Det kommunala planmonopolets syfte - en analys av dess utveckling och effektivitet

Abstract

Since the introduction of the municipal planning monopoly in 1947 following the Housing Social Investigation, the planning legislation has been reformed several times. In this thesis, the historical development of both the municipal planning monopoly and its associated planning legislation is studied.

The aim of the thesis is to examine how the municipal planning monopoly has evolved and whether reforms have led to it drifting in either a centralizing or decentralizing direction. Additionally, it will be studied whether the current purpose of the monopoly suits the needs of today's society. If not, reforms will be proposed, based on the study results, to help the municipal planning monopoly achieve its purpose.

The purpose of the thesis is achieved by answering the following research questions:
• Has the municipal planning monopoly over time shifted towards becoming more centralized or decentralized, and how has any such change occurred?
• Does the purpose of the municipal planning monopoly align with today's societal needs?
• How can the planning legislation and process be streamlined to meet societal needs?

The thesis employed a qualitative method, which was divided into a three-step model. The literature review examined the development, current legislation and process, and opinions on the current system of the municipal planning monopoly. The literature review led the authors to the survey study, the questions of which were intended to be answered by municipal officials, politicians, parliamentarians, and property developers. Finally, hypotheses, derived from the literature study and the survey study, were answered in the concluding interview study, where the respondents were researchers, industry experts, interest groups, property developers, politicians, and authorities.

The thesis concludes that there are mainly four subjects that have contributed to the centralization of the municipal planning monopoly. The four subjects are:
• Increased consideration for environmental and natural values
• National interests and legislation
• Appeals and court decisions
• The need for coordination and uniformity



There are reasons to believe that subjects may lead to decentralization, such as:
• Increased citizen participation and democracy
• Flexibility in legislation

The study concludes that the current purpose of the municipal planning monopoly is to:
• Regulate land and water use and construction
• Through regulation, strive for sustainable societal development that considers social and economic interests, as well as environmental aspects
• Enable effective housing provision and economic growth
• Ensure functioning infrastructure and public services

It has emerged during the work of the thesis that the planning monopoly fails in its purpose and especially with the third bullet point. The final research question of the report is finally answered through 17 reforms that will shorten lead times and thereby increase both housing provision and Sweden's productivity. For compilation, see chapter 5.3.

Abstract (Swedish)

Sedan införandet av det kommunala planmonopolet 1947 till följd av den bostadssociala utredningen har planlagstiftningen reformerats flertalet gånger. I förevarande examensarbete studeras den historiska utvecklingen av både det kommunala planmonopolet och dess tillhörande planlagstiftning.

Examensarbetet syftar till att studera hur det kommunala planmonopolet kommit att utvecklas och om reformer lett till att det glidit i antingen en centraliserande eller decentraliserande riktning. Därtill studeras det om det nuvarande syftet med monopolet passar med dagens samhällsbehov. Om inte, föreslås det reformer, utifrån studieresultatet, som hjälper det kommunala planmonopolet att uppnå sitt syfte.

Ifrågavarande examensarbetes syfte uppnås genom att besvara på följande frågeställningar:

• Har det kommunala planmonopolet med tiden utvecklats till att bli mer centraliserat eller decentraliserat och hur har den eventuella förändringen uppstått?
• Passar det kommunala planmonopolets syfte med dagens samhällsbehov?
• Hur kan planlagstiftningen och -processen effektiviseras för att samhällsbehoven ska tillgodoses?

Examensarbetet förhåller sig till en kvalitativ metod som delas in i en trestegsmodell. Den historiska studien studerar utvecklingen, dagens lagstiftning och process, samt utlåtanden om dagens system av det kommunala planmonopolet. Den historiska studien ledsagar författarna in på enkätstudien, vars frågor ämnas att besvaras av kommunala tjänstemän, kommunpolitiker, riksdagspolitiker och fastighetsutvecklare. Till slut besvaras hypoteser, som är sprungna ur enkätstudien och den historiska studien, i den avslutande intervjustudien där respondenterna är forskare, branschkunniga, intresseorganisationer, fastighetsutvecklare, politiker och myndigheter.

