"Man lär sig tänka på andra sätt när man läser..." : en fallstudie av en svensklärares undervisning med skönlitteratur för bildning
(2019) ÄSVM92 20191Educational Sciences
Swedish
- Abstract (Swedish)
- I föreliggande arbete genomförs en fallstudie av en lärares undervisning med skönlitteratur. Syftet är att studera hur undervisning med skönlitteratur kan planeras och utföras på ett sådant sätt att den ligger i linje med Skolverkets skrivningar i ämnets syfte för svenska på gymnasiet. Som teoretiskt ramverk används Gunilla Molloys ämnesdidaktiska perspektiv, Judith Langers teorier om byggandet av föreställningsvärldar, Louise Rosenblatts begrepp estetisk och efferent läsning samt Rita Felskis tankar om textuell interaktion. Metoderna som används är intervjuer med läraren samt några av eleverna, observation av undervisningen samt dokumentanalys av några av läraren skapade dokument kopplade till det för studien aktuella arbetsområdet.... (More)
- I föreliggande arbete genomförs en fallstudie av en lärares undervisning med skönlitteratur. Syftet är att studera hur undervisning med skönlitteratur kan planeras och utföras på ett sådant sätt att den ligger i linje med Skolverkets skrivningar i ämnets syfte för svenska på gymnasiet. Som teoretiskt ramverk används Gunilla Molloys ämnesdidaktiska perspektiv, Judith Langers teorier om byggandet av föreställningsvärldar, Louise Rosenblatts begrepp estetisk och efferent läsning samt Rita Felskis tankar om textuell interaktion. Metoderna som används är intervjuer med läraren samt några av eleverna, observation av undervisningen samt dokumentanalys av några av läraren skapade dokument kopplade till det för studien aktuella arbetsområdet. Fallstudien visar att läraren med sin undervisning ger eleverna tillfälle att arbeta med skönlitteratur likt Skolverkets formuleringar. För att uppnå detta använder läraren främst ungdomsböcker. Detta tillåter eleverna att känna igen sig och därmed relatera till litteraturen, vilket möjliggör för dem att ta till sig det nya. Läraren gör en noggrann analys av den elevgrupp som undervisningen är upplagd för och premierar den didaktiska relationen mellan elev och ämne. Arbetsmomenten består av reflekterande skrivuppgifter och boksamtal, vilka understödjer elevernas reflektioner genom att de hela tiden uppmuntras att spegla sig själva i texten. (Less)
- Popular Abstract
- This is a case study of a Swedish teacher’s work in an upper secondary school. The aim is to study how the teaching of literature can be planned and carried out in such a manner that it aligns with The Swedish National Agency for Education’s writings in the aim of the subject for Swedish in upper secondary school. The theoretical framework consists of Gunilla Molloy’s subject didactic perspective, Judith Langer’s theories on envisioning literature, Louise Rosenblatt’s ideas of aesthetic and efferent reading as well as Rita Felski’s thoughts on textual interaction. The methods used are interviews with the teacher and some of the teacher’s students, observation of the teacher’s lesson as well as document analysis of some documents... (More)
- This is a case study of a Swedish teacher’s work in an upper secondary school. The aim is to study how the teaching of literature can be planned and carried out in such a manner that it aligns with The Swedish National Agency for Education’s writings in the aim of the subject for Swedish in upper secondary school. The theoretical framework consists of Gunilla Molloy’s subject didactic perspective, Judith Langer’s theories on envisioning literature, Louise Rosenblatt’s ideas of aesthetic and efferent reading as well as Rita Felski’s thoughts on textual interaction. The methods used are interviews with the teacher and some of the teacher’s students, observation of the teacher’s lesson as well as document analysis of some documents constructed by the teacher in regards to the present subject area. The results of the case study show that the teacher provides the students with opportunities to work with literature similar to the Swedish National Agency for Education’s writings. To achieve this, the teacher primarily uses books for juveniles. This allows for the students to feel recognition and thereby relate to the literature, which makes it possible to take on something new. The teacher carefully analyzes the class that the teaching is planned for, and values the didactic relation between student and subject. The subject area consists of reflective written assignments as well as book talks, which support the students’ reflections by continuously encouraging them to mirror themselves in the text. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8987521
- author
- Sahlin, Jens LU
- supervisor
- organization
- course
- ÄSVM92 20191
- year
- 2019
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- svenska språket, gymnasieskolan, undervisning, skönlitteratur, bildning, kursplan, Skolverket, receptionsteori
- language
- Swedish
- id
- 8987521
- date added to LUP
- 2019-09-03 16:18:51
- date last changed
- 2019-09-03 16:18:51
@misc{8987521,
abstract = {{I föreliggande arbete genomförs en fallstudie av en lärares undervisning med skönlitteratur. Syftet är att studera hur undervisning med skönlitteratur kan planeras och utföras på ett sådant sätt att den ligger i linje med Skolverkets skrivningar i ämnets syfte för svenska på gymnasiet. Som teoretiskt ramverk används Gunilla Molloys ämnesdidaktiska perspektiv, Judith Langers teorier om byggandet av föreställningsvärldar, Louise Rosenblatts begrepp estetisk och efferent läsning samt Rita Felskis tankar om textuell interaktion. Metoderna som används är intervjuer med läraren samt några av eleverna, observation av undervisningen samt dokumentanalys av några av läraren skapade dokument kopplade till det för studien aktuella arbetsområdet. Fallstudien visar att läraren med sin undervisning ger eleverna tillfälle att arbeta med skönlitteratur likt Skolverkets formuleringar. För att uppnå detta använder läraren främst ungdomsböcker. Detta tillåter eleverna att känna igen sig och därmed relatera till litteraturen, vilket möjliggör för dem att ta till sig det nya. Läraren gör en noggrann analys av den elevgrupp som undervisningen är upplagd för och premierar den didaktiska relationen mellan elev och ämne. Arbetsmomenten består av reflekterande skrivuppgifter och boksamtal, vilka understödjer elevernas reflektioner genom att de hela tiden uppmuntras att spegla sig själva i texten.}},
author = {{Sahlin, Jens}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{"Man lär sig tänka på andra sätt när man läser..." : en fallstudie av en svensklärares undervisning med skönlitteratur för bildning}},
year = {{2019}},
}