Ord utan mening. Gymnasieelever, ordförståelse och ordinlärning
(2019) ÄKPN03 20191Educational Sciences
- Abstract (Swedish)
- Syftet med undersökningen är att förstå gymnasieelevers för-hållande till ordkunskap: vilka ord de upplever som svåra, vilka strategier de använder för att förstå och förvärva nya ord, och vilken undervisning de önskar. Studien har gjorts i två gymnasieklasser i årskurs 3 på samhällsprogrammet, med enbart modersmålstalare, på en resursstark skola med höga intagningspoäng. Min upplevelse är att eleverna, trots goda förutsättningar, har ett bristande ordförråd i förhållande till de krav som ställs på dem på universitet, i arbetsliv och för att följa samhällsdebatten. Undersökningen har utgjorts dels av ett ordförståelsetest, och dels av en enkät med frågor om läsvanor och kort- och långsiktiga ordförståelse- och ordin-lärningsstrategier. De... (More)
- Syftet med undersökningen är att förstå gymnasieelevers för-hållande till ordkunskap: vilka ord de upplever som svåra, vilka strategier de använder för att förstå och förvärva nya ord, och vilken undervisning de önskar. Studien har gjorts i två gymnasieklasser i årskurs 3 på samhällsprogrammet, med enbart modersmålstalare, på en resursstark skola med höga intagningspoäng. Min upplevelse är att eleverna, trots goda förutsättningar, har ett bristande ordförråd i förhållande till de krav som ställs på dem på universitet, i arbetsliv och för att följa samhällsdebatten. Undersökningen har utgjorts dels av ett ordförståelsetest, och dels av en enkät med frågor om läsvanor och kort- och långsiktiga ordförståelse- och ordin-lärningsstrategier. De data studien givit pekar på att, trots ele-vernas önskan om ett större ordförråd och att de uppger sig använda ett antal ordkunskapsstrategier, flera ändå har pro-blem med nyckelord i texterna i ordförståelsetestet. De pro-blematiska orden måste dessutom karakteriseras som cen-trala för elever på samhällsprogrammet. Majoriteten av ele-verna kommer från hem där man läst för dem under uppväx-ten, men dessa läsvanor underhålls i de flesta fall inte längre i någon större utsträckning av eleverna själva. Häri ser jag den stora stötestenen för att eleverna ska kunna förstå nya ord och utveckla ett för ett vuxet liv relevant ordförråd – och för att träna strategier. Undersökningen pekar på vikten av att svensklärare låter eleverna läsa litteratur av olika typ samt undervisar aktivt i ordförståelsestrategier, så att eleverna kan bli aktiva ordförvärvare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8989506
- author
- Thelander, Karin LU
- supervisor
- organization
- course
- ÄKPN03 20191
- year
- 2019
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Ord, ordförståelse, ordförråd, ordkunskap, ordinlärning, läs-förståelse, svenska, strategier, gymnasiet
- language
- Swedish
- id
- 8989506
- date added to LUP
- 2020-11-26 13:42:51
- date last changed
- 2020-11-26 13:42:51
@misc{8989506, abstract = {{Syftet med undersökningen är att förstå gymnasieelevers för-hållande till ordkunskap: vilka ord de upplever som svåra, vilka strategier de använder för att förstå och förvärva nya ord, och vilken undervisning de önskar. Studien har gjorts i två gymnasieklasser i årskurs 3 på samhällsprogrammet, med enbart modersmålstalare, på en resursstark skola med höga intagningspoäng. Min upplevelse är att eleverna, trots goda förutsättningar, har ett bristande ordförråd i förhållande till de krav som ställs på dem på universitet, i arbetsliv och för att följa samhällsdebatten. Undersökningen har utgjorts dels av ett ordförståelsetest, och dels av en enkät med frågor om läsvanor och kort- och långsiktiga ordförståelse- och ordin-lärningsstrategier. De data studien givit pekar på att, trots ele-vernas önskan om ett större ordförråd och att de uppger sig använda ett antal ordkunskapsstrategier, flera ändå har pro-blem med nyckelord i texterna i ordförståelsetestet. De pro-blematiska orden måste dessutom karakteriseras som cen-trala för elever på samhällsprogrammet. Majoriteten av ele-verna kommer från hem där man läst för dem under uppväx-ten, men dessa läsvanor underhålls i de flesta fall inte längre i någon större utsträckning av eleverna själva. Häri ser jag den stora stötestenen för att eleverna ska kunna förstå nya ord och utveckla ett för ett vuxet liv relevant ordförråd – och för att träna strategier. Undersökningen pekar på vikten av att svensklärare låter eleverna läsa litteratur av olika typ samt undervisar aktivt i ordförståelsestrategier, så att eleverna kan bli aktiva ordförvärvare.}}, author = {{Thelander, Karin}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Ord utan mening. Gymnasieelever, ordförståelse och ordinlärning}}, year = {{2019}}, }