Bilden av en Krigare : ett viktigt vapen när stereotyper utmanas
(2018) MKVK04 20181Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- På flera Instagramkonton går det att observera kvinnor med tydlig tillhörighet i olika länders försvar som publicerar bilder där de presenterar sig själva helt i enlighet med stereotypa förväntningar på en feminin självpresentation. Handväskan har visserligen bytts ut mot en automatkarbin men poserna är desamma. Genom att kombinera en kvinnlig framtoning med en manligt kodad bransch skapar dessa bilder en häftig kollision mellan två motstridiga stereotyper.
I denna uppsats studeras militäranställda kvinnors självpresentation. En fallstudie, där kvalitativa intervjuer utgör kärnan av materialet, används som metod. Det teoretiska ramverket består av bland annat Meads (1976) teori avseende ”den generaliserade andre” samt Kronsell och... (More) - På flera Instagramkonton går det att observera kvinnor med tydlig tillhörighet i olika länders försvar som publicerar bilder där de presenterar sig själva helt i enlighet med stereotypa förväntningar på en feminin självpresentation. Handväskan har visserligen bytts ut mot en automatkarbin men poserna är desamma. Genom att kombinera en kvinnlig framtoning med en manligt kodad bransch skapar dessa bilder en häftig kollision mellan två motstridiga stereotyper.
I denna uppsats studeras militäranställda kvinnors självpresentation. En fallstudie, där kvalitativa intervjuer utgör kärnan av materialet, används som metod. Det teoretiska ramverket består av bland annat Meads (1976) teori avseende ”den generaliserade andre” samt Kronsell och Svedberg (2001) som menar att nyckeln till det fullvärdiga medborgarskapet ligger i plikten och löftet om att dö för sitt land. Slutsatser dras även med stöd av Tseëlons (1995) teorier om kvinnlig självbild och Nead (1992) som menar att kvinnan kan återta ägandeskapet av den kvinnliga presentationen genom att själv bli bildproducent.
Samhället har moderniserats men könsrollerna lever kvar. Detta innebär en samhällsutveckling som lett till att ingen längre är lagligt utestängd men där dörren ändock är stängd på grund av likformiga och exkluderande stereotyper. Denna uppsats belyser hur dessa bilder kan understödja kvinnors jakt på fullvärdigt medborgarskap genom att skapa en mer inkluderande stereotyp. Med stöd i materialet konstateras att dessa kvinnor inte river ner den stereotypa bilden av kvinnan. De erbjuder istället en alternativ bild av en krigare genom att göra anspråk på rollen utan att inordna sig efter samhälleliga förväntningar på en militärisk självpresentation. Arenan är Instagram eftersom de där har en stridsmässig fördel i att de kontrollerar arenan och kan använda hela sin kvinnliga vapenarsenal. På Instagram kommunicerar de med sin självpresentation att en kvinna inte behöver anpassa sig efter den manligt kodade bilden av en soldat utan ger män och kvinnor lika mycket rätt till yrket. Med hjälp av moderna medier kan de utmana, ifrågasätta och bidra till nedmonterandet av den stereotypiserade krigaren. På så vis kan deras självpresentation medverka till att skapa mer jämställda förutsättningar för kvinnor och män att verka inom det militära genom att omdefiniera bilden av en krigare som man.
Uppsatsen Bilden av en Krigare – Ett viktigt vapen i kampen om stereotyper är författad av Ingrid Lundqvist vid Lunds Universitet, Institutionen för kommunikation och medier.
Nyckelord: självpresentation, kvinnlig självpresentation, Instagram, stereotyper, kvinnligt, manligt, soldat, militär, strukturer, fullvärdigt medborgarskap (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8955915
- author
- Lundqvist, Ingrid LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVK04 20181
- year
- 2018
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- självpresentation, kvinnlig självpresentation, Instagram, stereotyper, kvinnligt, manligt, soldat, militär, strukturer, fullvärdigt medborgarskap
- language
- Swedish
- id
- 8955915
- date added to LUP
- 2018-09-06 15:39:55
- date last changed
- 2018-09-06 15:39:55
@misc{8955915,
abstract = {{På flera Instagramkonton går det att observera kvinnor med tydlig tillhörighet i olika länders försvar som publicerar bilder där de presenterar sig själva helt i enlighet med stereotypa förväntningar på en feminin självpresentation. Handväskan har visserligen bytts ut mot en automatkarbin men poserna är desamma. Genom att kombinera en kvinnlig framtoning med en manligt kodad bransch skapar dessa bilder en häftig kollision mellan två motstridiga stereotyper.
I denna uppsats studeras militäranställda kvinnors självpresentation. En fallstudie, där kvalitativa intervjuer utgör kärnan av materialet, används som metod. Det teoretiska ramverket består av bland annat Meads (1976) teori avseende ”den generaliserade andre” samt Kronsell och Svedberg (2001) som menar att nyckeln till det fullvärdiga medborgarskapet ligger i plikten och löftet om att dö för sitt land. Slutsatser dras även med stöd av Tseëlons (1995) teorier om kvinnlig självbild och Nead (1992) som menar att kvinnan kan återta ägandeskapet av den kvinnliga presentationen genom att själv bli bildproducent.
Samhället har moderniserats men könsrollerna lever kvar. Detta innebär en samhällsutveckling som lett till att ingen längre är lagligt utestängd men där dörren ändock är stängd på grund av likformiga och exkluderande stereotyper. Denna uppsats belyser hur dessa bilder kan understödja kvinnors jakt på fullvärdigt medborgarskap genom att skapa en mer inkluderande stereotyp. Med stöd i materialet konstateras att dessa kvinnor inte river ner den stereotypa bilden av kvinnan. De erbjuder istället en alternativ bild av en krigare genom att göra anspråk på rollen utan att inordna sig efter samhälleliga förväntningar på en militärisk självpresentation. Arenan är Instagram eftersom de där har en stridsmässig fördel i att de kontrollerar arenan och kan använda hela sin kvinnliga vapenarsenal. På Instagram kommunicerar de med sin självpresentation att en kvinna inte behöver anpassa sig efter den manligt kodade bilden av en soldat utan ger män och kvinnor lika mycket rätt till yrket. Med hjälp av moderna medier kan de utmana, ifrågasätta och bidra till nedmonterandet av den stereotypiserade krigaren. På så vis kan deras självpresentation medverka till att skapa mer jämställda förutsättningar för kvinnor och män att verka inom det militära genom att omdefiniera bilden av en krigare som man.
Uppsatsen Bilden av en Krigare – Ett viktigt vapen i kampen om stereotyper är författad av Ingrid Lundqvist vid Lunds Universitet, Institutionen för kommunikation och medier.
Nyckelord: självpresentation, kvinnlig självpresentation, Instagram, stereotyper, kvinnligt, manligt, soldat, militär, strukturer, fullvärdigt medborgarskap}},
author = {{Lundqvist, Ingrid}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bilden av en Krigare : ett viktigt vapen när stereotyper utmanas}},
year = {{2018}},
}