Klimatberäkning av Pålsjö Äng - En jämförelse mellan beräkningsmetoder

Abstract (Swedish)

Miljö- och klimatpåverkan är idag centralt inom byggbranschen. För att uppnå de globala och nationella mål som existerar krävs fler åtgärder för att minska byggsektorns klimatpåverkan. Byggsektorn står idag för cirka 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Klimatberäkningar är ett sätt att uppmärksamma aktörer på den klimatpåverkan branschen utgör och öka motivationen till förändring. I denna rapport används de tre olika beräkningsmetoderna Boverkets klimatdeklaration, LFM30 och NollCO2 för att beräkna klimatpåverkan av NCC:s projekt Pålsjö Äng i Helsingborg. Syftet var att jämföra avgränsningar och skillnader i resultat mellan de olika metoderna. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, användes för att utföra beräkningarna. Projektets kostnadskalkyl nyttjades för att rätt material med rätt mängd skulle läggas in i BM. När byggresurserna var inlagda i beräkningsprogrammet mappades dessa, vilket innebär att en klimatpåverkan för det specifika materialet applicerades. Detta kunde göras med antingen generiska data från olika klimatdatabaser eller genom specifika data från EPD:er. När byggresurserna har en klimatpåverkan tillagd räknar BM ut en total klimatpåverkan för hela projektet. Därefter adderades eventuella schabloner och påslag.

Störst beräknad klimatpåverkan för det analyserade projektet ger metoden NollCO2 vilken är den mest omfattande beräkningsmetoden som involverar mest material. Denna metod gav en klimatpåverkan på 259 kg CO2e/m2 BTA. Boverkets klimatdeklaration som är mer grundläggande och beaktar färre byggdelar gav klimatpåverkan på 236 kg CO2e/m2 BTA. LFM30 gav 237 CO2e/m2 BTA. För alla tre metoderna stod stommen för den största andelen klimatpåverkan. För NollCO2 och Boverkets klimatdeklaration stod även husunderbyggnaden för en stor andel av klimatpåverkan. Detta främst på grund av den stora mängden betong i garaget.

Metoderna är generellt svåra att jämföra då avgränsningar och inkluderade byggdelar skiljer sig åt. Den främsta skillnaden i resultat beror på avgränsningar av byggdelar och om garage och källare inkluderats eller ej.

Popular Abstract

The environmental and climate impact are today central within the building sector. To meet the global and national emission goals more actions need to be taken to reduce the impact of the building sector which is responsible for 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. Climate calculations are a great step in the right direction to draw attention to the impact a building has on the environment and increase the motivation to make a change. In this report, three calculation methods have been used to calculate the environmental effect of NCC’s project Pålsjö Äng in Helsingborg. The three methods were Boverket’s climate declaration, LFM30 and NollCO2. The purpose of the study is to compare boundaries and differences in the result between the methods. “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg”, BM, has been used for the calculations. The cost calculation for the project was used to assure that the right material with the right quantity was put into BM. When the resources were entered into the calculation program each resource was assigned a climate impact. This was done using either generic data from different databases or specific data from EPDs. When all concerned materials have been assigned a climate impact, a total amount of carbon dioxide equivalent emissions are calculated for the project.

The method resulting in the highest emissions of CO2 equivalents is NollCO2 which is also the most extensive method, including more components than Boverket’s climate declaration and LFM30. NollCO2 resulted in a climate impact of 259 kg CO2-eq/m2 gross floor area. Boverket's climate declaration, which is more fundamental and considers fewer building components, resulted in a total climate impact of 236 kg CO2-eq/m2 gross floor area. LFM30 gave a climate impact of 237 kg CO2-eq/m2 gross floor area. For all three methods, the load bearing structure represents the highest emissions in CO2 equivalents. This is due to the large amount of concrete used in the structure.

The methods are difficult to compare because model limitations and included building components vary. The variation in results is mostly due to differences in boundaries between the methods.

• author: Herbertsson, Tilda and Holgersson, Martin
• supervisor: Stephen Burke; Emma Winqvist
• organization: Division of Building Physics
• course: VBFM01 20221
• year: 2022
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Klimatpåverkan, Boverkets klimatdeklaration, LFM30, NollCO2, EPD, LCA, koldioxidekvivalent, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, klimatberäkning
• publication/series: TVBH-5000
• report number: TVBH-5118
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVBH—22/5118—SE(83)
• language: Swedish
• additional info: Examinator: Ulla Janson
• id: 9082643
• date added to LUP: 2022-06-09 09:38:06
• date last changed: 2022-06-09 09:38:06