Advanced

Fysisk aktivitet och samhällsplanering - Hur avståndet till parker och grönområden påverkar vår fysiska aktivitet

Raustorp, Johan LU (2012) SGEL16 20121
Department of Human Geography
Abstract (Swedish)
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur avståndet till parker och grönområden påverkar människors fysiska aktivitet. Detta görs genom en litteraturstudie

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ohälsa och sjukdomar till följd av för lite fysisk aktivitet har utvecklats till ett globalt folkhälsoproblem. Fysisk inaktivitet idag en av de vanligaste bakomliggande orsakerna när någon drabbas av en kronisk icke-smittsam sjukdom såsom diabetes eller cancer. Att vara tillräckligt fysisk aktiv är å andra sidan en positivt för att förebygga ett stort antal sjukdomstillstånd. För att veta hur mycket fysisk aktivitet som behövs har hälsorekommendationer tagits fram. Dessa förespråkar 30... (More)
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur avståndet till parker och grönområden påverkar människors fysiska aktivitet. Detta görs genom en litteraturstudie

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ohälsa och sjukdomar till följd av för lite fysisk aktivitet har utvecklats till ett globalt folkhälsoproblem. Fysisk inaktivitet idag en av de vanligaste bakomliggande orsakerna när någon drabbas av en kronisk icke-smittsam sjukdom såsom diabetes eller cancer. Att vara tillräckligt fysisk aktiv är å andra sidan en positivt för att förebygga ett stort antal sjukdomstillstånd. För att veta hur mycket fysisk aktivitet som behövs har hälsorekommendationer tagits fram. Dessa förespråkar 30 minuters rask promenad eller motsvarande aktivitet fem dagar i veckan tillsammans med någon form regelbunden styrketräning.

Trots att den fysiska aktivitetens effekter är allmänt kända så är det många som inte är tillräckligt aktiva. Den socioekologiska teorin om hälsopromotion förklarar detta med att individens beteende påverkas av omgivningen. Omgivningen måste stödja beteendet fysisk aktivitet. Det kan den göra genom till exempel utformningen av den byggda miljön.

Resultat visar att kortare avstånd till parker och grönområden i den byggda miljön är förknippade med mer fysisk aktivitet. Om detta är nog för att leva upp till rekommendationerna är oklart. Att ett specifikt avstånd skulle vara bättre eller sämre går inte att säga eftersom forskningen inte är så långt kommen.
Regering och myndigheter har emellertid trots det dragit slutsatsen att 300 meter till bostadsnära natur främjar fysisk aktivitet. Antagligen eftersom separata forskningsresultat satts ihop för att bilda normen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Raustorp, Johan LU
supervisor
organization
course
SGEL16 20121
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
fysisk aktivitet, samhällsplanering, 300 meter, parker, grönområden, bostadsnära natur, friytetillgång, hälsorekommendationerna, hälsopromotion
language
Swedish
id
2545177
date added to LUP
2012-06-05 08:28:52
date last changed
2012-06-05 08:28:52
@misc{2545177,
  abstract     = {Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur avståndet till parker och grönområden påverkar människors fysiska aktivitet. Detta görs genom en litteraturstudie

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är förhållandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Ohälsa och sjukdomar till följd av för lite fysisk aktivitet har utvecklats till ett globalt folkhälsoproblem. Fysisk inaktivitet idag en av de vanligaste bakomliggande orsakerna när någon drabbas av en kronisk icke-smittsam sjukdom såsom diabetes eller cancer. Att vara tillräckligt fysisk aktiv är å andra sidan en positivt för att förebygga ett stort antal sjukdomstillstånd. För att veta hur mycket fysisk aktivitet som behövs har hälsorekommendationer tagits fram. Dessa förespråkar 30 minuters rask promenad eller motsvarande aktivitet fem dagar i veckan tillsammans med någon form regelbunden styrketräning.

Trots att den fysiska aktivitetens effekter är allmänt kända så är det många som inte är tillräckligt aktiva. Den socioekologiska teorin om hälsopromotion förklarar detta med att individens beteende påverkas av omgivningen. Omgivningen måste stödja beteendet fysisk aktivitet. Det kan den göra genom till exempel utformningen av den byggda miljön. 

Resultat visar att kortare avstånd till parker och grönområden i den byggda miljön är förknippade med mer fysisk aktivitet. Om detta är nog för att leva upp till rekommendationerna är oklart. Att ett specifikt avstånd skulle vara bättre eller sämre går inte att säga eftersom forskningen inte är så långt kommen.
Regering och myndigheter har emellertid trots det dragit slutsatsen att 300 meter till bostadsnära natur främjar fysisk aktivitet. Antagligen eftersom separata forskningsresultat satts ihop för att bilda normen.},
  author       = {Raustorp, Johan},
  keyword      = {fysisk aktivitet,samhällsplanering,300 meter,parker,grönområden,bostadsnära natur,friytetillgång,hälsorekommendationerna,hälsopromotion},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Fysisk aktivitet och samhällsplanering - Hur avståndet till parker och grönområden påverkar vår fysiska aktivitet},
  year         = {2012},
}