Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Social hållbarhet genom stadsförtätning? En analys av Malmö stads förtätningsprojekt mellan år 2000 och 2014

Josefsson, Tommy LU (2014) SGEL36 20141
Department of Human Geography
Abstract (Swedish)
I Malmö stads nu gällande översiktsplan från år 2000 och i den aktualiserade från år 2005 såväl som i interna såväl som externa utredningar framgår att det finns en problematik i form av segregation och ojämlikheter som varierar över det geografiska rummet. Samtidigt framgår det att krisåren är över, och att övergången från industri- till kunskapsstad fortgår. Då det växande Malmö är omgärdat av rikets bästa odlingsmark innebär detta att expansion utåt inte kan ske obehindrat varpå fokus har skiftat till att växa inåt.

Denna uppsats syftar till att undersöka om Malmö mellan år 2000 och 2014 vuxit inåt på ett sätt som bidragit till en ökad social hållbarhet. Det studerade materialet har till huvudsak bestått av detaljplaner över... (More)
I Malmö stads nu gällande översiktsplan från år 2000 och i den aktualiserade från år 2005 såväl som i interna såväl som externa utredningar framgår att det finns en problematik i form av segregation och ojämlikheter som varierar över det geografiska rummet. Samtidigt framgår det att krisåren är över, och att övergången från industri- till kunskapsstad fortgår. Då det växande Malmö är omgärdat av rikets bästa odlingsmark innebär detta att expansion utåt inte kan ske obehindrat varpå fokus har skiftat till att växa inåt.

Denna uppsats syftar till att undersöka om Malmö mellan år 2000 och 2014 vuxit inåt på ett sätt som bidragit till en ökad social hållbarhet. Det studerade materialet har till huvudsak bestått av detaljplaner över genomförda detaljplaner under den angivna tidsperioden. Då social hållbarhet är ett allt för brett begrepp för att kunna tillämpas på ett rimligt sätt har denna uppsats utgått från Susan Fainsteins teori om social rättvisa som verktyg för att uppnå hållbarheten. Den rättvisa staden bygger enligt Fainstein på förekomsten av demokratiskt deltagande, mångfald och rättvisa. Utifrån denna ram har sedan en deduktiv innehållsanalys genomförts där detaljplanerna från 22 olika, representativa förtätningsprojekt granskats.

Efter att ha identifierat önskade studieobjekt har dessa klassificerats efter storlek, funktion och läge. En primär slutsats som kunnat dras utav granskningen är att detaljplanernas utformning gjort det möjligt att metodiskt kunna undersöka förekomsten av demokratiskt deltagande och åtgärder tänkta att öka mångfalden i stadsrummet. I nära hälften av alla detaljplaner fanns det protokollfört hur privatpersoner engagerat sig i projekt genom att framföra sina åsikter till antingen Stadsbyggnadskontoret eller Länsstyrelsen. Gällande mångfald i stadsrummet har en klar majoritet av de studerade projekten innehållit någon form av åtgärd som potentiellt kan lämna ett positivt bidrag. De vanligast förekommande har varit att antingen inkludera lokaler för näringsverksamhet på bottenplan eller anläggandet av parker och grönytor i den direkta närheten.

Vidare har slutsatsen kunnat dras att detaljplaner besuttit dåliga möjligheter att granska förekomsten av rättvisa. Då rättvisa i sammanhanget inneburit åtgärder riktade mot exempelvis socioekonomiskt svaga samhällsgrupper uppstår en problematik då upplåtelseformer och dylikt som hade varit intressant att studera inte kan regleras i detaljplaner. Genom att konsultera hänvisningar till bostadspolitiska mål bestämda av kommunfullmäktige samt redovisade generella uppfyllanden av dessa på kommunnivå finns det antydningar mot att flera av de granskade projekten bidragit positivt till förekomsten av rättvisa i bostadsbyggandet, men att detta inte kunnat verifieras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Josefsson, Tommy LU
supervisor
organization
course
SGEL36 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
social sustainability, dense city, Malmö, segregation, förtätning, social hållbarhet, detaljplanering
language
Swedish
id
4451944
date added to LUP
2014-08-06 09:51:30
date last changed
2014-08-06 09:51:30
@misc{4451944,
  abstract     = {{I Malmö stads nu gällande översiktsplan från år 2000 och i den aktualiserade från år 2005 såväl som i interna såväl som externa utredningar framgår att det finns en problematik i form av segregation och ojämlikheter som varierar över det geografiska rummet. Samtidigt framgår det att krisåren är över, och att övergången från industri- till kunskapsstad fortgår. Då det växande Malmö är omgärdat av rikets bästa odlingsmark innebär detta att expansion utåt inte kan ske obehindrat varpå fokus har skiftat till att växa inåt.

Denna uppsats syftar till att undersöka om Malmö mellan år 2000 och 2014 vuxit inåt på ett sätt som bidragit till en ökad social hållbarhet. Det studerade materialet har till huvudsak bestått av detaljplaner över genomförda detaljplaner under den angivna tidsperioden. Då social hållbarhet är ett allt för brett begrepp för att kunna tillämpas på ett rimligt sätt har denna uppsats utgått från Susan Fainsteins teori om social rättvisa som verktyg för att uppnå hållbarheten. Den rättvisa staden bygger enligt Fainstein på förekomsten av demokratiskt deltagande, mångfald och rättvisa. Utifrån denna ram har sedan en deduktiv innehållsanalys genomförts där detaljplanerna från 22 olika, representativa förtätningsprojekt granskats.

Efter att ha identifierat önskade studieobjekt har dessa klassificerats efter storlek, funktion och läge. En primär slutsats som kunnat dras utav granskningen är att detaljplanernas utformning gjort det möjligt att metodiskt kunna undersöka förekomsten av demokratiskt deltagande och åtgärder tänkta att öka mångfalden i stadsrummet. I nära hälften av alla detaljplaner fanns det protokollfört hur privatpersoner engagerat sig i projekt genom att framföra sina åsikter till antingen Stadsbyggnadskontoret eller Länsstyrelsen. Gällande mångfald i stadsrummet har en klar majoritet av de studerade projekten innehållit någon form av åtgärd som potentiellt kan lämna ett positivt bidrag. De vanligast förekommande har varit att antingen inkludera lokaler för näringsverksamhet på bottenplan eller anläggandet av parker och grönytor i den direkta närheten.

Vidare har slutsatsen kunnat dras att detaljplaner besuttit dåliga möjligheter att granska förekomsten av rättvisa. Då rättvisa i sammanhanget inneburit åtgärder riktade mot exempelvis socioekonomiskt svaga samhällsgrupper uppstår en problematik då upplåtelseformer och dylikt som hade varit intressant att studera inte kan regleras i detaljplaner. Genom att konsultera hänvisningar till bostadspolitiska mål bestämda av kommunfullmäktige samt redovisade generella uppfyllanden av dessa på kommunnivå finns det antydningar mot att flera av de granskade projekten bidragit positivt till förekomsten av rättvisa i bostadsbyggandet, men att detta inte kunnat verifieras.}},
  author       = {{Josefsson, Tommy}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Social hållbarhet genom stadsförtätning? En analys av Malmö stads förtätningsprojekt mellan år 2000 och 2014}},
  year         = {{2014}},
}