Advanced

Att förena det oförenliga: Svenska sändebud i transatlantisk hybridkultur 1697-1725

Ljungberg, Johannes LU (2011) HISP01 20112
History
Abstract (Swedish)
Ättlingarna från kolonisterna inom projektet Nya Sverige (1638-55) levde kvar på Delawarehalvön även efter att området hade förlorat kontakten med Sverige. År 1681 förlänades området av sin dåvarande ägaren, den engelske kungen Karl II, till kväkaren Sir William Penn och blev en del av regionen Pennsylvania. Under 1680- och 90-talen mångdubblades befolkningen och regionen skulle präglas av de kväkerska idealen pacifism och religionsfrihet. Samtidigt i Europa ven krigets vindar och perifera regioner knöts allt närmare de stärkta centralmakterna i vad som allmänt kan benämnas en tilltagande integrationsprocess med religiösa förtecken. I England skulle man förenas under anglikansk religion, i Frankrike fråntogs de reformerta protestanterna... (More)
Ättlingarna från kolonisterna inom projektet Nya Sverige (1638-55) levde kvar på Delawarehalvön även efter att området hade förlorat kontakten med Sverige. År 1681 förlänades området av sin dåvarande ägaren, den engelske kungen Karl II, till kväkaren Sir William Penn och blev en del av regionen Pennsylvania. Under 1680- och 90-talen mångdubblades befolkningen och regionen skulle präglas av de kväkerska idealen pacifism och religionsfrihet. Samtidigt i Europa ven krigets vindar och perifera regioner knöts allt närmare de stärkta centralmakterna i vad som allmänt kan benämnas en tilltagande integrationsprocess med religiösa förtecken. I England skulle man förenas under anglikansk religion, i Frankrike fråntogs de reformerta protestanterna sina rättigheter och i Sverige centraliserades stiften under nya, lutherska kyrkoböcker och kyrkolag.

Dessa två miljöer bands samman genom att den svenska minoriteten i Pennsylvania år 1693 skrev till kung Karl XI med önskan om att denne skulle skicka lutherska präster och böcker till regionen. Den svenska centralmakten fick därmed en möjlighet att utöva konfessionell statsmakt i området. Föreliggande uppsats analyserar material från de fyra första sändebuden för den svenska centralmakten, som företog resan från det religiöst enhetssträvande Sverige i Europa till ett Pennsylvania med stiftad religionsfrihet; hur de orienterade sig i en den nya miljön utifrån sitt uppdrag att införa svensk samhällsordning där.

I uppsatsen analyseras hur sändebuden iakttar situationer i den nya kulturen och sätter dem i relation till sitt uppdrag, hur de diskuterar sitt eget deltagande för att uppnå sina målsättningar och hur de diskuterar närmande respektive fjärmande, acklimatisering och polarisering gentemot de nya förhållandena. Därefter följer en ny analysnivå för att se problemet ur en annan synvinkel, utifrån en modell om enhetssträvan och religionsfrihet, gemenskap och tolerans. Frågan som följer uppsatsen från dess första blad är huruvida de svenska sändebuden lyckas förena religiös enhetssträvan och religionsfrihet, förhållandena i Sverige med dem i Pennsylvania... (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ljungberg, Johannes LU
supervisor
organization
course
HISP01 20112
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Hybridkultur, Pennsylvania, Delaware, Samhällsordning, Enhetssträvan, Religionsfrihet, Lutherdom, Stormaktstid, Erik Biörck, Andreas Rudman, Andreas Hesselius, Andreas Sandel.
language
Swedish
id
2171666
date added to LUP
2011-10-10 11:12:14
date last changed
2011-10-10 11:12:14
@misc{2171666,
  abstract     = {Ättlingarna från kolonisterna inom projektet Nya Sverige (1638-55) levde kvar på Delawarehalvön även efter att området hade förlorat kontakten med Sverige. År 1681 förlänades området av sin dåvarande ägaren, den engelske kungen Karl II, till kväkaren Sir William Penn och blev en del av regionen Pennsylvania. Under 1680- och 90-talen mångdubblades befolkningen och regionen skulle präglas av de kväkerska idealen pacifism och religionsfrihet. Samtidigt i Europa ven krigets vindar och perifera regioner knöts allt närmare de stärkta centralmakterna i vad som allmänt kan benämnas en tilltagande integrationsprocess med religiösa förtecken. I England skulle man förenas under anglikansk religion, i Frankrike fråntogs de reformerta protestanterna sina rättigheter och i Sverige centraliserades stiften under nya, lutherska kyrkoböcker och kyrkolag. 

Dessa två miljöer bands samman genom att den svenska minoriteten i Pennsylvania år 1693 skrev till kung Karl XI med önskan om att denne skulle skicka lutherska präster och böcker till regionen. Den svenska centralmakten fick därmed en möjlighet att utöva konfessionell statsmakt i området. Föreliggande uppsats analyserar material från de fyra första sändebuden för den svenska centralmakten, som företog resan från det religiöst enhetssträvande Sverige i Europa till ett Pennsylvania med stiftad religionsfrihet; hur de orienterade sig i en den nya miljön utifrån sitt uppdrag att införa svensk samhällsordning där. 

I uppsatsen analyseras hur sändebuden iakttar situationer i den nya kulturen och sätter dem i relation till sitt uppdrag, hur de diskuterar sitt eget deltagande för att uppnå sina målsättningar och hur de diskuterar närmande respektive fjärmande, acklimatisering och polarisering gentemot de nya förhållandena. Därefter följer en ny analysnivå för att se problemet ur en annan synvinkel, utifrån en modell om enhetssträvan och religionsfrihet, gemenskap och tolerans. Frågan som följer uppsatsen från dess första blad är huruvida de svenska sändebuden lyckas förena religiös enhetssträvan och religionsfrihet, förhållandena i Sverige med dem i Pennsylvania...},
  author       = {Ljungberg, Johannes},
  keyword      = {Hybridkultur,Pennsylvania,Delaware,Samhällsordning,Enhetssträvan,Religionsfrihet,Lutherdom,Stormaktstid,Erik Biörck,Andreas Rudman,Andreas Hesselius,Andreas Sandel.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att förena det oförenliga: Svenska sändebud i transatlantisk hybridkultur 1697-1725},
  year         = {2011},
}