Personlig integritet eller kontroll? En analys av de motstående intressen som finns för registerkontroll och dess förutsättningar som rekryteringsverktyg

Abstract

Criminal background checks, using the section 9 request (9 § lagen (1998:620) om
belastningsregister), has increased tremendously the last 20 years. From 40 000 requests 2003
to 306 000 requests 2022. Criminal background checks are most often used by employers in the
employment procedure but there are disagreements whether it should be used or not because of
the violation of privacy. The purpose with the section 9 request was never to be abused by
employers to check the criminal status (strafflöshetsintyg), but only by looking at the increase
in the last 20 years we can confirm that this has already come true. In response to this
development, the government has investigated the matter several times to find ways to keep the
criminal background checks more restricted. In an investigation from 2014 (SOU 2014:48) a
general prohibition to check criminal records without support from law was suggested. The
suggestion was criticized thus the proposition was never instituted. A new investigation from
2019 (SOU 2019:19) suggested an extension of the law in case the prohibition was to be
implemented. Now four years have passed and still there is no sign of any prohibition nor
extension of the law.

This thesis aims to examine the opposing interest regarding criminal background checks, the
protection of the personal integrity versus employers’ interest in controlling their employees.
The thesis also aims to examine the conditions for criminal background checks as a tool for the
recruitment process as well as to examine the legal consequences of establishing a general
prohibition relative to the purpose with criminal background checks.

In an examination of the opposing interests, personal integrity is deemed of most importance.
The government emphasizes a restrictive approach and there is no indication of change. At the
same time the investigation from 2014 (SOU 2014:48) and the ruling from Högevall
(Högevallsdomen) suggests that the use of background checks is of limited value to the
recruiting process, thus there is reason to dispute the increased use. A general prohibition is an
appreciated suggestion from most of the referral bodies (remissinstanserna), but there is nothing
indicating such action is underway. The development of the extended proposition leans towards
a facultative form (fakultativ registerkontroll). However, the solution to this matter is by no
means more investigation, but a call for decision from the government.

Abstract (Swedish)

Enskilda registerutdrag enligt 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister har ökat markant de
senaste 20 åren. Från 40 000 utdrag år 2003 till 306 000 år 2022. Registerutdragen används
främst av arbetsgivare i samband med anställning men det råder delade meningar kring
användandet av registerutdrag på grund av dess integritetskänsliga karaktär. Syftet med 9 §
lagen (1998:620) om belastningsregister var aldrig att den skulle utnyttjas av arbetsgivare som
ett slags ”strafflöshetsintyg” men med den ökning vi har sett de senaste åren kan vi se att
farhågan har besannats. Som svar på detta har det vid flertalet tillfällen genomförts statliga
utredningar med förslag på hur registerkontrollen kan hållas mer restriktiv. Senast i SOU
2014:48 föreslogs ett generellt förbud på registerkontroll som inte har stöd i lag men efter kritik
från en del remissinstanser tillkom aldrig någon ny lag. 2019 gjordes en ny undersökning, SOU
2019:19, varav förslag på utökat skydd inom vissa branscher skulle införas som ett komplement
till det generella förbud som föreslogs i SOU 2014:48. Det har nu gått fyra år sedan förslaget
tillkom men fortfarande har inget generellt förbud eller utökat lagstöd tillkommit.

Denna uppsats undersöker i första hand de motstående intressen som finns för registerutdrag, å
ena sidan skyddet för personlig integritet och å andra sidan arbetsgivarens intresse av att
kontrollera sina anställda. Uppsatsen syftar även till att undersöka registerkontrollens
förutsättningar som rekryteringsverktyg samt att, utifrån SOU 2014:48 och SOU 2019:19,
diskutera de rättsliga konsekvenser som ett generellt förbud skulle kunna få i förhållande till
registerkontrollens ändamål.

Vid en undersökning av de motstående intressen som finns är det tydligt att personlig integritet
är det intresse som i majoriteten av fallen väger tyngst. Regeringen framhåller ett restriktivt
förhållningssätt och inget tyder på att det skulle förändras. Samtidigt visar utredningen från
SOU 2014:48 och Högevallsdomen på att det finns kraftiga begränsningar i registerkontrollens
funktion som rekryteringsverktyg varför den ökade användningen också ifrågasätts. Ett
generellt förbud är ett välkomnat förslag enligt majoriteten av remissinstanserna men det finns
inga tecken på att ett förbud är på väg. Utformningen av det utökade lagförslaget lutar mot en
fakultativ form. Lösningen på problemet är inte fler utredningar utan nu behöver ett beslut tas.

• author: Stigmar, Johanna
• supervisor: Andreas Inghammar
• organization: Department of Business Law
• course: HARP23 20231
• year: 2023
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Law and Political Science
• keywords: Registerkontroll, brottsregister, personlig integritet, anställning
• language: Swedish
• id: 9120067
• date added to LUP: 2023-06-09 15:37:32
• date last changed: 2023-06-09 15:37:32