Rening av dagvatten med hjälp av regnbäddar
(2016) VVA820 20161Chemical Engineering (M.Sc.Eng.)
- Abstract (Swedish)
- Denna rapport syftar till att studera regnbäddar och dess funktion vid rening av dagvatten samt vilka olika filter som kan användas. EU:s vattendirektiv från 2000 studeras tillsammas med hur kommuner arbetar med detta idag.
En regnbädd definieras som ”en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjningszon för infil- trering och behandling av dagvatten” och är en del av en öppen dagvattenhantering, d.v.s. att dagvatten ska renas och fördröjas innan det når recipienten. Detta för att minska risken för översvämmningar samt att minska mängden föroreningar som släpps ut i recipienter.
Det finns idag fem olika grundkonstruktioner för regnbäddar där det som framförallt skiljer dem åt är hur avvattningen är konstruerad. De olika konstruktionerna har... (More) - Denna rapport syftar till att studera regnbäddar och dess funktion vid rening av dagvatten samt vilka olika filter som kan användas. EU:s vattendirektiv från 2000 studeras tillsammas med hur kommuner arbetar med detta idag.
En regnbädd definieras som ”en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjningszon för infil- trering och behandling av dagvatten” och är en del av en öppen dagvattenhantering, d.v.s. att dagvatten ska renas och fördröjas innan det når recipienten. Detta för att minska risken för översvämmningar samt att minska mängden föroreningar som släpps ut i recipienter.
Det finns idag fem olika grundkonstruktioner för regnbäddar där det som framförallt skiljer dem åt är hur avvattningen är konstruerad. De olika konstruktionerna har mycket gemensamt såsom inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, bräddavlopp och någon form av dränering.
Olika filter har visat sig vara olika känsliga för yttre påverkan som regn- och torrperioder, temperatur, vägsalt, föroreningskoncentrationer, avrinningsförlopp samt valet av växter. Växtbädden reducerar 50- 80 % av den totala mängden tungmetaller och av det står växterna för 2-7 % av upptaget.
Vid val av filtermaterial är det viktigt att först och främst fundera på vilken funktion man vill uppnå. Vanliga filtermaterial är sand, rostjord, aktivt kol, biokol, opoka, zeolit, membranfilter, furubarksflis och torv. Generellt sett kan man säga att sand är ett mycket vanligt filter som kan användas i många sammanhang. Vill man istället rena mer specifikt för vissa tungmetaller och näringsämnen kan biokol eller furubarksflis och torv vara bättre alternativ.
Vad gäller reglering av kommuner gällande dagvatten finns det krav på att kommuner ska ta fram policies för dagvattenhantering men i övrigt saknas bestämelser till stor del. Kommunerna sätter med andra ord i stor utsträckning sina egna krav vilket bidragit till att arbetet i olika kommuner idag kommit olika långt. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- De hotande klimatförändringarna tros komma att orsaka större och mer frekventa nederbördstillfällen. Därav ökar även behovet av att kunna ta tillvara på dagvattnet. Dagvatten är regnvatten som faller på marken men även vatten som exempelvis vid tvätt av bil rinner av på hårdgjord yta. Ena problemet med detta är översvämningsrisken och det andra, vilket är det som framförallt berörs i det här arbetet, är behovet av att rena vattnet innan det når ut till vattendrag, sjöar och hav. Reningen är viktig då föroreningar annars kan komma att orsaka omfattande negativa effekter på det marina livet, däribland övergödning och fiskdöd.
Dagvatten kan behandlas och tas om hand enligt flertalet olika lösningar, varav ett sätt att rena dagvatten från... (More) - De hotande klimatförändringarna tros komma att orsaka större och mer frekventa nederbördstillfällen. Därav ökar även behovet av att kunna ta tillvara på dagvattnet. Dagvatten är regnvatten som faller på marken men även vatten som exempelvis vid tvätt av bil rinner av på hårdgjord yta. Ena problemet med detta är översvämningsrisken och det andra, vilket är det som framförallt berörs i det här arbetet, är behovet av att rena vattnet innan det når ut till vattendrag, sjöar och hav. Reningen är viktig då föroreningar annars kan komma att orsaka omfattande negativa effekter på det marina livet, däribland övergödning och fiskdöd.
Dagvatten kan behandlas och tas om hand enligt flertalet olika lösningar, varav ett sätt att rena dagvatten från föroreningar innan det når ut i vattendragen är genom att anlägga en regnbädd.
