Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Humankapital - en osynlig tillgång?

Karkkola Olsson, Tim LU ; Nilsson, Max LU and Pettersson, Ida LU (2022) FEKH69 20221
Department of Business Administration
Abstract (Swedish)
Examensarbetets titel: Humankapital – en osynlig tillgång?

Seminariedatum: 2022–06–03

Ämne/kurs: FEKH69, Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Författare: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson och Ida Pettersson

Handledare: Elin Funck

Fem nyckelord: humankapital, HRA, humankapitalredovisning, innehållsanalys, legitimitet

Forskningsfrågor: Hur skiljer sig rapporteringen av humankapital åt mellan industriföretag och konsultföretag? Hur rapporteras humankapital? Hur kan skillnaden i rapportering av humankapital mellan branscherna förklaras?

Syfte: Denna studie har som syfte att utvidga och uppdatera kunskapen om hur humankapital rapporteras av svenska företag genom en jämförelse av konsult- respektive... (More)
Examensarbetets titel: Humankapital – en osynlig tillgång?

Seminariedatum: 2022–06–03

Ämne/kurs: FEKH69, Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Författare: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson och Ida Pettersson

Handledare: Elin Funck

Fem nyckelord: humankapital, HRA, humankapitalredovisning, innehållsanalys, legitimitet

Forskningsfrågor: Hur skiljer sig rapporteringen av humankapital åt mellan industriföretag och konsultföretag? Hur rapporteras humankapital? Hur kan skillnaden i rapportering av humankapital mellan branscherna förklaras?

Syfte: Denna studie har som syfte att utvidga och uppdatera kunskapen om hur humankapital rapporteras av svenska företag genom en jämförelse av konsult- respektive industriföretag.

Metod: Studien tar en explorativ och komparativ ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin baseras på innehållet i valda företags årsredovisningar för räkenskapsår 2020 och utifrån dessa genomförs en innehållsanalys.

Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket består av Human Resource Accounting-teori, följt av tre olika teoretiska perspektiv som kan förklara varför företag redovisar humankapital och varför det skiljer sig.

Resultat: Totala antalet träffar på humankapitalbegrepp uppgår till 3002 för industriföretagen respektive 2700 för konsultföretagen. Utifrån träffar per sida är konsultföretagen mest benägna att rapportera om sitt humankapital då dessa företag i genomsnitt rapporterar om sitt humankapital 4,13 gånger per sida jämfört med industriföretagens 2,63 gånger per sida. I konsultföretagens årsredovisningar innehåller i snitt var femte mening information om humankapital medan det för industriföretagen endast återfinns i var tionde mening. Utifrån detta mått är alltså konsultföretagen dubbelt så benägna att rapportera om sitt humankapital än industriföretagen.

Slutsats: Studien identifierar skillnader mellan hur industriföretag och konsultföretag redovisar sitt humankapital. I industriföretagens årsredovisningar innehåller 10,53 % av meningarna begrepp som beskriver humankapitalet respektive 21,42 % för konsultföretagen. Industriföretagen rapporterar mer om begrepp relaterade till arbetsmiljö och säkerhet medan konsultföretagen rapporterade mer om begrepp relaterade till de anställda och deras kunskap. Studien noterade en ökning i humankapitalrapportering eftersom i genomsnitt 13,87 % av meningarna i årsredovisningen behandlar humankapitalet, jämfört med 4,0 % mellan åren 1990–1998. Studien visar också på svårigheterna med att införa standardiserad humankapitalredovisning som en del av den tvingande redovisningen. Då denna studie indikerar att olika branscher behöver rapportera om humankapital på olika sätt så kan en standardisering av detta leda till att företag inte riktigt får ut det som de söker av humankapitalredovisningen. (Less)
Popular Abstract
Title: Human capital - an invisible asset?

Seminar Date: 2022–06–03

Course: FEKH69, Degree Project Undergraduate level, Business Administration, Undergraduate level, 15 University Credits Points (UPC) or ECTS-cr)

Authors: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson and Ida Pettersson

Advisor: Elin Funck

Keywords: human capital, HRA, human capital accounting, content analysis, legitimacy

Research question: In what ways does the reporting of human capital differ between industrial companies and consulting companies? How is human capital reported? How can the difference in human capital reporting between industries be explained?

Purpose: The purpose of this study is to expand and update knowledge about how human capital is reported... (More)
Title: Human capital - an invisible asset?

Seminar Date: 2022–06–03

Course: FEKH69, Degree Project Undergraduate level, Business Administration, Undergraduate level, 15 University Credits Points (UPC) or ECTS-cr)

Authors: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson and Ida Pettersson

Advisor: Elin Funck

Keywords: human capital, HRA, human capital accounting, content analysis, legitimacy

Research question: In what ways does the reporting of human capital differ between industrial companies and consulting companies? How is human capital reported? How can the difference in human capital reporting between industries be explained?

