Hur social är energibranschen? En branschstudie av svenska energibolag och dess sociala hållbarhetsarbete
(2020) FEKH69 20192Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om 2017 års lagkrav gällande upprättandet av hållbarhetsredovisning haft en påverkan på svenska energibolag. Detta med mer specifik utgångspunkt i de sociala aspekterna och huruvida lagkravet påverkat framställningen av dessa.
Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk omfattar Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Institutionell teori samt artikeln Creating Shared Value vilka kan appliceras på det sociala hållbarhetsarbetet. Vidare presenteras även institutionalia i form av ett EU-direktiv, svensk lagstiftning, GRI samt Agenda 2030 och FN Global Compact.
Metod: Uppsatsen genomfördes med stöd i både kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom användning av... (More) - Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om 2017 års lagkrav gällande upprättandet av hållbarhetsredovisning haft en påverkan på svenska energibolag. Detta med mer specifik utgångspunkt i de sociala aspekterna och huruvida lagkravet påverkat framställningen av dessa.
Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk omfattar Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Institutionell teori samt artikeln Creating Shared Value vilka kan appliceras på det sociala hållbarhetsarbetet. Vidare presenteras även institutionalia i form av ett EU-direktiv, svensk lagstiftning, GRI samt Agenda 2030 och FN Global Compact.
Metod: Uppsatsen genomfördes med stöd i både kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom användning av CONI-metoden analyserades företagens hållbarhetsredovisningar från åren 2016 och 2018. En riktad innehållsanalys användes som metod för att analysera de intervjuer som utfördes med hållbarhetsrepresentanter från sex utvalda energibolag.
Empiri: Studiens datainsamling består av bolagens bakgrund, insamlat material från utförda intervjuer med hållbarhetsansvariga på respektive bolag samt av företagens hållbarhetsredovisningar från 2016 och 2018.
Resultat: Resultatet visar att den svenska energibranschen redovisar den sociala aspekten mer omfattande 2018 i jämförelse med 2016. Det finns emellertid flertalet sociala faktorer som fortfarande redovisas bristfälligt. Undersökningen har vidare visat att lagändringen som trädde i kraft år 2017 inte medförde en tydlig skillnad gällande det sociala arbetet som presenteras i rapporterna. Det har även lyfts fram att det finns intressenter utanför organisationen som påverkar utformningen av hållbarhetsrapportering och vilken information som skall presenteras i rapporterna. Slutligen har undersökningen bidragit till forskningsläget genom att kartlägga det sociala hållbarhetsarbetet som bedrivs inom energibranschen samt dess förändring mellan 2016 och 2018. (Less) - Popular Abstract
- Purpose: The purpose of this report is to investigate if the change in legal regulation in 2017 regarding the use of sustainability reporting, have had an impact among parties within the energy sector. The report will examine if the regulation has caused a change regarding the structure of the social aspects and explain what these connections may occur from.
Theoretical perspectives: The theoretical section presents theories such as Legitimacy theory, Stakeholder theory, Institutional theory and Creating Shared Value which can directly be related to sustainability reporting. Furthermore, the directive from the European Union, the national regulation of Sweden, the GRI standards, Agenda 2030 and the UN Global Compact will be presented... (More) - Purpose: The purpose of this report is to investigate if the change in legal regulation in 2017 regarding the use of sustainability reporting, have had an impact among parties within the energy sector. The report will examine if the regulation has caused a change regarding the structure of the social aspects and explain what these connections may occur from.
Theoretical perspectives: The theoretical section presents theories such as Legitimacy theory, Stakeholder theory, Institutional theory and Creating Shared Value which can directly be related to sustainability reporting. Furthermore, the directive from the European Union, the national regulation of Sweden, the GRI standards, Agenda 2030 and the UN Global Compact will be presented in the institutionalia chapter.
Methodology: The report applies both qualitative and quantitative research strategy. By appliance of the CONI-method, the study could analyze the sustainability reports from 2016 and 2018. Directed content analysis was used as a method to analyze the interviews with representatives from six selected companies within the Swedish energy sector.
Empirical foundation: The empirical foundation consists of information about the companies, data from the interviews with representatives with a significant sustainability role at each company and data from their sustainability reports in 2016 and 2018.
Conclusions: The result of this thesis shows that the presentation of social aspects within the Swedish energy sector is more extensive 2018 compared to 2016. Regardless, some aspects are still presented poorly in the reports. This study has further brought to attention the change in regulation that occurred 2017 did not result in a dramatic change regarding the presentation of the social aspects. The thesis has also shown there are external stakeholders that have had an impact on the structure of the sustainability reports but also on which information the reports should contain. Finally, the thesis has contributed to map the level of sustainability work carried out in the energy sector and its development between 2016 and 2018. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9004891
- author
- Bergström, Viktor LU ; Olin, Rebecka and Sabogal, Andrea
- supervisor
- organization
- course
- FEKH69 20192
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Hållbarhetsredovisning, sociala aspekter, energibranschen, CONI-metoden, årsredovisningslagen Sustainability reporting, social aspects, energy sector, CONI-method, Swedish accounts legislation
- language
- Swedish
- id
- 9004891
- date added to LUP
- 2020-02-20 11:06:06
- date last changed
- 2020-02-20 11:06:06
@misc{9004891,
abstract = {{Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om 2017 års lagkrav gällande upprättandet av hållbarhetsredovisning haft en påverkan på svenska energibolag. Detta med mer specifik utgångspunkt i de sociala aspekterna och huruvida lagkravet påverkat framställningen av dessa.
Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk omfattar Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Institutionell teori samt artikeln Creating Shared Value vilka kan appliceras på det sociala hållbarhetsarbetet. Vidare presenteras även institutionalia i form av ett EU-direktiv, svensk lagstiftning, GRI samt Agenda 2030 och FN Global Compact.
Metod: Uppsatsen genomfördes med stöd i både kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom användning av CONI-metoden analyserades företagens hållbarhetsredovisningar från åren 2016 och 2018. En riktad innehållsanalys användes som metod för att analysera de intervjuer som utfördes med hållbarhetsrepresentanter från sex utvalda energibolag.
Empiri: Studiens datainsamling består av bolagens bakgrund, insamlat material från utförda intervjuer med hållbarhetsansvariga på respektive bolag samt av företagens hållbarhetsredovisningar från 2016 och 2018.
Resultat: Resultatet visar att den svenska energibranschen redovisar den sociala aspekten mer omfattande 2018 i jämförelse med 2016. Det finns emellertid flertalet sociala faktorer som fortfarande redovisas bristfälligt. Undersökningen har vidare visat att lagändringen som trädde i kraft år 2017 inte medförde en tydlig skillnad gällande det sociala arbetet som presenteras i rapporterna. Det har även lyfts fram att det finns intressenter utanför organisationen som påverkar utformningen av hållbarhetsrapportering och vilken information som skall presenteras i rapporterna. Slutligen har undersökningen bidragit till forskningsläget genom att kartlägga det sociala hållbarhetsarbetet som bedrivs inom energibranschen samt dess förändring mellan 2016 och 2018.}},
author = {{Bergström, Viktor and Olin, Rebecka and Sabogal, Andrea}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur social är energibranschen? En branschstudie av svenska energibolag och dess sociala hållbarhetsarbete}},
year = {{2020}},
}