Finns det ett samband mellan kommunikationsförmåga hos barn vid 18 månaders ålder och deras språkförmåga vid 30 månaders ålder?
(1999) LOGM81 19991Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Inom barnhälsovården i Landskrona-Lund-Orup görs en språklig screeningundersökning i
samband med 2,5-årskontrollen. Det finns intresse av att ännu tidigare hitta de barn som löper
risk för allvarliga språk- och kommunikationssvårigheter. Normalvariationen i den tidiga
utvecklingen är stor och det är svårt att före 2,5 års ålder identifiera barn som löper risk för
språkstörning. En del av de barn som uppvisar en försening i den tidiga språkutvecklingen
kommer senare ifatt. Det är således svårt att i tidiga år identifiera vilka språkliga eller
kommunikativa brister som medför en bestående språkstörning. Med ambitionen att hitta de
faktorer i barnets kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder som har ett samband med
språklig förmåga... (More) - Inom barnhälsovården i Landskrona-Lund-Orup görs en språklig screeningundersökning i
samband med 2,5-årskontrollen. Det finns intresse av att ännu tidigare hitta de barn som löper
risk för allvarliga språk- och kommunikationssvårigheter. Normalvariationen i den tidiga
utvecklingen är stor och det är svårt att före 2,5 års ålder identifiera barn som löper risk för
språkstörning. En del av de barn som uppvisar en försening i den tidiga språkutvecklingen
kommer senare ifatt. Det är således svårt att i tidiga år identifiera vilka språkliga eller
kommunikativa brister som medför en bestående språkstörning. Med ambitionen att hitta de
faktorer i barnets kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder som har ett samband med
språklig förmåga vid 30 månader gjordes en uppföljningsstudie. studien omfattade 58 barn
och genomfördes under perioden 9 juni 1998 till den 17 september 1999. Vid det första
undersökningstillfallet bedömdes barnens kommunikationsförmåga av lo gopedstudenter,
föräldrar och förskollärare. Vid uppföljningen ett år senare gjordes en språklig bedömning av
en legitimerad logoped. Resultatet visar ett statistiskt signifikant samband mellan
kommunikations- och språkförmåga vid 18 respektive 30 månaders ålder. De faktorer i
kommunikationsförmågan som uppvisar ett tydligt san1band med den senare språkförmågan är
barnets aktiva ordförråd, förmåga att ta initiativ, språkförståelse och förmåga till symbollek
Detta tyder på att en tidig bedömning bör vara bred och omfatta fardigheter inom flera
områden. Vidare slutsatser som kan dras från studiens resultat är att en tidig
kommunikationsbedömning ska utföras av en person med kunskap om barns språkutveckling
tillsanlillans med barnets föräldrar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/2968744
- author
- Ahnlund, Helen ; Berg, Jenny ; Forsberg, Jessika and Gotthardsson, Emma
- supervisor
-
- Barbro Bruce LU
- Eva Wigforss LU
- organization
- course
- LOGM81 19991
- year
- 1999
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- language
- Swedish
- id
- 2968744
- date added to LUP
- 2012-08-07 16:46:30
- date last changed
- 2012-08-07 16:46:30
@misc{2968744,
abstract = {{Inom barnhälsovården i Landskrona-Lund-Orup görs en språklig screeningundersökning i
samband med 2,5-årskontrollen. Det finns intresse av att ännu tidigare hitta de barn som löper
risk för allvarliga språk- och kommunikationssvårigheter. Normalvariationen i den tidiga
utvecklingen är stor och det är svårt att före 2,5 års ålder identifiera barn som löper risk för
språkstörning. En del av de barn som uppvisar en försening i den tidiga språkutvecklingen
kommer senare ifatt. Det är således svårt att i tidiga år identifiera vilka språkliga eller
kommunikativa brister som medför en bestående språkstörning. Med ambitionen att hitta de
faktorer i barnets kommunikationsförmåga vid 18 månaders ålder som har ett samband med
språklig förmåga vid 30 månader gjordes en uppföljningsstudie. studien omfattade 58 barn
och genomfördes under perioden 9 juni 1998 till den 17 september 1999. Vid det första
undersökningstillfallet bedömdes barnens kommunikationsförmåga av lo gopedstudenter,
föräldrar och förskollärare. Vid uppföljningen ett år senare gjordes en språklig bedömning av
en legitimerad logoped. Resultatet visar ett statistiskt signifikant samband mellan
kommunikations- och språkförmåga vid 18 respektive 30 månaders ålder. De faktorer i
kommunikationsförmågan som uppvisar ett tydligt san1band med den senare språkförmågan är
barnets aktiva ordförråd, förmåga att ta initiativ, språkförståelse och förmåga till symbollek
Detta tyder på att en tidig bedömning bör vara bred och omfatta fardigheter inom flera
områden. Vidare slutsatser som kan dras från studiens resultat är att en tidig
kommunikationsbedömning ska utföras av en person med kunskap om barns språkutveckling
tillsanlillans med barnets föräldrar.}},
author = {{Ahnlund, Helen and Berg, Jenny and Forsberg, Jessika and Gotthardsson, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Finns det ett samband mellan kommunikationsförmåga hos barn vid 18 månaders ålder och deras språkförmåga vid 30 månaders ålder?}},
year = {{1999}},
}