SVT-folk och MMA-panik - Reproduktionen av "kampsportsproblemet"
(2011) MKVK01 20111Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Utifrån en mediedebatt om Mixed Martial Arts (MMA)ii år 2009-2010, har syftet varit att undersöka hur MMA representerats i svensk media, vilka vetenskapliga antaganden som haft företräde i texterna samt hur de har bidragit till betraktelsesätt av MMA i det svenska samhället.
Resultatet visar att MMA-debatten är knuten till de teoretiska utgångspunkterna i processen för moralpanik (Cohen 2002). Det påvisas genom att ett förhållandevis mindre samhällsfenomen har fångats upp i media och lett till offentlig debatt där media, genom agenda-sättande och expertutlåtanden, bidragit till att framställa MMA som ett ”socialt avvikande beteende”, via en hotbild som varit oproportionerlig i förhållande till sig själv och i relation till andra... (More) - Utifrån en mediedebatt om Mixed Martial Arts (MMA)ii år 2009-2010, har syftet varit att undersöka hur MMA representerats i svensk media, vilka vetenskapliga antaganden som haft företräde i texterna samt hur de har bidragit till betraktelsesätt av MMA i det svenska samhället.
Resultatet visar att MMA-debatten är knuten till de teoretiska utgångspunkterna i processen för moralpanik (Cohen 2002). Det påvisas genom att ett förhållandevis mindre samhällsfenomen har fångats upp i media och lett till offentlig debatt där media, genom agenda-sättande och expertutlåtanden, bidragit till att framställa MMA som ett ”socialt avvikande beteende”, via en hotbild som varit oproportionerlig i förhållande till sig själv och i relation till andra problem. Det påvisas också genom att reaktionerna dels varit omedelbara i den efterföljande debatten och dels lågsiktiga i och med att sporten har ökat i popularitet eftersom MMA år 2011 har SM-status, trots dess framställda skadlighet. Vidare är händelseförloppet synonymt med den flyktighet som präglar moralpaniska fenomen, där intresset för det föreställda problemet ”självdör” i diskussioner som lika hastigt avtar som de uppstår. Dessutom kan debatten ramas in i det typiska klustret för moralpanik: ”sex, våld och medias skuld”.
Utifrån ett diskursivt förhållningssätt har reproduktionen av ”kampsportsproblemet” präglats av en moralisk förskjutning mellan olika kampsportsformer, från bland annat boxning och K-1 till MMA. Däri finns ett underliggande moraliskt konsensus och ifrågasättande av MMA som sport, framhävd via en mediediskurs med ett narrativ bestående av dramatik och underhållning snarare än fakta samt av en lexikal stil som framhävt sporten som ”socialt avvikande”. På så vis har orättvisa maktförhållanden mellan media och MMA-utövare förekommit.
Metoden har varit kvalitativt inriktad genom analys av processen för moralpanik, enligt Stanley Cohens (2002) teoretiska ställningstaganden och i kritisk diskursanalys av de medietexter som haft störst betydelse för händelseförloppet, utifrån Norman Faircloughs (1995) grundvalar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2063516
- author
- Kjörling, Britta Astrid Ulrika LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVK01 20111
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- MMA, Mixed Martial Arts, moralpanik, debatt, kritisk diskursanalys, kampsporter, massmedia
- language
- Swedish
- id
- 2063516
- date added to LUP
- 2011-09-07 10:58:05
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:04
@misc{2063516,
abstract = {{Utifrån en mediedebatt om Mixed Martial Arts (MMA)ii år 2009-2010, har syftet varit att undersöka hur MMA representerats i svensk media, vilka vetenskapliga antaganden som haft företräde i texterna samt hur de har bidragit till betraktelsesätt av MMA i det svenska samhället.
Resultatet visar att MMA-debatten är knuten till de teoretiska utgångspunkterna i processen för moralpanik (Cohen 2002). Det påvisas genom att ett förhållandevis mindre samhällsfenomen har fångats upp i media och lett till offentlig debatt där media, genom agenda-sättande och expertutlåtanden, bidragit till att framställa MMA som ett ”socialt avvikande beteende”, via en hotbild som varit oproportionerlig i förhållande till sig själv och i relation till andra problem. Det påvisas också genom att reaktionerna dels varit omedelbara i den efterföljande debatten och dels lågsiktiga i och med att sporten har ökat i popularitet eftersom MMA år 2011 har SM-status, trots dess framställda skadlighet. Vidare är händelseförloppet synonymt med den flyktighet som präglar moralpaniska fenomen, där intresset för det föreställda problemet ”självdör” i diskussioner som lika hastigt avtar som de uppstår. Dessutom kan debatten ramas in i det typiska klustret för moralpanik: ”sex, våld och medias skuld”.
Utifrån ett diskursivt förhållningssätt har reproduktionen av ”kampsportsproblemet” präglats av en moralisk förskjutning mellan olika kampsportsformer, från bland annat boxning och K-1 till MMA. Däri finns ett underliggande moraliskt konsensus och ifrågasättande av MMA som sport, framhävd via en mediediskurs med ett narrativ bestående av dramatik och underhållning snarare än fakta samt av en lexikal stil som framhävt sporten som ”socialt avvikande”. På så vis har orättvisa maktförhållanden mellan media och MMA-utövare förekommit.
Metoden har varit kvalitativt inriktad genom analys av processen för moralpanik, enligt Stanley Cohens (2002) teoretiska ställningstaganden och i kritisk diskursanalys av de medietexter som haft störst betydelse för händelseförloppet, utifrån Norman Faircloughs (1995) grundvalar.}},
author = {{Kjörling, Britta Astrid Ulrika}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{SVT-folk och MMA-panik - Reproduktionen av "kampsportsproblemet"}},
year = {{2011}},
}