppfattas ge en viss klarhet i ansvarsbedömningen är de subjektiva faktorer, som trots utgångspunkten i styrelsen som ett kollegialt organ, bedömer ledamöterna och deras agerande enskilt.
Av ovan nämnda tycks det vara upp till rättstillämparen hur sagda kriterier ska användas. Som i många områden inom juridiken, tycks svaret ges utifrån ett antal givna bedömningsgrunder.},
  author       = {Plantin, Madeleine},
  keyword      = {styrelse,culpa,aktiebolagslagen,beslutsfattande,risktagande},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Culpabedömning i samband med styrelsens beslut},
  year         = {2011},
}