Användandet av hållbarhetsrapporter - En studie ur två perspektiv
(2011) FEKP90 20111Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Debatten om hållbarhetsrapporter är fortfarande livlig. Allt fler företag väljer att släppa en hållbarhetsrapport och fokus på miljö frågor får allt större betydelse. Trots detta visar vår studie vi gjort att själva användningen av rapporterna är svagt. Av de två fallföretagen vi undersökte framkom det att rapporternas faktiska användare är få. Istället tenderar intressenterna att ta till sig informationen om miljö och socialt ansvar via andra kanaler. Det vanligaste är att externa intressenter snarare frågar exempelvis säljare, personer som jobbar på miljöavdelningen eller tar till sig informationen via finansiella rapporter istället för att läsa hållbarhetsrapporten. Av studien framkommer det också att företagen väljer att... (More)
- Debatten om hållbarhetsrapporter är fortfarande livlig. Allt fler företag väljer att släppa en hållbarhetsrapport och fokus på miljö frågor får allt större betydelse. Trots detta visar vår studie vi gjort att själva användningen av rapporterna är svagt. Av de två fallföretagen vi undersökte framkom det att rapporternas faktiska användare är få. Istället tenderar intressenterna att ta till sig informationen om miljö och socialt ansvar via andra kanaler. Det vanligaste är att externa intressenter snarare frågar exempelvis säljare, personer som jobbar på miljöavdelningen eller tar till sig informationen via finansiella rapporter istället för att läsa hållbarhetsrapporten. Av studien framkommer det också att företagen väljer att hållbarhetsrapportera för att legitimera sina handlingar och för att de känner en institutionell press. Undersökningen visar på att det är både interna och externa drivkrafter som ger motiv till varför företagen upprättar hållbarhetsrapporter. Både företagen kunde bäst förklara den interna användningen av rapporten. Främst används den som ett internt uppslagsverk där de anställda finner information som de sedan förmedlar vidare utåt. Den används också i syfte för att upplysa och undervisa anställda om företagens arbete med hållbarhet. Vad som kunde konstateras är också att rapporten fyller en viktig funktion genom att den legitimerar företagens agerande. En attityd bland de intervjuade intressenterna var också att de önskade se en tydlig hållbarhetsstrategi med mål, visioner och gärna med en ekonomisk koppling. Våra resultat belyser det faktum att företagen har svårt att hantera sina intressentrelationer och frågan vi ställer oss är om utvecklingen som går mot att allt fler företag släpper fullständiga rapporter enligt Global Reporting Initiatives ramverk är den rätta vägen att gå. Leverantörerna var den enda intressentgrupp av de fyra tillfrågade (övriga var ägare, kunder & anställda) som uppgav att de faktiskt läste rapporten. Ägarna/investerare var i större grad intresserade av den traditionella rapporteringen och hämtar främst information från årsredovisningen. Kunderna som av båda fallföretagen menade vara en stor intressent till hållbarhetsrapporterna läste inte rapporterna alls. De senaste skriverierna om hållbarhetsrapporteringens framtid har i vis mån handlat om en ny form för rapportering, den integrerade rapporten, där man i årsredovisningen inkluderar hållbarhetsinformation i större utsträckning. Vi menar att detta spåret kan vara rätt väg att följa då årsredovisningen redan är en inarbetat rapporteringskanal som många tar till sig. Genom den integrerade rapporten skulle man på så vis kunna nå en större grupp intressenter och ändå eventuellt skulle rapporten kunna belysa de viktiga hållbarhetsfrågorna. En integrerad rapport skulle också lättare kunna sammankoppla de ekonomiska målen med hållbarhetsmålen. Detta skulle i sin tur kunna höja nivån på hållbarhetsrapporterandet eftersom det, att döma av vår undersökning, är en koppling som är efterfrågad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2004365
- author
- Svärdell, Jacob and Gruber, Filip
- supervisor
- organization
- course
- FEKP90 20111
- year
- 2011
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- management, Företagsledning, Management of enterprises, GRI, Drivkrafter, Förväntningsgap, Hållbarhetsrapportering, Intressentteorin
- language
- Swedish
- id
- 2004365
- date added to LUP
- 2011-05-23 00:00:00
- date last changed
- 2015-10-19 15:58:49
@misc{2004365,
abstract = {{Debatten om hållbarhetsrapporter är fortfarande livlig. Allt fler företag väljer att släppa en hållbarhetsrapport och fokus på miljö frågor får allt större betydelse. Trots detta visar vår studie vi gjort att själva användningen av rapporterna är svagt. Av de två fallföretagen vi undersökte framkom det att rapporternas faktiska användare är få. Istället tenderar intressenterna att ta till sig informationen om miljö och socialt ansvar via andra kanaler. Det vanligaste är att externa intressenter snarare frågar exempelvis säljare, personer som jobbar på miljöavdelningen eller tar till sig informationen via finansiella rapporter istället för att läsa hållbarhetsrapporten. Av studien framkommer det också att företagen väljer att hållbarhetsrapportera för att legitimera sina handlingar och för att de känner en institutionell press. Undersökningen visar på att det är både interna och externa drivkrafter som ger motiv till varför företagen upprättar hållbarhetsrapporter. Både företagen kunde bäst förklara den interna användningen av rapporten. Främst används den som ett internt uppslagsverk där de anställda finner information som de sedan förmedlar vidare utåt. Den används också i syfte för att upplysa och undervisa anställda om företagens arbete med hållbarhet. Vad som kunde konstateras är också att rapporten fyller en viktig funktion genom att den legitimerar företagens agerande. En attityd bland de intervjuade intressenterna var också att de önskade se en tydlig hållbarhetsstrategi med mål, visioner och gärna med en ekonomisk koppling. Våra resultat belyser det faktum att företagen har svårt att hantera sina intressentrelationer och frågan vi ställer oss är om utvecklingen som går mot att allt fler företag släpper fullständiga rapporter enligt Global Reporting Initiatives ramverk är den rätta vägen att gå. Leverantörerna var den enda intressentgrupp av de fyra tillfrågade (övriga var ägare, kunder & anställda) som uppgav att de faktiskt läste rapporten. Ägarna/investerare var i större grad intresserade av den traditionella rapporteringen och hämtar främst information från årsredovisningen. Kunderna som av båda fallföretagen menade vara en stor intressent till hållbarhetsrapporterna läste inte rapporterna alls. De senaste skriverierna om hållbarhetsrapporteringens framtid har i vis mån handlat om en ny form för rapportering, den integrerade rapporten, där man i årsredovisningen inkluderar hållbarhetsinformation i större utsträckning. Vi menar att detta spåret kan vara rätt väg att följa då årsredovisningen redan är en inarbetat rapporteringskanal som många tar till sig. Genom den integrerade rapporten skulle man på så vis kunna nå en större grupp intressenter och ändå eventuellt skulle rapporten kunna belysa de viktiga hållbarhetsfrågorna. En integrerad rapport skulle också lättare kunna sammankoppla de ekonomiska målen med hållbarhetsmålen. Detta skulle i sin tur kunna höja nivån på hållbarhetsrapporterandet eftersom det, att döma av vår undersökning, är en koppling som är efterfrågad.}},
author = {{Svärdell, Jacob and Gruber, Filip}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Användandet av hållbarhetsrapporter - En studie ur två perspektiv}},
year = {{2011}},
}