Kommunal riskkommunikation om PFAS: Hantering och behov för långsiktiga miljö- och hälsorisker

Abstract

Risk communication is an interactive process which aims to reduce public concerns about health- and environmental risks through gaining trust and confidence. PFASs (Polyfluoroalkyl and perfluoroalkyl substances) is more addressed today amongst Swedish municipalities because there are concern for surface- and groundwater pollution and concern about long-term health risks.
This study aims to investigate by qualitative interviews how four Swedish municipalities handles their risk communication about PFASs. Also, what important factors that are needed for successful risk communication and future needs for the development of risk communication handling long- term risks. This study shows that the municipalities work with communication strategies which includes both intern and extern cooperation’s for communicating about PFASs. They reach the public by websites, social networks and media. There are no active risk communications within the municipalities today, due to establishing that PFASs does not lead to acute effects. The public are silent and their concerns are considered low, which also contributes to that the municipalities does not conveys information about PFASs today.
The results showed several needs for development of risk communications about long-term risks such as increased knowledge about PFASs effects on health and the environment, governance, guidelines and support for the development of important communication-factors. The municipalities need to address changes regarding developing a more preventive and proactive way of dealing with long-term risks. Which requires cooperation and guidance from central authorities. Successful risk communication includes key factors such as planning of the information, to recognize the responsibility and involvement of key stakeholders, trust and confidence, a full accounting, presentation of the uncertainties, transparent and an open process, a long-term and proactive risk communication. The importance of a responsible risk communicator is to act immediately and to be accessible at all time.

Popular Abstract (Swedish)

Riskkommunikation om långsiktiga risker för miljön och hälsan: PFAS ämnen i dricksvatten och i svenska vattenmiljöer

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp per- och polyfluorerade ämnen. Under många år så har brandsläckningsskum innehållande PFAS använts på brandövningsplatser och flygplatser, vilket har lett till PFAS föroreningar runt om i olika svenska vattenmiljöer. Detta innebär att i en del fall så riskerar vi människor att få i oss ämnena genom det kommunala dricksvattnet.
Vårt samhälle använder idag en stor mängd olika kemikalier och ämnen. Många av dem innebär risker för oss och vår miljö, både på kort och lång sikt. PFAS är inget undantag utan dessa ämnen är väldigt speciella. De hamnar i naturen och försvinner inte och många av ämnena har förmågan att kunna upptas av människan och andra levande varelser. De har negativa konsekvenser på lång sikt och beskrivs vara ett framtida hot för miljön och hälsan. Riskkommunikation är när ansvarig kommun eller myndigheter berättar för oss hur de påverkar oss och vilka risker vi står inför. Många av riskerna som samhället står inför är långsiktiga och därför måste riskkommunikation utvecklas så att allmänheten får mer kunskap om framtida risker för både hälsan och miljön.
Min masteruppsats undersöker hur svenska kommuner hanterar långsiktiga risker och hur de kommunicerar ut dessa risker ut till allmänheten. Syftet var att få fram vilka behov som finns för kommuners riskkommunikation om långsiktiga miljö- och hälsorisker. I arbetet så studerades fyra utvalda kommuners riskkommunikation om PFAS med hjälp av intervjuer. Resultatet visade att kommunerna hade svårt att skapa sig en uppfattning över PFAS påverkan på hälsan och miljön, då det var ett nytt och okänt ämne som upptäcktes i kommuners dricksvatten och i vattenmiljöer. Deras metoder för att informera allmänheten var genom pressmeddelanden, media som radio och lokaltidningar och på kommunernas hemsidor. Det blev en stor och uppmärksammad fråga i några av kommunerna och många från allmänheten hörde av sig och poängterade att de var oroliga, för att de skulle fått i sig PFAS med dricksvattnet. Kommunerna besvarade alla frågorna och tog ställning för olika åtgärder som att stänga ner vattenverk, att installera reningsmetoder i vattenanläggningarna och att spåra läckaget och källan till PFAS. Efter ett tag så tystnade frågan i kommunerna och allmänheten slutade ställa frågor. I många fall är därför frågan inte längre aktuell, då kommunerna istället arbetar med mer akuta ärenden och frågor. PFAS mätts efter vilka halter som finns i dricksvatten och i andra vattenmiljöer nära flygplatser, men kommunikationen om PFAS står still.
Kommunerna ser behovet av att börja arbeta mer långsiktigt för att kunna kartlägga risker som ligger i framtiden för vår hälsa och vårt dricksvatten. Riskkommunikation om PFAS bör likt andra långsiktiga risker vara mer förebyggande och pågå under lång tid så ärendet hålls vid liv och riskarbetet kan utvecklas och förbättras.
Studien visade andra behov för kommuner lättare ska kunna hålla långsiktiga riskärenden vid liv och det var bland annat att de behöver stöd och hjälp av myndigheter som kan hjälpa dem med kunskap om PFAS och på vilket sätt de ska kunna forma information om detta ut till allmänheten. Kommunerna ansåg inte att allmänheten visade tecken på oro längre och ville därför inte heller ge ut mer information, då de är oroliga att de ska röra runt i en känslig fråga. Hur allmänheten ser på dessa ämnen och om de vill ha mer information om långsiktiga risker bör undersökas närmre för att se behovet av mer aktiv riskkommunikation om ämnen som PFAS.
Kommunerna anser att PFAS är en viktig fråga för vårt dricksvatten och samtidigt för hälsan. Det är ett exempel på en svår och komplex fråga som behöver kunskap och samarbete från många olika håll i samhället. När PFAS upptäcktes i kommunerna var de oförberedda och upptäckten har skapat en oro för vilka andra ämnen vi kommer att upptäcka i framtiden i vårt dricksvatten. Hur vi ska kunna skydda våra vattentäkter och de risker som kan komma att behöva hanteras för att säkra vår vattenförsörjning och hålla vårt vatten rent och frisk.

• author: Gustavsson, Emma
• supervisor: Johanna Alkan Olsson
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM12 20171
• year: 2017
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences; Medicine and Health Sciences; Social Sciences
• keywords: public confidence, trust, risk perception, perspectives uncertainties, dependability, risk communication, PFASs, long-term risks, risk management, effective risk communication
• language: Swedish
• id: 8912542
• date added to LUP: 2017-06-14 11:24:12
• date last changed: 2017-06-14 11:24:12