En regnbädd är ett nersänkt eller upphöjt område, ofta inne i städer eller andra tätbebyggda områden, som är täckt av växtlighet. Den anläggs i första hand för att rena dagvatten och är dimensionerad för medelstora regnfall. Då regnbädden är täckt av ett grönskande lager bidrar den även till att skapa en mer positiv stadsbild. Under det grönskande lagret på regnbädden lägger man in filter och dränering. Filtren som läggs in består av olika material som väljs ut beroende på vad man vill rena vattnet från och dräneringen är till för att leda bort vatten om det kommer mer nederbörd än regnbädden är dimensionerad för. Föroreningarna i dagvattnet kommer bland annat från biltrafiken i städer och från koppartak men även från åkrar och lantbruk och består av bland annat olja, koppar, zink, kväve och fosfor.
Beroende på vilket filtermaterial man väljer att använda kan man bestämma vilket eller vilka ämne man vill att bädden ska rena, detta då olika ämnen reagerar olika med olika material. Det finns riktlinjer både i Sverige och från EU om vilka ämnen man ska vara extra observant på och som man ska undvika att släppa ut i naturen. De riktlinjer man har att rätta sig efter är i regel snävt uppsatta och svåra att leva upp till. I svensk lag är det idag otydligt specificerat hur man ska mäta föroreningsnivåerna på dagvattnet eller vem som har det yttersta ansvaret för att dessa uppnås.
Många kommunala VA-bolag arbetar idag med att förbättra rening av dagvatten och strävar efter att kunna bygga fler reningsanläggningar. Ett stående problem för bolagen är dock att få mark att uppföra anläggningarna på. Även om ytan som krävs normalt inte är speciellt stor är det värdefull mark för många andra ändåmål, exemplelvis cykelbanor och husbyggande.
Ett problem på kommunal nivå är att man styrs av olika politiker med olika intressen under olika perioder vilket även försvårar samarbetet mellan kommuner. Det finns flera exempel på bra och fungerande kommunala arbeten men det finns behov av utökat samarbete.
Genom att flera kommuner går samman och arbetar mot samma mål finns möjlighet att tillsammans nå de krav på rening av dagvatten som finns samt sprida kunskap om varför det är viktigt att ta hand om dagvattnet, exempel på detta är VA SYD och NSVA. Även Stockholm vatten AB är ett stort kommunalt bolag som arbetar aktivt med frågan i en stor region. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8894601
- author
- Dufvenberg, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- VVA820 20161
- year
- 2016
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Regnbädd, biofilter, dagvatten, rening, vattenförsörjningsteknik, avloppsteknik, raingarden, water engineering, environmental engineering
- report number
- 2016-12
- language
- Swedish
- id
- 8894601
- date added to LUP
- 2016-11-23 12:37:29
- date last changed
- 2016-11-23 12:37:29
@misc{8894601,
abstract = {{Denna rapport syftar till att studera regnbäddar och dess funktion vid rening av dagvatten samt vilka olika filter som kan användas. EU:s vattendirektiv från 2000 studeras tillsammas med hur kommuner arbetar med detta idag.
En regnbädd definieras som ”en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjningszon för infil- trering och behandling av dagvatten” och är en del av en öppen dagvattenhantering, d.v.s. att dagvatten ska renas och fördröjas innan det når recipienten. Detta för att minska risken för översvämmningar samt att minska mängden föroreningar som släpps ut i recipienter.
Det finns idag fem olika grundkonstruktioner för regnbäddar där det som framförallt skiljer dem åt är hur avvattningen är konstruerad. De olika konstruktionerna har mycket gemensamt såsom inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, bräddavlopp och någon form av dränering.
Olika filter har visat sig vara olika känsliga för yttre påverkan som regn- och torrperioder, temperatur, vägsalt, föroreningskoncentrationer, avrinningsförlopp samt valet av växter. Växtbädden reducerar 50- 80 % av den totala mängden tungmetaller och av det står växterna för 2-7 % av upptaget.
Vid val av filtermaterial är det viktigt att först och främst fundera på vilken funktion man vill uppnå. Vanliga filtermaterial är sand, rostjord, aktivt kol, biokol, opoka, zeolit, membranfilter, furubarksflis och torv. Generellt sett kan man säga att sand är ett mycket vanligt filter som kan användas i många sammanhang. Vill man istället rena mer specifikt för vissa tungmetaller och näringsämnen kan biokol eller furubarksflis och torv vara bättre alternativ.
Vad gäller reglering av kommuner gällande dagvatten finns det krav på att kommuner ska ta fram policies för dagvattenhantering men i övrigt saknas bestämelser till stor del. Kommunerna sätter med andra ord i stor utsträckning sina egna krav vilket bidragit till att arbetet i olika kommuner idag kommit olika långt.}},
author = {{Dufvenberg, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Rening av dagvatten med hjälp av regnbäddar}},
year = {{2016}},
}