Värmebölja och bostäder

Abstract (Swedish)

Syftet med studien är att undersöka hur bygg- och fastighetsbranschen arbetar med problematiken kring värmeböljor och höga inomhustemperaturer i bostäder. Målsättningen är att få förståelse för problematiken, utreda och bidra med kunskap inom ämnet för bostäder i befintligt bestånd respektive nyproduktion.

Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie vilken var ämnad att skapa en omfattande och relevant teoretiskt grund för ämnet. Därefter formulerades intervjufrågor, utifrån syfte och målsättning, till de kvalitativa intervjuerna för att undersöka hur aktörer inom bygg- och fastighetsbranschen förhåller sig till de framtagna problemformuleringarna. Det är sedan teorin och empirin som bidragit till analysen och studiens slutsats.

Trots att sommaren 2018 har beskrivits som en av de varmaste och soligaste somrarna i Sverige, så har de intervjuade aktörerna inom branschen inte upplevt sommaren som särskilt bekymmersam. Informationsdelgivning med tips och råd på metoder för att bättre hantera sommarvärmen är en enkel åtgärd som i viss mån används men att genomföra mer omfattande åtgärder för ett helt bostadsbestånd är inte aktuellt hos företagen. Det anses vara mer fördelaktigt att titta på enskilda bostäder som är särskilt utsatta för övertemperaturer och om möjligt genomföra åtgärder för dessa.

Det finns lagkrav från miljöbalken och plan- och bygglagen som bland annat berör inomhusklimatet och energianvändningen. I lagen framgår inte några konkreta krav på en högsta inomhustemperatur men däremot finns det krav som indirekt kan påverka arbetet med övertemperaturer. Kravet på energianvändning är inte något som är avgörande vad gäller företagens beslut att inte arbeta med komfortkyla i bostäder. Även om kraven själva kan påverka hur hög inomhustemperaturen blir verkar det inte som att BBR eller miljöcertifieringssystem har en avgörande påverkan på hur företagen väljer att arbeta med åtgärder för övertemperaturer. Endast Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus innehåller tydliga riktvärden för vad som betraktas som hög inomhustemperatur kopplat till olägenhet för människors hälsa. Dock gäller dessa allmänna råd inte vid en extrem väderhändelse.

Det är ingen av aktörerna som arbetar med komfortkyla i befintligt bostadsbestånd eller planerar att införa kyla i sin nyproduktion. Anledningen till varför komfortkyla inte används kan brytas ned till några avgörande faktorer där ekonomi och miljö har störst påverkan. Genom att kombinera flera passiva åtgärder kan det skapas goda möjligheter att arbeta med övertemperaturer utan att nödvändigtvis använda komfortkyla. Incitamenten för att använda existerande åtgärder för att reducera inomhustemperaturen förefaller dock vara låga. Solskydd kan medföra en ökad belastning på förvaltningen och en ökad kostnad vilket är främsta anledningen till att det inte används. Problematiken kring en värmebölja anses inte vara tillräckligt stor för att åtgärder som positivt bidrar till minskade övertemperaturer ska prioriteras.

Abstract

The purpose of the study is to investigate how the construction and real estate industry work with the problems concerning heat waves and high indoor temperatures in housing. The objective is to obtain an understanding, to investigate and to contribute with knowledge of the problem for existing housing and for future housing.

Initially, a literature study was conducted which was intended to create a comprehensive and relevant theoretical basis for the subject. Thereafter, interview questions were formulated for the qualitative interviews based on the purpose and objective of the study. The qualitative interviews were carried out in order to investigate how actors in the construction and the real estate industry relate to the problem formulations. Lastly, the theoretical and empirical framework has contributed to the analysis and conclusions.

Although the summer of 2018 has been described as one of the hottest and sunniest summers in Sweden, the interviewed respondents have not experienced the summer as particularly troublesome. Information dissemination with tips and advice on methods to better manage the summer heat is a simple measure that is used to a certain extent but implementing more extensive measures for an entire housing stock is not of relevance for the companies. It is considered more beneficial to look at individual apartments that are particularly exposed to over-temperatures and, if possible, implement measures for these specifically.

There are Swedish legislative requirements in the Environmental Code and in the Planning and Building Act that affects, among other things, the indoor climate and energy consumption. The law does not specify any concrete requirements for a maximum indoor temperature but on the other hand there are requirements that indirectly can affect the work with over-temperatures. The requirement on energy consumption is not something that is crucial when it comes to companies’ decisions on not to work with comfort cooling in housing. Although the requirements themselves can influence how high the indoor temperature gets, it appears that the BBR or environmental certification systems do not have a decisive influence on how companies choose to work with measures for over-temperatures. Only the Public Health Agency’s general advice on indoor temperature contains clear guideline values for what is considered inconvenience for human health. These general advices do not, however, apply in an extreme weather event.

None of the responders are working with comfort cooling in existing housing nor are they planning to introduce it in their future housing. The reason as to why comfort cooling is not used can be broken down to a few crucial factors where finance and environment are the factors which have the greatest impact. Using multiple passive measures in combination with each other could be a possibility to handle over-temperatures without necessarily using comfort cooling. Solar shading can lead to an increased burden on the property management and an increased cost which is the main reason why the measure is not used. The problems with a heat wave are currently not considered to be sufficiently impactful for measures to be prioritized that positively contribute to reduced over-temperatures.

• author: Olsson, Andreas and Hevele, Thomas
• supervisor: Stefan Olander
• organization: Construction Management
• alternative title: Heat wave and housing
• course: VBEM01 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Värmebölja, Övertemperaturer, Inomhustemperatur, Bostäder, Sommarvärme, Regelverk, Passiva åtgärder, Passiv kyla, Aktiv kyla, Komfortkyla
• publication/series: TVBP
• report number: 20/5602
• other publication id: LUTVDG/TVBP-20/5602-SE
• language: Swedish
• additional info: Handledare: Stefan Olander; Examinator: Urban Persson
• id: 9012532
• date added to LUP: 2020-06-17 17:36:36
• date last changed: 2020-06-17 17:36:36