Övergång mellan arbete och pension - Likabehandling och anställningsskydd i relation till pensionering och ett förlängt arbetsliv

Abstract (Swedish)

För att klara av den kommande demografiska utmaningen med en antagen fortsatt stigande medellivslängd, behöver arbetslivet förlängas. Då pensionen beräknas utifrån förväntad medellivslängd vid pensionering, kommer pensionen successivt bli allt lägre i förhållande till slutlönen om inte den ökade medellivslängden balanseras upp av en höjd utträdesålder från arbetslivet. Det finns ett flertal pensionsrelaterade åldersgränser i lag och kollektivavtal, som både kan utgöra hinder och möjligheter för ett längre arbetsliv. De aktuella åldersgränserna
utgörs i regel av en 55-årsgräns för uttag av tjänstepension, en 62-årsgräns för uttag av allmän pension, en 60–62-årsgräns för möjlighet till delpension och deltidspension, en 65-årsgräns för uttag av garantipension och i regel som tak för pensionsintjäning, samt en 68-årsgräns för rätten att kvarstå i anställningen (68-årsregeln). Dessa åldersgränser samt även andra villkor som rör pension, kan skilja sig åt beroende på avtalsområde, vilket i sin tur medför att konsekvenserna
av tidiga pensionsmöjligheter ter sig olika. Vidare behandlas 68-årsregeln specifikt i uppsatsen ur ett anställningsskyddsperspektiv, där det kan konstateras att det är svårt att göra ett generellt antagande kring om förändringen av anställningsskyddet som sker efter 68 års ålder är positiv eller negativ. Konsekvensen av den nya 68-årsregeln ur ett anställningsskyddsperspektiv beror på vilken enskild situation det rör sig om. Fortsättningsvis, mot bakgrund av en åldrande befolkning inom EU och i Sverige, utgör åldersdiskriminering i arbetslivet en allt viktigare
fråga och är även en central del av denna uppsats. I Sverige infördes ålder som diskrimineringsgrund 2009 genom att direktiv 2000/78/EG, arbetslivsdirektivet, implementerades. I syfte att främja en väl fungerande arbetsmarknad, tillåts dock undantag från förbudet mot åldersdiskriminering. En av frågorna som denna uppsats avser att besvara är huruvida de pensionsrelaterade åldersgränserna kan komma i konflikt med förbudet mot åldersdiskriminering, där praxis från EU-domstolen visar att åldersgränserna kan utgöra befogad särbehandling så länge en bestämmelse inte visar sig vara alltför ingripande utifrån propornalitetsprincipen. Andra centrala frågor som lyfts i uppsatsen rör hållbarheten i pensionssystemet, utmaningen med jämställda pensioner samt problematiken med att förlänga arbetslivet, där faktorer som exempelvis en hållbar arbetsmiljö, nivån av påfrestning i arbetet
samt ett jämställt arbetsliv mellan kvinnor och män är viktiga att ta i beaktning. En lika viktig faktor för ett förlängt arbetsliv kan även sägas utgöras av arbetstagarens egen vilja.

Abstract

In order to cope with the coming demographic challenge with an assumed continued rising average life expectancy, working life needs to be extended. Since the pension is calculated on the basis of expected average life expectancy at retirement, the pension will gradually become lower in relation to the final salary unless the increased average life expectancy is compensated by an increased retirement age from working life. There are a number of pension-related age limits in law and collective agreements, which can both pose obstacles and opportunities for a longer working life. The age limits in question consist of a 55-year limit for withdrawal of occupational pension, a 62-year limit for withdrawal of general pension, a 60-62-year limit for the possibility of part-time pension, a 65-year limit for withdrawal of guarantee pension and as a ceiling for pension earnings, and finally a 68-year limit for the right to remain in employment (68-year rule, “68-årsregeln”). These age limits, as well as other terms relating to pension, may differ depending on the collective agreement, which in turn means that the consequences of early retirement opportunities also may differ. Furthermore, the 68-year rule is specifically addressed in the thesis from an employment protection perspective, where it can be found that it is difficult to make a general assumption about whether the change in employment protection that occurs after the age of 68 is positive or negative. The consequence of the new 68-year rule from an employment protection perspective depends on the individual situation. In light of the aging population in the EU and Sweden, age discrimination in working life is an increasingly important issue and is also a central part of this thesis. The prohibition of age discrimination was implemented in Sweden in 2009 by Directive 2000/78/EC, the Employment Equality Framework Directive. However, in order to promote a well-functioning labor market, exceptions from the prohibition are allowed. One of the questions that this thesis intends to answer is whether the pension-related age limits may conflict with the prohibitions of age discrimination, where the case law of the European Court of Justice shows that the age limits may be objectively justified as long as the measure is not considered appropriate and necessary following a proportionality assessment. Other key issues raised in the thesis concern the sustainability of the pension system, the challenge of equal pensions and the problem of extending working life, where factors such as a sustainable work environment, the level of stress at work and an equal working life between women and men are important to address. An equally important factor for an extended working life can also be assumed to be the employee's own will.

• author: Tegnestedt, Elin
• supervisor: Andreas Inghammar
• organization: Department of Business Law
• course: HARP23 20201
• year: 2020
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Pensionering, Pensionsålder, Pensionsåldersgränser, Åldersdiskriminering, Anställningsskydd, 68-årsregeln, Likabehandling, Hållbarhet, Förlängt arbetsliv
• language: Swedish
• id: 9015012
• date added to LUP: 2020-06-10 09:55:08
• date last changed: 2020-06-10 09:55:08