Intersektionell tillgänglighet - Inkluderande utformning av det offentliga stadsrummet i Brunnshög
(2014) SGEL36 20141Department of Human Geography
- Abstract (Swedish)
- Det offentliga rummet bör utifrån en demokratisk och jämlikhetssynvinkel vara utformat på ett sätt som upplevs öppet samt tillgängligt för allmänheten. Dock kan tillgängligheten till det offentliga rummet variera, det kan likväl vara exkluderande. För att studera hur tillgänglighet för stadens alla medborgare kan främjas inom samhällsplanering undersöks planeringen av stadsbyggnadsprojektet Brunnshög, i nordöstra Lund.
Syftet med denna uppsats är att koppla samman intersektionalitet och samhällsplanering genom att problematisera tillgänglighet till det offentliga rummet. Intersektionalitet är en sociologisk teori med ambitionen att belysa olika former av diskriminerande maktordningar som är sammanflätade. Denna uppsats tar utgångspunkt... (More) - Det offentliga rummet bör utifrån en demokratisk och jämlikhetssynvinkel vara utformat på ett sätt som upplevs öppet samt tillgängligt för allmänheten. Dock kan tillgängligheten till det offentliga rummet variera, det kan likväl vara exkluderande. För att studera hur tillgänglighet för stadens alla medborgare kan främjas inom samhällsplanering undersöks planeringen av stadsbyggnadsprojektet Brunnshög, i nordöstra Lund.
Syftet med denna uppsats är att koppla samman intersektionalitet och samhällsplanering genom att problematisera tillgänglighet till det offentliga rummet. Intersektionalitet är en sociologisk teori med ambitionen att belysa olika former av diskriminerande maktordningar som är sammanflätade. Denna uppsats tar utgångspunkt i att tillgänglighet kan variera mellan, såväl som inom, de skilda diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnicitet, religion/trosuppfattning och funktionsnedsättning. Intersektionalitet kan användas som ett teoretiskt verktyg för att förstå hur skilda identitetskategorier kan generera olika erfarenheter, upplevelser och behov, därigenom finns det tidvis även behov av skilda planeringsstrategier för att främja inkludering i staden.
För att besvara frågeställningarna nyttjas kvalitativ metod och analys. Dels har semistrukturerade intervjuer genomförts med kommunala tjänstemän i Lunds kommun och dels utgörs empirin av skriftliga policydokument och rapporter.
Genom att belysa intersektionell tillgänglighet är det möjligt att problematisera samt synliggöra de människor som inte alltid utgör normen för planeringen och som därmed riskerar att inte inkluderas i det offentliga rummet. Inkluderande utformning behövs för att alla människor ska känna sig välkomna, trygga och bekväma med att röra sig i det offentliga rummet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4451681
- author
- Svensson, Klara LU
- supervisor
- organization
- course
- SGEL36 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- ålder, kön, diskrimineringsgrunder, inkluderande utformning, tillgänglighet, Intersektionalitet, offentliga rummet, etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionsnedsättning
- language
- Swedish
- id
- 4451681
- date added to LUP
- 2014-06-11 10:42:55
- date last changed
- 2014-06-11 10:42:55
@misc{4451681,
abstract = {{Det offentliga rummet bör utifrån en demokratisk och jämlikhetssynvinkel vara utformat på ett sätt som upplevs öppet samt tillgängligt för allmänheten. Dock kan tillgängligheten till det offentliga rummet variera, det kan likväl vara exkluderande. För att studera hur tillgänglighet för stadens alla medborgare kan främjas inom samhällsplanering undersöks planeringen av stadsbyggnadsprojektet Brunnshög, i nordöstra Lund.
Syftet med denna uppsats är att koppla samman intersektionalitet och samhällsplanering genom att problematisera tillgänglighet till det offentliga rummet. Intersektionalitet är en sociologisk teori med ambitionen att belysa olika former av diskriminerande maktordningar som är sammanflätade. Denna uppsats tar utgångspunkt i att tillgänglighet kan variera mellan, såväl som inom, de skilda diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnicitet, religion/trosuppfattning och funktionsnedsättning. Intersektionalitet kan användas som ett teoretiskt verktyg för att förstå hur skilda identitetskategorier kan generera olika erfarenheter, upplevelser och behov, därigenom finns det tidvis även behov av skilda planeringsstrategier för att främja inkludering i staden.
För att besvara frågeställningarna nyttjas kvalitativ metod och analys. Dels har semistrukturerade intervjuer genomförts med kommunala tjänstemän i Lunds kommun och dels utgörs empirin av skriftliga policydokument och rapporter.
Genom att belysa intersektionell tillgänglighet är det möjligt att problematisera samt synliggöra de människor som inte alltid utgör normen för planeringen och som därmed riskerar att inte inkluderas i det offentliga rummet. Inkluderande utformning behövs för att alla människor ska känna sig välkomna, trygga och bekväma med att röra sig i det offentliga rummet.}},
author = {{Svensson, Klara}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Intersektionell tillgänglighet - Inkluderande utformning av det offentliga stadsrummet i Brunnshög}},
year = {{2014}},
}