Skatt på handelsgödsel i Sverige - Ett effektivt styrmedel för minskat näringsläckage till Östersjön?
(2015) MVEM12 20151Studies in Environmental Science
- Abstract
- Eutrophication of the Baltic Sea is due to excessive nutrient loads is a major environmental problem. Agriculture is a chief source of nitrogen and phosphorus pollutants. Sweden has committed to reducing its pollution of the Baltic Sea but to achieve this goal political action is needed. A tax on nitrogen content in mineral fertilizers was introduced in Sweden in 1984 to reduce nitrogen pollution, but it was revoked in 2010. With the change of government in 2014 the tax is on the political agenda again with hopes to re-introduce it in 2016. The tax is however a cause of controversy among stakeholders, particularly environmental groups and farmers’ organisations.
The aim of this study is to explore the arguments for and against the tax... (More) - Eutrophication of the Baltic Sea is due to excessive nutrient loads is a major environmental problem. Agriculture is a chief source of nitrogen and phosphorus pollutants. Sweden has committed to reducing its pollution of the Baltic Sea but to achieve this goal political action is needed. A tax on nitrogen content in mineral fertilizers was introduced in Sweden in 1984 to reduce nitrogen pollution, but it was revoked in 2010. With the change of government in 2014 the tax is on the political agenda again with hopes to re-introduce it in 2016. The tax is however a cause of controversy among stakeholders, particularly environmental groups and farmers’ organisations.
The aim of this study is to explore the arguments for and against the tax used by the different stakeholders and to analyse its cost-effectiveness for reducing the nitrogen load to the Baltic Sea. The main arguments that are found in the political discussion are tested with a mathematical model to see which arguments can be supported scientifically. The model simulates the effects of the tax; what impact it has on the use of mineral fertilizer, the impact on the nitrogen load to the Baltic Sea and its cost-effectiveness.
Stakeholders that support the re-introduction of the tax are in general the more left-wing and liberal parties and environmental organisations. Those who are opposed to the tax are the more right-wing parties and farmers’ organisations. The main disagreements that divide the stakeholders are their assumed effects on fertilizer use, nitrogen loads and the competitiveness of Swedish agriculture. The developed model shows that a tax set at 1.80 SEK/kg N would reduce use of nitrogen fertilizer by approximately 7 %, and the nitrogen load to the Baltic by approximately 3 % at a cost of 11 SEK/kg reduced N load. This indicates that the proposed tax is a cost-effective policy instrument to reduce nitrogen pollutants to the Baltic Sea. However, if the tax is raised beyond 2 SEK/kg N its cost efficiency decreases rapidly. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Efter valet och regeringsskiftet 2014 i Sverige togs den slopade skatten på handelsgödsel upp på agendan igen, med planer på att återinföra styrmedlet år 2016. Huvudmotivet med skatten är att minska på kväveutsläppen till Östersjön, men alla är inte övertygade om skattens positiva effekter. Är en skatt på handelsgödsel ett kostnadseffektivt styrmedel för att minska på jordbrukets kväveutsläpp till Östersjön?
Skatten på kväveinnehållet i mineralgödsel infördes 1984, men slopades 2010 p.g.a. osäkra nyttoeffekter och påverkan på jordbrukets konkurrenskraft. Den nuvarande regeringen argumenterar ändå för skattens positiva miljöeffekter och jobbar för att återintroducera den. Skatten understöds och motarbetas med motstridiga argument bland... (More) - Efter valet och regeringsskiftet 2014 i Sverige togs den slopade skatten på handelsgödsel upp på agendan igen, med planer på att återinföra styrmedlet år 2016. Huvudmotivet med skatten är att minska på kväveutsläppen till Östersjön, men alla är inte övertygade om skattens positiva effekter. Är en skatt på handelsgödsel ett kostnadseffektivt styrmedel för att minska på jordbrukets kväveutsläpp till Östersjön?
