Advanced

Goodwill - Efterföljande värderingsproblematik

Andersson, Christopher; Andersson, Mathias and Wirén, Johan (2011)
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Syfte: Att belysa de problem som finns vid värdeprövningen av goodwill. Tyngdpunkten ligger på problemen kring kassaflödesvärderingen av goodwill. Metod: Utifrån vår problemformulering har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in data från litteratur, intervjuer, regelverk samt artiklar och studier. Detta har vi bearbetat och analyserat för att komma fram till vår konklusion. Vi har utgått från en induktiv ansats då våra teorier har formats under arbetets gång. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från olika amerikanska och svenska studier som exemplifierar hur kreativ redovisning används vid nedskrivningsprövningar. Vi har även undersökt ett exempel på kassaflödesvärdering som kan användas ute i företagen. Empiri:... (More)
Syfte: Att belysa de problem som finns vid värdeprövningen av goodwill. Tyngdpunkten ligger på problemen kring kassaflödesvärderingen av goodwill. Metod: Utifrån vår problemformulering har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in data från litteratur, intervjuer, regelverk samt artiklar och studier. Detta har vi bearbetat och analyserat för att komma fram till vår konklusion. Vi har utgått från en induktiv ansats då våra teorier har formats under arbetets gång. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från olika amerikanska och svenska studier som exemplifierar hur kreativ redovisning används vid nedskrivningsprövningar. Vi har även undersökt ett exempel på kassaflödesvärdering som kan användas ute i företagen. Empiri: Består av intervjuer som gjorts med två revisorsexperter inom området företagsvärdering samt en partner på en revisionsbyrå. I vår empiridel ingår även IFRS standarder IAS 36, IAS 38 och IFRS 3 samt basis for conclusion till den reviderade IAS 36 och en redogörelse för projektet Business combinations. Konklusion: Tanken bakom nedskrivningsprövningar var väl grundade i teorin men dess tillämpning i verkligheten medför att en jämförelse mellan företagen försämrats. Vi anser att tillförlitligheten kring nedskrivningsprövningar kan ifrågasättas. Att relevansen ska ha ökat ser vi inte några indikationer på p.g.a. informationen som ges är svår för användaren att förstå samt skapa sig en helhet av. Möjligheten till att goodwill ska värderas till något annat än en residualpost vid förvärvstillfället ser vi som en omöjlighet i praktiken. Tanken med nedskrivningsprövning av goodwill var att postens storlek skulle minska vilket inte inträffade. En identifiering av flera immateriella tillgångar av goodwillvärdet är ett sätt att minska goodwillpostens storlek. Standarden IAS 36 ger utrymme till att välja två beräkningssätt vid bestämmandet av nyttjandevärdet och denna svaghet bidrar också till en minskad jämförbarhet mellan företagen. Sedan kan företagen utgå från sin syn på verkligheten när de konstruerar de prognoser som ligger till grund för de siffror som finns i dessa beräkningar. Detta ökar ledningens möjlighet till påverkan på nedskrivningsprövningen där en förhoppningsfull framtidstro kan göra att goodwillvärdet ligger kvar på samma nivå. Vi anser att implementeringen av nedskrivningsprövningar inte fått den effekt som IASB avsedde. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Christopher; Andersson, Mathias and Wirén, Johan
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Nedskrivningsprövning, Goodwill, Kassaflödesvärdering, IASB, IAS 36, Management of enterprises, Företagsledning, management
language
Swedish
id
1978009
date added to LUP
2011-06-03
date last changed
2012-04-02 19:05:16
@misc{1978009,
  abstract     = {Syfte: Att belysa de problem som finns vid värdeprövningen av goodwill. Tyngdpunkten ligger på problemen kring kassaflödesvärderingen av goodwill. Metod: Utifrån vår problemformulering har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in data från litteratur, intervjuer, regelverk samt artiklar och studier. Detta har vi bearbetat och analyserat för att komma fram till vår konklusion. Vi har utgått från en induktiv ansats då våra teorier har formats under arbetets gång. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från olika amerikanska och svenska studier som exemplifierar hur kreativ redovisning används vid nedskrivningsprövningar. Vi har även undersökt ett exempel på kassaflödesvärdering som kan användas ute i företagen. Empiri: Består av intervjuer som gjorts med två revisorsexperter inom området företagsvärdering samt en partner på en revisionsbyrå. I vår empiridel ingår även IFRS standarder IAS 36, IAS 38 och IFRS 3 samt basis for conclusion till den reviderade IAS 36 och en redogörelse för projektet Business combinations. Konklusion: Tanken bakom nedskrivningsprövningar var väl grundade i teorin men dess tillämpning i verkligheten medför att en jämförelse mellan företagen försämrats. Vi anser att tillförlitligheten kring nedskrivningsprövningar kan ifrågasättas. Att relevansen ska ha ökat ser vi inte några indikationer på p.g.a. informationen som ges är svår för användaren att förstå samt skapa sig en helhet av. Möjligheten till att goodwill ska värderas till något annat än en residualpost vid förvärvstillfället ser vi som en omöjlighet i praktiken. Tanken med nedskrivningsprövning av goodwill var att postens storlek skulle minska vilket inte inträffade. En identifiering av flera immateriella tillgångar av goodwillvärdet är ett sätt att minska goodwillpostens storlek. Standarden IAS 36 ger utrymme till att välja två beräkningssätt vid bestämmandet av nyttjandevärdet och denna svaghet bidrar också till en minskad jämförbarhet mellan företagen. Sedan kan företagen utgå från sin syn på verkligheten när de konstruerar de prognoser som ligger till grund för de siffror som finns i dessa beräkningar. Detta ökar ledningens möjlighet till påverkan på nedskrivningsprövningen där en förhoppningsfull framtidstro kan göra att goodwillvärdet ligger kvar på samma nivå. Vi anser att implementeringen av nedskrivningsprövningar inte fått den effekt som IASB avsedde.},
  author       = {Andersson, Christopher and Andersson, Mathias and Wirén, Johan},
  keyword      = {Nedskrivningsprövning,Goodwill,Kassaflödesvärdering,IASB,IAS 36,Management of enterprises,Företagsledning, management},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Goodwill - Efterföljande värderingsproblematik},
  year         = {2011},
}