Miljöfarliga ingredienser i solskyddsprodukter

Abstract

The aim of the study was to perform a hazard assessment of ingredients in sunscreen products available on the Swedish market. Data was collected by documentation of all ingredients in 110 frequently occurring sunscreen products from 15 different brands and by a screening of four known databases for collection of hazard classifications of the ingredients. The study shows that 96 out of 347 ingredients pose a hazard to aquatic environments in various degrees. 19 % of the ingredients were classified as a very high hazard, 30 % as a high hazard, 22 % as a medium hazard, and 29 % as a low hazard. The cosmetic functions that are of very high concern for aquatic environments are UV filter, perfuming, emollient and masking ingredients. Paired t-test showed no statistic significant difference in average content of hazardous ingredients between ecologically labelled and conventional sunscreen products. However, there were on average more ingredients classified as a low and a high hazard in conventional products compared to ecolabelled. There were also more UV- filters classified as a low hazard in conventional sunscreen products. The hazard assessment showed that the ingredients of highest concern for aquatic environments are Ethylhexyl Triazone, C12-15 Alkyl Benzoate, Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate, Limonene, Magnesium Sulfate, Benzophenone-3, Benzyl Benzoate, BHT, Ceteareth-12 och Ceteareth-20. It is difficult to assess the risk these ingredients may pose to aquatic environments due to the lack of information about how much of each ingredient a sunscreen product consists of. This is information that companies do not share. There is a need for more investigations about the ecotoxicological effects of a lot of the ingredients in sunscreen products as well as biomonitoring of them. The lack of exposure data makes it especially crucial to apply the precautionary principle when assessing the hazard the ingredients may pose to aquatic environments.

Popular Abstract (Swedish)

Solkräm – en miljöfara?

Solskyddsprodukter används i allt större utsträckning för att skydda oss mot bland annat hudcancer. Vi informeras ständigt om vikten av att smörja oss med solskydd för att undvika skador på huden. Vad som däremot inte informeras om är att vi samtidigt bidrar till stora utsläpp av kemikalier som kan ge negativa effekter för livet i sjöar och hav.

Solvårdsprodukter såldes under 2014 för över 400 miljoner kronor i Sverige. För att få säljas måste produkterna testas så att vår hälsa inte skadas genom att använda dem. Det är däremot inte lika viktigt att ingredienserna i produkterna ska vara ofarliga för miljön. Tidigare studier har ofta fokuserat på att bedöma risker med UV-filter då det är den ingrediens som gör solkrämer till vad de är. Problemet är att det inte bara finns UV-filter i solskyddsprodukter utan även många andra ingredienser som kan medföra en risk för vattenmiljön. Examensarbetet genomfördes därför för att ta reda om UV-filter är den främsta miljöfaran och om det är mindre antal farliga ingredienser i ekologiska solskydd jämfört med konventionella.

Studien visade att 96 av 347 ingredienser i 110 olika solskyddsprodukter kunde klassas som miljöfarliga enligt kriterierna i rapporten. 19 % av ingredienserna medför en mycket hög fara, 30 % en hög fara, 22 % en medelhög fara och 29 % en låg fara. Kosmetiska funktioner som medför en mycket hög fara för vattenmiljöer är främst UV-filter men även parfymämnen, mjukgörande medel, tensider och ingredienser som maskerar produktens doft. Det fanns inte mindre antal farliga ingredienser i en genomsnittlig ekologisk solskyddsprodukt jämfört med en konventionell. Däremot fanns det fler ingredienser som enligt kriterierna hade klassats med låg fara och hög fara i konventionella solskyddsprodukter. Det fanns även fler UV-filter med låg fara i konventionella solskydd.

För en konsument är det en tuff uppgift att sätta sig in i alla ingrediensers kemiska beteckningar och om de medför en fara. I och med att en ekologisk märkning inte innebär mindre antal miljöfarliga ingredienser behövs det en juridisk definition av ekologisk kosmetika. Detta för att minska förvirringen och förväxlingen med vad en ekologisk märkning innebär för till exempel livsmedel. För att ingrediensernas miljöfarlighet ska tas på samma allvar och utredas i lika stor utsträckning som hälsofarligheten finns det även ett behov av att införa strängare krav i EU:s kosmetikaförordning. I dagsläget nämns knappt ordet miljö. Samtidigt borde kosmetikabranschen jobba för att bli mer transparent eftersom att det är ett stort problem att företag inte vill ge ut information om hur mycket av varje ingrediens som används i deras produkter. Utan att veta hur stora mängder av varje ingrediens som används går det inte att förutse hur mycket som släpps ut i naturen och på så sätt kan påverka miljön negativt. Om fler solskyddsprodukter miljömärks med Svanen eller Bra Miljöval skulle det bli lättare för konsumenter att välja produkter som lever upp till förväntningarna om att vara mindre farliga för både oss och miljön eftersom deras kriterier är mycket hårdare än lagstiftningen.

Ingredienser som bedöms utgöra störst miljöfara baserat på egenskaper och förekomst:
• Ethylhexyl Triazone
• C12-15 Alkyl Benzoate
• Diethylamino Hydroxybenzoyl Hexyl Benzoate
• Limonene
• Magnesium Sulfate
• Benzophenone-3
• Benzyl Benzoate
• BHT
• Ceteareth-12
• Ceteareth-20

• author: Bohman, Lovisa
• supervisor: Olof Berglund
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20161
• year: 2016
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Farobedömning, solskyddsprodukter, miljöfara, akvatisk miljö, ingredienser, ekologisk kosmetika, hazard assessment, sunscreen products, environmental hazard, aquatic environments, ingredients, ecolabelled cosmetics
• language: Swedish
• id: 8880525
• date added to LUP: 2016-06-15 13:58:05
• date last changed: 2016-06-15 13:58:05