Skatten på kväveinnehållet i mineralgödsel infördes 1984, men slopades 2010 p.g.a. osäkra nyttoeffekter och påverkan på jordbrukets konkurrenskraft. Den nuvarande regeringen argumenterar ändå för skattens positiva miljöeffekter och jobbar för att återintroducera den. Skatten understöds och motarbetas med motstridiga argument bland intressenter, särskilt miljö- och lantbrukarorganisationer.
Studiens syfte är att undersöka argumenten som används av de olika intressenterna för och emot skatten, samt att analysera skattens kostnadseffektivitet för att minska på kväveutsläppen till Östersjön. Huvudargumenten i diskussionen prövas med en matematisk modell för att se vilka argument som kan stödas. Modellen simulerar skattens effekt på kväveanvändning, på kväveutsläppen till Östersjön och dess kostnadseffektivitet för tre olika grödor i två olika regioner.
Kväveskatten är ett kostnadseffektivt styrmedel då den är satt på lämplig nivå
Utöver Naturskyddsföreningen och WWF stöder Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Folkpartiet återinförseln av skatten. Motståndarna är Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, samt LRF och Yara. Huvudargumenten är effekt på kväveanvändning, effekt på kväveutsläpp och påverkan på konkurrenskraft. Argumenten är totalt motstridiga, då den ena sidan är för och den andra emot. Argumenten följer intressegruppernas ideologiska övertygelse och agenda.
Studiens resultat stöder en återinförsel av kväveskatten, på en nivå vid ca 2 kr/kgN, då den skulle sänka kvävegivan med 7 % och därmed leda till 4 % minskade kväveutsläpp från jordbruket. På denna nivå är skatten kostnads-effektiv och leder till minskade utsläpp till låga kostnader. En högre nivå innebär högre kostnader och mindre effektiv utsläppsminskning. Skillnader finns mellan regioner och grödor, men de relativa effekterna är liknande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5466316
- author
- Weckman, Andrea LU
- supervisor
-
- Mark Brady LU
- organization
- course
- MVEM12 20151
- year
- 2015
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Styrmedel, Skatt på handelsgödsel, Övergödning, Kostnadseffektivitet
- language
- Swedish
- id
- 5466316
- date added to LUP
- 2015-06-16 11:18:15
- date last changed
- 2015-06-16 11:18:15
@misc{5466316,
abstract = {{Eutrophication of the Baltic Sea is due to excessive nutrient loads is a major environmental problem. Agriculture is a chief source of nitrogen and phosphorus pollutants. Sweden has committed to reducing its pollution of the Baltic Sea but to achieve this goal political action is needed. A tax on nitrogen content in mineral fertilizers was introduced in Sweden in 1984 to reduce nitrogen pollution, but it was revoked in 2010. With the change of government in 2014 the tax is on the political agenda again with hopes to re-introduce it in 2016. The tax is however a cause of controversy among stakeholders, particularly environmental groups and farmers’ organisations.
The aim of this study is to explore the arguments for and against the tax used by the different stakeholders and to analyse its cost-effectiveness for reducing the nitrogen load to the Baltic Sea. The main arguments that are found in the political discussion are tested with a mathematical model to see which arguments can be supported scientifically. The model simulates the effects of the tax; what impact it has on the use of mineral fertilizer, the impact on the nitrogen load to the Baltic Sea and its cost-effectiveness.
Stakeholders that support the re-introduction of the tax are in general the more left-wing and liberal parties and environmental organisations. Those who are opposed to the tax are the more right-wing parties and farmers’ organisations. The main disagreements that divide the stakeholders are their assumed effects on fertilizer use, nitrogen loads and the competitiveness of Swedish agriculture. The developed model shows that a tax set at 1.80 SEK/kg N would reduce use of nitrogen fertilizer by approximately 7 %, and the nitrogen load to the Baltic by approximately 3 % at a cost of 11 SEK/kg reduced N load. This indicates that the proposed tax is a cost-effective policy instrument to reduce nitrogen pollutants to the Baltic Sea. However, if the tax is raised beyond 2 SEK/kg N its cost efficiency decreases rapidly.}},
author = {{Weckman, Andrea}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skatt på handelsgödsel i Sverige - Ett effektivt styrmedel för minskat näringsläckage till Östersjön?}},
year = {{2015}},
}