Advanced

Medbestämmandeavtal inom kommunal sektor i ljuset av intentionerna med 32 § MBL - Arbetstagarinflytande genom partssammansatta organ och samverkansgrupper

Sahlin, Emanuel LU (2015) HARP23 20151
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
År 1976 kom medbestämmandelagen (MBL) som innebar ökad förhandlingsrätt angående frågor som gällde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inom kommunal sektor ersatte MBL flera lagar och avtalsförbud som tidigare gällt för kommunala tjänstemän upphävdes. För att skydda den politiska demokratin så kan kollektivavtal än idag inte tecknas om myndigheters verksamhet avseende dess mål, inriktning, omfattning och kvalitet. I MBL fästs särskilt vikt vid 32 § MBL som uppmuntrar parterna till att teckna medbestämmandeavtal för att ge arbetstagarna ökat inflytande över arbetslednings- och företagsfrågor. I kommunal sektor fanns företagsnämnder bestående av både arbetsgivarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter. När MBL kom upphörde... (More)
År 1976 kom medbestämmandelagen (MBL) som innebar ökad förhandlingsrätt angående frågor som gällde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inom kommunal sektor ersatte MBL flera lagar och avtalsförbud som tidigare gällt för kommunala tjänstemän upphävdes. För att skydda den politiska demokratin så kan kollektivavtal än idag inte tecknas om myndigheters verksamhet avseende dess mål, inriktning, omfattning och kvalitet. I MBL fästs särskilt vikt vid 32 § MBL som uppmuntrar parterna till att teckna medbestämmandeavtal för att ge arbetstagarna ökat inflytande över arbetslednings- och företagsfrågor. I kommunal sektor fanns företagsnämnder bestående av både arbetsgivarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter. När MBL kom upphörde företagsnämnderna. Genom medbestämmandeavtal tillsattes istället först partssammansatta organ och senare även samverkansgrupper.

Frågeställningen för uppsatsen är: I vilken grad uppfyller medbestämmandeavtal om partssammansatta organ respektive samverkansgrupper i kommunal sektor det lagstiftaren åsyftade i 32 § MBL med ökat arbetstagarinflytande över beslut?

Avtalen MBA-KL, Miljö 81 samt FAS 05 har granskats för att klargöra vilket inflytande som arbetstagarrepresentanter kunnat få i partssammansatta organ respektive samverkansgrupper som tillsatts genom medbestämmandeavtal enligt 32 § MBL. Hur medbestämmandeavtalen relaterat till regleringar i MBL, kommunallagen (KL) och arbetsmiljölagen (AML) har också belysts

Medbestämmandeavtalen har inte bidragit till någon större ökning av arbetstagarinflytande över beslut, men har gett vissa effekter. MBA-KL och Miljö 81 gav i några fall möjligheter till lokala kollektivavtal om partssammansatta organ med beslutsrätt och då blev arbetstagarrepresentanter delaktiga i beslut. FAS 05 uppmuntrar till lokala kollektivavtal om samverkansgrupper där arbetstagarrepresentanterna får vara med och bereda många frågor med ett helhetsperspektiv. Samverkansgrupper fattar dock inga beslut. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sahlin, Emanuel LU
supervisor
organization
course
HARP23 20151
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
kommunal sektor, kommunallagen, MBL, medbestämmandeavtal, MBA-KL, FAS 05, företagsnämnder, partssammansatta organ, samverkansgrupper
language
Swedish
id
5422532
date added to LUP
2015-06-09 13:03:28
date last changed
2015-06-09 13:03:38
@misc{5422532,
  abstract     = {År 1976 kom medbestämmandelagen (MBL) som innebar ökad förhandlingsrätt angående frågor som gällde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Inom kommunal sektor ersatte MBL flera lagar och avtalsförbud som tidigare gällt för kommunala tjänstemän upphävdes. För att skydda den politiska demokratin så kan kollektivavtal än idag inte tecknas om myndigheters verksamhet avseende dess mål, inriktning, omfattning och kvalitet. I MBL fästs särskilt vikt vid 32 § MBL som uppmuntrar parterna till att teckna medbestämmandeavtal för att ge arbetstagarna ökat inflytande över arbetslednings- och företagsfrågor. I kommunal sektor fanns företagsnämnder bestående av både arbetsgivarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter. När MBL kom upphörde företagsnämnderna. Genom medbestämmandeavtal tillsattes istället först partssammansatta organ och senare även samverkansgrupper.

Frågeställningen för uppsatsen är: I vilken grad uppfyller medbestämmandeavtal om partssammansatta organ respektive samverkansgrupper i kommunal sektor det lagstiftaren åsyftade i 32 § MBL med ökat arbetstagarinflytande över beslut?

Avtalen MBA-KL, Miljö 81 samt FAS 05 har granskats för att klargöra vilket inflytande som arbetstagarrepresentanter kunnat få i partssammansatta organ respektive samverkansgrupper som tillsatts genom medbestämmandeavtal enligt 32 § MBL. Hur medbestämmandeavtalen relaterat till regleringar i MBL, kommunallagen (KL) och arbetsmiljölagen (AML) har också belysts

Medbestämmandeavtalen har inte bidragit till någon större ökning av arbetstagarinflytande över beslut, men har gett vissa effekter. MBA-KL och Miljö 81 gav i några fall möjligheter till lokala kollektivavtal om partssammansatta organ med beslutsrätt och då blev arbetstagarrepresentanter delaktiga i beslut. FAS 05 uppmuntrar till lokala kollektivavtal om samverkansgrupper där arbetstagarrepresentanterna får vara med och bereda många frågor med ett helhetsperspektiv. Samverkansgrupper fattar dock inga beslut.},
  author       = {Sahlin, Emanuel},
  keyword      = {kommunal sektor,kommunallagen,MBL,medbestämmandeavtal,MBA-KL,FAS 05,företagsnämnder,partssammansatta organ,samverkansgrupper},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Medbestämmandeavtal inom kommunal sektor i ljuset av intentionerna med 32 § MBL - Arbetstagarinflytande genom partssammansatta organ och samverkansgrupper},
  year         = {2015},
}