Tiga eller tala? - en analys av skyddet för whistleblowers i svensk rätt
(2011) HARH16 20112Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Individer som avslöjar misstankar om eller föreliggande brott, risker eller missförhållanden inom arbetsplatser kallas för whistleblowers. Företeelsen begränsas inte till en viss utövarkrets utan kan utövas av envar. Whistleblowing är värdefullt för svensk företagsamhet samt samhället i stort eftersom allvarliga brott, risker och andra olägenheter upptäcks och kan avhjälpas. Men whistleblowers uppskattas sällan och riskerar i stället att utsättas för olika repressalier såsom trakasserier, utfrysning, omplacering och ibland tom uppsägning. Det pågår en aktuell debatt om skyddet för whistleblowers inte enbart i media utan även på politisk nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka om svensk rätt innehåller ett tillräckligt skydd för... (More)
- Individer som avslöjar misstankar om eller föreliggande brott, risker eller missförhållanden inom arbetsplatser kallas för whistleblowers. Företeelsen begränsas inte till en viss utövarkrets utan kan utövas av envar. Whistleblowing är värdefullt för svensk företagsamhet samt samhället i stort eftersom allvarliga brott, risker och andra olägenheter upptäcks och kan avhjälpas. Men whistleblowers uppskattas sällan och riskerar i stället att utsättas för olika repressalier såsom trakasserier, utfrysning, omplacering och ibland tom uppsägning. Det pågår en aktuell debatt om skyddet för whistleblowers inte enbart i media utan även på politisk nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka om svensk rätt innehåller ett tillräckligt skydd för whistleblowers. Dels genom att kartlägga möjligheterna för att göra en anmälan och dels genom en granskning av skyddet i svensk rätt. Varje svensk medborgare är enligt den grundlagsfästa yttrande- och meddelarfriheten tillförsäkrad rätten att offentligt uttrycka sina åsikter, tankar och känslor i vilket ämne som helst. Bestämmelserna är en förutsättning för att medborgarna offentligt skall kunna avslöja olägenheter på arbetsplatser utan en rädsla för påföljder. I fråga om whistleblowing ser skyddet emellertid olika ut beroende på om whistleblowern är offentlig- eller privatanställd. Yttrande- och meddelafriheten gäller nämligen enbart gentemot det allmänna och kan inte åberopas av privatanställda gentemot deras arbetsgivare. För offentliganställda innebär whistleblowing däremot ett nyttjande av den grundlagsfästa yttrande- och meddelarfriheten. Det innebär att en offentlig arbetsgivare inte får vidta åtgärder mot en whistleblower för att denne har nyttjat sina rättigheter enligt lag. För privatanställda handlar whistleblowing istället om en avvägning mellan rätten att kritisera sin arbetsgivare och den lojalitetsplikt som följer av anställningsförhållandet. Om whistleblowingen anses utgöra ett illojalt handlande har arbetsgivaren rätt att vidta åtgärder mot denne. Anställningsskyddet och företagshemlighetslagen utgör dock ett visst skydd mot ett ingripande från arbetsgivaren. För privatpersoner som utövar whistleblowing är skyddet än mer begränsat. För dessa whistleblowers finns ett relativt osäkert skydd om avslöjandet görs anonymt till representanter för media. Författarens slutsats är att skyddet för whistleblowers är starkast inom offentlig sektor men att rättsläget för övriga whistleblowers är osäkert. Det vore därför önskvärt med ett enhetligt skydd för whistleblowers som inte är begränsat till en viss utövarkrets. (Less)
- Abstract
- In this thesis the current Swedish legislation concerning whistle-blowers is examined. The thesis has two main purposes: to clarify under which circumstances a whistle-blower can make a disclosure about wrongdoings and to examine and analyse the protection of whistle-blowers in the Swedish law. Whistleblowing refers to the action of individuals who make a public disclosure about illegal, immoral or illegitimate practices within their workplace. Whistleblowing does not confine itself as an action made by an employee. A disclosure can be made by anyone. Whistleblowing matters to enterprises and the society at large. This is because it reveals risks and malpractices so that they can be removed. Yet, whistle-blowers who make a disclosure have... (More)
- In this thesis the current Swedish legislation concerning whistle-blowers is examined. The thesis has two main purposes: to clarify under which circumstances a whistle-blower can make a disclosure about wrongdoings and to examine and analyse the protection of whistle-blowers in the Swedish law. Whistleblowing refers to the action of individuals who make a public disclosure about illegal, immoral or illegitimate practices within their workplace. Whistleblowing does not confine itself as an action made by an employee. A disclosure can be made by anyone. Whistleblowing matters to enterprises and the society at large. This is because it reveals risks and malpractices so that they can be removed. Yet, whistle-blowers who make a disclosure have a lot to lose. They often face workplace reprisal such as