Mediedrevets makt - En studie av Expressens drev mot Ola Lindholm
(2012) MKVA21 20112Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna studie är att granska fenomenet mediedrev. Fokus har legat på hur ett mediedrev är utformat och hur detta kan påverka den allmänna uppfattningen av en händelse. Studien har tagit avstamp i det specifika drevet mot Ola Lindholm, i vilket den folkkäre programledaren och chefredaktören blev offer för ett massivt drev efter att misstankar väckts om att han brukat kokain. Drevet resulterade i att Lindholm tvingades avgå från sina uppdrag. I undersökningen har granskningen inriktats på kvällstidningen Expressens roll i drevet och fokuserat på hur de utformat sin rapportering av händelseförloppet.
De metoder som legat till grund för studien är en kvantitativ innehållsanalys av allt material som Expressen publicerat om händelsen... (More) - Syftet med denna studie är att granska fenomenet mediedrev. Fokus har legat på hur ett mediedrev är utformat och hur detta kan påverka den allmänna uppfattningen av en händelse. Studien har tagit avstamp i det specifika drevet mot Ola Lindholm, i vilket den folkkäre programledaren och chefredaktören blev offer för ett massivt drev efter att misstankar väckts om att han brukat kokain. Drevet resulterade i att Lindholm tvingades avgå från sina uppdrag. I undersökningen har granskningen inriktats på kvällstidningen Expressens roll i drevet och fokuserat på hur de utformat sin rapportering av händelseförloppet.
De metoder som legat till grund för studien är en kvantitativ innehållsanalys av allt material som Expressen publicerat om händelsen i den tryckta upplagan samt en kvalitativ analys i form av en retorisk textanalys av valda delar av materialet. Teorier som studien tagit avstamp från är agenda-settingteorin samt teorier om mediedrev och skandalisering.
Det resultat som framkommit i studien är att Expressen valt ett omfattande och offensivt tillvägagångssätt att rapportera om fallet Lindholm. Man har givit händelsen plats inom flera sektioner av tidningen och låtit rapporteringen uppta hela sidor och ofta också hela uppslag. Detta ger intrycket av att händelsen är att betrakta som viktig och väl värd sin plats på nyhetsagendan. Vidare har det kunnat konstateras att majoriteten av materialet har en tillsynes neutral inställning till händelsen, men att en detaljstudie visar att det finns en genomgående strävan att framställa Lindholm i dålig dager. De tre appellformerna används i stor utsträckning för att styrka tesen om Lindholms skuld och utomstående aktörer med hög trovärdighet får frekvent komma till tals för att ytterligare stödja resonemangen. Det har i studien också blivit tydligt att det finns en hel del mediedrevstypiska aspekter att finna i materialet. Det samlade resultatet ger en bild av att Expressen strävat efter att skandalisera händelsen och att detta med stor sannolikhet har bidragit till den allmänna tolkningen av händelsen och också hur andra medier har tolkat och därefter valt att rapportera om den. Expressen kan alltså sägas ha haft en avgörande roll i drevet mot Lindholm. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2277704
- author
- Kvarnlöf, Gabriella LU and Gustad, Linda LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVA21 20112
- year
- 2012
- type
- L2 - 2nd term paper (old degree order)
- subject
- keywords
- sensationsjournalistik, agenda-setting, skandalisering, mediedrev, Expressen, Ola Lindholm, knarkskandal
- language
- Swedish
- id
- 2277704
- date added to LUP
- 2012-01-27 09:38:33
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:04
@misc{2277704,
abstract = {{Syftet med denna studie är att granska fenomenet mediedrev. Fokus har legat på hur ett mediedrev är utformat och hur detta kan påverka den allmänna uppfattningen av en händelse. Studien har tagit avstamp i det specifika drevet mot Ola Lindholm, i vilket den folkkäre programledaren och chefredaktören blev offer för ett massivt drev efter att misstankar väckts om att han brukat kokain. Drevet resulterade i att Lindholm tvingades avgå från sina uppdrag. I undersökningen har granskningen inriktats på kvällstidningen Expressens roll i drevet och fokuserat på hur de utformat sin rapportering av händelseförloppet.
De metoder som legat till grund för studien är en kvantitativ innehållsanalys av allt material som Expressen publicerat om händelsen i den tryckta upplagan samt en kvalitativ analys i form av en retorisk textanalys av valda delar av materialet. Teorier som studien tagit avstamp från är agenda-settingteorin samt teorier om mediedrev och skandalisering.
Det resultat som framkommit i studien är att Expressen valt ett omfattande och offensivt tillvägagångssätt att rapportera om fallet Lindholm. Man har givit händelsen plats inom flera sektioner av tidningen och låtit rapporteringen uppta hela sidor och ofta också hela uppslag. Detta ger intrycket av att händelsen är att betrakta som viktig och väl värd sin plats på nyhetsagendan. Vidare har det kunnat konstateras att majoriteten av materialet har en tillsynes neutral inställning till händelsen, men att en detaljstudie visar att det finns en genomgående strävan att framställa Lindholm i dålig dager. De tre appellformerna används i stor utsträckning för att styrka tesen om Lindholms skuld och utomstående aktörer med hög trovärdighet får frekvent komma till tals för att ytterligare stödja resonemangen. Det har i studien också blivit tydligt att det finns en hel del mediedrevstypiska aspekter att finna i materialet. Det samlade resultatet ger en bild av att Expressen strävat efter att skandalisera händelsen och att detta med stor sannolikhet har bidragit till den allmänna tolkningen av händelsen och också hur andra medier har tolkat och därefter valt att rapportera om den. Expressen kan alltså sägas ha haft en avgörande roll i drevet mot Lindholm.}},
author = {{Kvarnlöf, Gabriella and Gustad, Linda}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Mediedrevets makt - En studie av Expressens drev mot Ola Lindholm}},
year = {{2012}},
}