En kritisk diskursanalys om DO:s uppdrag - - En undersökning av två debattartiklar och en replik från åren 2017-2018 med koppling till access to justice om diskursen om DO:s uppdrag.
(2020) MRSK62 20201Human Rights Studies
- Abstract (Swedish)
- I denna uppsats analyseras hur diskursen om DO:s uppdrag, i två debattartiklar och en replik från 2017-2018, kan analyseras utifrån kritisk diskursanalys från Norman Fairclough. Därefter görs en undersökning på hur diskursen kan kopplas till frågan om access to justice, i synnerhet om individens tillgång till domstolsprövning. Den ena debattartikeln är skriven av juristen Rami Al-Khamisi och den andra av Alam Bennett et al, som är representanter för olika organisationer inom civilsamhället. Den tredje texten är en replik från Diskrimineringsombudsmannen, Agneta Broberg som svar på Al-Khamisis debattartikel.
Jag kommer fram till att debattartiklarna kritiserar fördelningen av myndighetens resurser i diskursen om DO:s uppdrag. De anser... (More) - I denna uppsats analyseras hur diskursen om DO:s uppdrag, i två debattartiklar och en replik från 2017-2018, kan analyseras utifrån kritisk diskursanalys från Norman Fairclough. Därefter görs en undersökning på hur diskursen kan kopplas till frågan om access to justice, i synnerhet om individens tillgång till domstolsprövning. Den ena debattartikeln är skriven av juristen Rami Al-Khamisi och den andra av Alam Bennett et al, som är representanter för olika organisationer inom civilsamhället. Den tredje texten är en replik från Diskrimineringsombudsmannen, Agneta Broberg som svar på Al-Khamisis debattartikel.
Jag kommer fram till att debattartiklarna kritiserar fördelningen av myndighetens resurser i diskursen om DO:s uppdrag. De anser att den enskildes möjlighet till rättslig upprättelse är obefintlig. Detta synliggörs genom den sociala praktiken, diskursiva praktiken och tex-ternas egenskaper. I debattartiklarnas text förekom objektiv och subjektiv modalitet, vilket signalerade makt och auktoritet i diskursen om DO:s uppdrag. De uppmanar att individens förutsättningar inte ska vara ett hinder för den enskilde. Diskrimineringsombudsmannen, Broberg, erkänner att finns ett problem att den enskilde inte har tillgång till rättslig pröv-ning. Hon uttrycker sig inte lika aktivt som skribenterna för debattartiklarna. Istället är det mer förekommande med nominalisering och transitivitet, vilket bidrar till att hennes replik är opersonlig. Diskursen om DO:s uppdrag kan därför kopplas på olika sätt till konceptet access to justice. Möjligheten till rättsprövning är en del av konceptet och en princip är att rättssystemet ska vara lika tillgänglig för alla. (Less) - Popular Abstract
- In this essay I will analyse how the discourse regarding The Equality Ombudsman duties can be analysed using the method critical discourse analysis as defined by Norman Fairclough on two debate articles and one reply from the years 2017-2018. Following this, the essay examines how this issue can be linked to the concept of access to justice. One article is written by previous law student Rami Al-Khamisi and the other is written by Alam Bennett et al, who are representatives from different organisations in civil society. The third text is a reply by Diskrimineringsom-budsmannen Agneta Broberg in response to Al-Khamisi’s article.
My conclusions are that the articles criticise the distribution of the agency’s resources in the discourse... (More) - In this essay I will analyse how the discourse regarding The Equality Ombudsman duties can be analysed using the method critical discourse analysis as defined by Norman Fairclough on two debate articles and one reply from the years 2017-2018. Following this, the essay examines how this issue can be linked to the concept of access to justice. One article is written by previous law student Rami Al-Khamisi and the other is written by Alam Bennett et al, who are representatives from different organisations in civil society. The third text is a reply by Diskrimineringsom-budsmannen Agneta Broberg in response to Al-Khamisi’s article.
My conclusions are that the articles criticise the distribution of the agency’s resources in the discourse surrounding their duties. The first two articles are of the opinion that the individual’s opportunity for legal amends is non-existent. This is highlighted by the social practice, discur-sive practice and the characteristics of the text. In the articles there was objective and subjective modality, which signalled power and authority in the discourse surrounding DO’s duties. They urge DO that the individual’s lack of assets should not be an obstacle for them. Diskriminering-sombudsmannen, Broberg, acknowledges that there is a problem where the individual does not have access to a trial. She does not express herself as actively as the writers of the articles; in-stead nominalisations and transitivity occur far more often, which contributes to her reply being impersonal. The discourse surrounding The Equality Ombudsmans’s duties can therefore be linked in several different ways to the concept of access to justice. The opportunity for a trial is a part of this concept and it is a principle that the legal system should be equally accessible for all. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/9026188
- author
- Said, Saia Nawsad LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- A critical discourse analysis about The Equality Ombudsman’s duties – An analysis of two debate articles and one reply from the years 2017-2018 linked to the concept of ac-cess to justice in the discourse about The Equality Ombudsman’s duties.
- course
- MRSK62 20201
- year
- 2020
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Discrimination, The Equality Ombudsman, access to justice, Norman Fairclough, Critical discourse analysis, Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, tillgång till rättsskipning, kritisk diskursanalys.
- language
- Swedish
- id
- 9026188
- date added to LUP
- 2022-03-25 15:35:12
- date last changed
- 2022-03-25 15:35:12
@misc{9026188,
abstract = {{I denna uppsats analyseras hur diskursen om DO:s uppdrag, i två debattartiklar och en replik från 2017-2018, kan analyseras utifrån kritisk diskursanalys från Norman Fairclough. Därefter görs en undersökning på hur diskursen kan kopplas till frågan om access to justice, i synnerhet om individens tillgång till domstolsprövning. Den ena debattartikeln är skriven av juristen Rami Al-Khamisi och den andra av Alam Bennett et al, som är representanter för olika organisationer inom civilsamhället. Den tredje texten är en replik från Diskrimineringsombudsmannen, Agneta Broberg som svar på Al-Khamisis debattartikel.
Jag kommer fram till att debattartiklarna kritiserar fördelningen av myndighetens resurser i diskursen om DO:s uppdrag. De anser att den enskildes möjlighet till rättslig upprättelse är obefintlig. Detta synliggörs genom den sociala praktiken, diskursiva praktiken och tex-ternas egenskaper. I debattartiklarnas text förekom objektiv och subjektiv modalitet, vilket signalerade makt och auktoritet i diskursen om DO:s uppdrag. De uppmanar att individens förutsättningar inte ska vara ett hinder för den enskilde. Diskrimineringsombudsmannen, Broberg, erkänner att finns ett problem att den enskilde inte har tillgång till rättslig pröv-ning. Hon uttrycker sig inte lika aktivt som skribenterna för debattartiklarna. Istället är det mer förekommande med nominalisering och transitivitet, vilket bidrar till att hennes replik är opersonlig. Diskursen om DO:s uppdrag kan därför kopplas på olika sätt till konceptet access to justice. Möjligheten till rättsprövning är en del av konceptet och en princip är att rättssystemet ska vara lika tillgänglig för alla.}},
author = {{Said, Saia Nawsad}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En kritisk diskursanalys om DO:s uppdrag - - En undersökning av två debattartiklar och en replik från åren 2017-2018 med koppling till access to justice om diskursen om DO:s uppdrag.}},
year = {{2020}},
}