Från icke-V2 till V2: En studie av anpassning till V2 vid översättning av skönlitteratur och sakprosa från engelska till svenska
(2017) FÖUM22 20171Translation Program
- Abstract (Swedish)
- I denna översättningsvetenskapliga undersökning studeras anpassning till den svenska V2-restriktionen vid översättning från engelska till svenska. V2-restriktionen innebär att ett finit verb måste placeras på andra position i svenska påståendesatser. Denna begränsning är inte lika allomfattande på engelska, vilket innebär att engelska meningar som inte har en V2-struktur måste anpassas vid översättning från engelska till svenska. Eftersom det saknas tidigare undersökning av V2-fenomenet inom det översättningsvetenskapliga fältet är syftet med denna undersökning att kartlägga vilka lösningar som förekommer vid översättning av skriftspråkliga texter samt se om det finns någon skillnad mellan översättning av sakprosaverk och skönlitterära... (More)
- I denna översättningsvetenskapliga undersökning studeras anpassning till den svenska V2-restriktionen vid översättning från engelska till svenska. V2-restriktionen innebär att ett finit verb måste placeras på andra position i svenska påståendesatser. Denna begränsning är inte lika allomfattande på engelska, vilket innebär att engelska meningar som inte har en V2-struktur måste anpassas vid översättning från engelska till svenska. Eftersom det saknas tidigare undersökning av V2-fenomenet inom det översättningsvetenskapliga fältet är syftet med denna undersökning att kartlägga vilka lösningar som förekommer vid översättning av skriftspråkliga texter samt se om det finns någon skillnad mellan översättning av sakprosaverk och skönlitterära verk. Materialet består av 200 engelska meningar som inte har V2-struktur samt motsvarande svenska översättningar. Meningarna är fördelade på 4 skönlitterära verk och 4 sakprosaverk som alla publicerats under perioden 2006-2016 och som översatts av sammanlagt nio olika översättare. Det teoretiska ramverket utgörs bland annat av Ekerot (2011) som från ett transformationsperspektiv presenterar flera av svenskans möjligheter att variera ordföljden. Resultatet visar att den absolut vanligaste lösningen, både i det skönlitterära materialet och i sakprosamaterialet, är att byta plats på de primära satsleden – här kallad ett ordföljdsbyte. Resultatet visar även att översättarna använt ytterligare nio betydligt mindre vanliga lösningar. Här uppstod det en skillnad mellan sakprosa-materialet och det skönlitterära materialet då de översättningslösningar som förändrar satsgraderna var något vanligare i sakprosamaterialet än i det skönlitterära materialet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8924183
- author
- Eriksson, Cecilia LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Adapting to V2 in Translations from English into Swedish: A Study of Fiction and Non-Fiction
- course
- FÖUM22 20171
- year
- 2017
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- V2-regeln, översättning, V2-struktur, engelska, svenska, satser, ordföljd, syntax
- language
- Swedish
- id
- 8924183
- date added to LUP
- 2017-08-31 10:46:19
- date last changed
- 2017-08-31 10:46:19
@misc{8924183, abstract = {{I denna översättningsvetenskapliga undersökning studeras anpassning till den svenska V2-restriktionen vid översättning från engelska till svenska. V2-restriktionen innebär att ett finit verb måste placeras på andra position i svenska påståendesatser. Denna begränsning är inte lika allomfattande på engelska, vilket innebär att engelska meningar som inte har en V2-struktur måste anpassas vid översättning från engelska till svenska. Eftersom det saknas tidigare undersökning av V2-fenomenet inom det översättningsvetenskapliga fältet är syftet med denna undersökning att kartlägga vilka lösningar som förekommer vid översättning av skriftspråkliga texter samt se om det finns någon skillnad mellan översättning av sakprosaverk och skönlitterära verk. Materialet består av 200 engelska meningar som inte har V2-struktur samt motsvarande svenska översättningar. Meningarna är fördelade på 4 skönlitterära verk och 4 sakprosaverk som alla publicerats under perioden 2006-2016 och som översatts av sammanlagt nio olika översättare. Det teoretiska ramverket utgörs bland annat av Ekerot (2011) som från ett transformationsperspektiv presenterar flera av svenskans möjligheter att variera ordföljden. Resultatet visar att den absolut vanligaste lösningen, både i det skönlitterära materialet och i sakprosamaterialet, är att byta plats på de primära satsleden – här kallad ett ordföljdsbyte. Resultatet visar även att översättarna använt ytterligare nio betydligt mindre vanliga lösningar. Här uppstod det en skillnad mellan sakprosa-materialet och det skönlitterära materialet då de översättningslösningar som förändrar satsgraderna var något vanligare i sakprosamaterialet än i det skönlitterära materialet.}}, author = {{Eriksson, Cecilia}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Från icke-V2 till V2: En studie av anpassning till V2 vid översättning av skönlitteratur och sakprosa från engelska till svenska}}, year = {{2017}}, }