harassment, exclusion, reassignment, and in worst case dismissal. The Swedish law ensures every citizen the freedom of speech and information. This means that the citizens are given the right to openly express their thoughts, opinions and feelings on any matter without being punished for it. According to Swedish law a whistle-blowers right to make a protected disclosure is dependent on whether the whistle-blower in question is working in the public or private sector. The constitutional freedom of speech is exclusively applicable towards a government authority or public organisations. This means that only a whistle-blower who works within the public sector can make a protected disclosure to authorities or the media under the protection of the constitutional freedom of speech and information. Although the constitutional rights are not applicable to whistleblowing within the private sector every employee has the right to criticise their employer. However, the right to criticise is limited by the duty of loyalty. An employer within the private sector has the right to take action if whistleblowing is made by disloyal actions. The right to criticise is protected to a certain extent by the protection of employment and the trade secret act. When whistleblowing is practised by a private individual the protection is very limited. They are only protected to a certain extent if they make an anonymous disclosure to representatives for the media. The analysis of the protection of whistle-blowers shows that the protection of whistle-blowers is strongest within the public sector. For private individuals and those employees who work in the private sector the legal position for whistle-blowers is uncertain. The Swedish legislation lacks a general protection for (all) whistle-blowers. Thus, there is a need to extend the legal protection. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2202533
- author
- Andersen, Therese LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20112
- year
- 2011
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- whistleblowing, meddelarskydd, informer protection, whistleblower protection
- language
- Swedish
- id
- 2202533
- date added to LUP
- 2011-11-14 14:44:58
- date last changed
- 2011-11-14 14:44:58
@misc{2202533,
abstract = {{In this thesis the current Swedish legislation concerning whistle-blowers is examined. The thesis has two main purposes: to clarify under which circumstances a whistle-blower can make a disclosure about wrongdoings and to examine and analyse the protection of whistle-blowers in the Swedish law. Whistleblowing refers to the action of individuals who make a public disclosure about illegal, immoral or illegitimate practices within their workplace. Whistleblowing does not confine itself as an action made by an employee. A disclosure can be made by anyone. Whistleblowing matters to enterprises and the society at large. This is because it reveals risks and malpractices so that they can be removed. Yet, whistle-blowers who make a disclosure have a lot to lose. They often face workplace reprisal such as harassment, exclusion, reassignment, and in worst case dismissal. The Swedish law ensures every citizen the freedom of speech and information. This means that the citizens are given the right to openly express their thoughts, opinions and feelings on any matter without being punished for it. According to Swedish law a whistle-blowers right to make a protected disclosure is dependent on whether the whistle-blower in question is working in the public or private sector. The constitutional freedom of speech is exclusively applicable towards a government authority or public organisations. This means that only a whistle-blower who works within the public sector can make a protected disclosure to authorities or the media under the protection of the constitutional freedom of speech and information. Although the constitutional rights are not applicable to whistleblowing within the private sector every employee has the right to criticise their employer. However, the right to criticise is limited by the duty of loyalty. An employer within the private sector has the right to take action if whistleblowing is made by disloyal actions. The right to criticise is protected to a certain extent by the protection of employment and the trade secret act. When whistleblowing is practised by a private individual the protection is very limited. They are only protected to a certain extent if they make an anonymous disclosure to representatives for the media. The analysis of the protection of whistle-blowers shows that the protection of whistle-blowers is strongest within the public sector. For private individuals and those employees who work in the private sector the legal position for whistle-blowers is uncertain. The Swedish legislation lacks a general protection for (all) whistle-blowers. Thus, there is a need to extend the legal protection.}},
author = {{Andersen, Therese}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tiga eller tala? - en analys av skyddet för whistleblowers i svensk rätt}},
year = {{2011}},
}