Purpose: The purpose of this study is to expand and update knowledge about how human capital is reported by Swedish companies through a comparison of consulting and industrial companies.

Methodology: This study takes an exploratory and comparative approach with a qualitative research strategy. The empirical data is collected from the selected companies' annual reports for the financial year 2020, and based on these, a content analysis is performed.

Theoretical perspectives: The theoretical framework consists of Human Resource Accounting theory, followed by three different theoretical perspectives that can explain why companies report human capital and why it might differ between industries.

Result: The total number of hits on human capital phrases amounts to 3002 for the industrial companies and 2700 for the consulting companies. Consulting companies are most likely to report on their human capital since these companies report their human capital 4.13 times per page on average compared to the industrial companies' 2.63 times per page. In the consulting companies' annual reports, on average, every fifth sentence contains information on human capital, while for industrial companies it is only found in every tenth sentence. Based on this measure, the consulting companies are twice as likely to report on their human capital as the industrial companies.

Conclusion: The study identifies differences between how industrial companies and consulting companies report their human capital. In the industrial companies' annual reports, 10.53 % of sentences refer to human capital as opposed to 21.42 % for consulting companies. The industrial companies report more on concepts related to work environment and safety, while the consulting companies report more on concepts related to the employees and their knowledge. The study noticed an increase in human capital reporting as 13.87% of the sentences in the annual report, on average, describe human capital, compared with 4.0% between the years 1990–1998. The study also reveals the difficulties in introducing standardized human capital accounting as part of mandatory accounting. As this study indicates that different industries need to report on human capital in different ways, standardized reporting could lead to no companies acquiring what they seek from human capital accounting. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Karkkola Olsson, Tim LU ; Nilsson, Max LU and Pettersson, Ida LU
supervisor
organization
course
FEKH69 20221
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
language
Swedish
id
9091975
date added to LUP
2022-09-13 10:52:10
date last changed
2022-09-13 10:52:10
@misc{9091975,
  abstract     = {{Examensarbetets titel: Humankapital – en osynlig tillgång? 

Seminariedatum: 2022–06–03

Ämne/kurs: FEKH69, Examensarbete i redovisning på kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Författare: Tim Karkkola Olsson, Max Nilsson och Ida Pettersson 

Handledare: Elin Funck

Fem nyckelord: humankapital, HRA, humankapitalredovisning, innehållsanalys, legitimitet

Forskningsfrågor: Hur skiljer sig rapporteringen av humankapital åt mellan industriföretag och konsultföretag? Hur rapporteras humankapital? Hur kan skillnaden i rapportering av humankapital mellan branscherna förklaras?

Syfte: Denna studie har som syfte att utvidga och uppdatera kunskapen om hur humankapital rapporteras av svenska företag genom en jämförelse av konsult- respektive industriföretag.

Metod: Studien tar en explorativ och komparativ ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Empirin baseras på innehållet i valda företags årsredovisningar för räkenskapsår 2020 och utifrån dessa genomförs en innehållsanalys.

Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket består av Human Resource Accounting-teori, följt av tre olika teoretiska perspektiv som kan förklara varför företag redovisar humankapital och varför det skiljer sig.

Resultat: Totala antalet träffar på humankapitalbegrepp uppgår till 3002 för industriföretagen respektive 2700 för konsultföretagen. Utifrån träffar per sida är konsultföretagen mest benägna att rapportera om sitt humankapital då dessa företag i genomsnitt rapporterar om sitt humankapital 4,13 gånger per sida jämfört med industriföretagens 2,63 gånger per sida. I konsultföretagens årsredovisningar innehåller i snitt var femte mening information om humankapital medan det för industriföretagen endast återfinns i var tionde mening. Utifrån detta mått är alltså konsultföretagen dubbelt så benägna att rapportera om sitt humankapital än industriföretagen. 

Slutsats: Studien identifierar skillnader mellan hur industriföretag och konsultföretag redovisar sitt humankapital. I industriföretagens årsredovisningar innehåller 10,53 % av meningarna begrepp som beskriver humankapitalet respektive 21,42 % för konsultföretagen. Industriföretagen rapporterar mer om begrepp relaterade till arbetsmiljö och säkerhet medan konsultföretagen rapporterade mer om begrepp relaterade till de anställda och deras kunskap. Studien noterade en ökning i humankapitalrapportering eftersom i genomsnitt 13,87 % av meningarna i årsredovisningen behandlar humankapitalet, jämfört med 4,0 % mellan åren 1990–1998. Studien visar också på svårigheterna med att införa standardiserad humankapitalredovisning som en del av den tvingande redovisningen. Då denna studie indikerar att olika branscher behöver rapportera om humankapital på olika sätt så kan en standardisering av detta leda till att företag inte riktigt får ut det som de söker av humankapitalredovisningen.}},
  author       = {{Karkkola Olsson, Tim and Nilsson, Max and Pettersson, Ida}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Humankapital - en osynlig tillgång?}},
  year         = {{2022}},
}