Examensarbetet konstaterar att det huvudsakligen är fyra ämnen som bidragit till en centralisering av det kommunala planmonopolet. De fyra ämnena är:

• Ökad hänsyn till miljö- och naturvärden
• Nationella intressen och lagstiftning
• Överklaganden och domstolsbeslut
• Behov av samordning och enhetlighet


Det finns skäl att anta att ämnen bidragit till decentralisering av det kommunala planmonopolet, såsom:

• Ökat medborgarinflytande och demokrati
• Flexibilitet i lagstiftning

Arbetet konstaterar att nutida kommunala planmonopols syfte är att:

• Reglera mark- och vattenanvändning och byggande
• Genom reglering sträva efter hållbar samhällsutveckling som tar hänsyn till sociala och ekonomiska intressen, samt miljöaspekter
• Möjliggöra effektiv bostadsförsörjning och god ekonomisk tillväxt
• Säkerställa fungerande infrastruktur och samhällsservice

Det har framkommit under arbetet att planmonopolet brister i sitt syfte och i synnerhet med den tredje punkten. Rapportens sista frågeställning besvaras slutligen genom 17 reformer som kommer att korta ledtiderna och därmed öka både bostadsförsörjningen och Sveriges produktivitet. För sammanställning; se kapitel 5.3.

Popular Abstract (Swedish)

Systembolaget är inte det enda monopolet som spelar en stor roll i Sveriges samhällsstruktur. Sedan 1947 har det kommunala planmonopolet gett kommunerna ensamrätt att planera markanvändningen i landet. I examensarbetet Det kommunala planmonopolets syfte – En analys av dess utveckling och effektivitet vid Lunds Tekniska Högskola granskas detta monopol som finner att trots genomgripande förändringar i lagstiftningen över tiden, har monopolet svårt att uppfylla sitt nuvarande syfte. Det föreslås 17 reformer för att effektivisera processen och därmed förbättra bostadsförsörjningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige.

Det moderna kommunala planmonopolet infördes 1947 efter 14 års arbete med den Bostadssociala utredningen som slog fast att det var behövligt med ett monopol för att sanera den rådande misären i svenska städer och för att hålla borta den i utredningen så kallade hämmande privata sektorn. 77 år senare lever det kommunala planmonopolet vidare och betyder att kommunerna har ensamrätt att planera markanvändningen i Sverige. Med tiden har plan- och bygglagstiftningen förändrats från grunden och knäckfrågan är ifall det kommunala planmonopolet förhåller sig till sitt syfte som kommit att förändrats, samt vilka reformer som behövs för att det bättre skall kunna uppfylla sitt syfte. Det studerar August von Friesendorff och Martin Gersson, civilingenjörer i lantmäteri, i sitt examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola.

Rapporten förhåller sig till en trestegsmodell som inleddes med en historisk studie som undersökte planprocessens historia från 1874 fram till idag. Den historiska studien kompletterades med både enkät- och intervjustudie där välrenommerade aktörer i branschen fick möjligheten att yttra sig utifrån valda frågeställningar.

Sedan införandet har det kommunala planmonopolet genomgått främst centraliserande förändringar, som ett resultat av ökad hänsyn till miljö- och naturvärden samt en ökad frekvens av överklaganden, där allt fler beslut tas i domstol. Ett exempel på större förändring som genomförts är införandet av miljöbalken 1999 som skapat problem i och med dess svaga integration med plan- och bygglagen, eftersom den förstnämnda lagen är en skyddslagstiftning och den sistnämnda en avvägningslagstiftning. Planmonopolet har även i vissa aspekter blivit mer decentraliserat genom ökat medborgarinflytande efter plan- och bygglagens ikraftträdande 1987 och genom den successivt ökade flexibiliteten i lagstiftningen.

Trots de ingående förändringarna i lagstiftningen förhåller sig monopolet inte tillräckligt till sitt nuvarande syfte, konstaterar rapportens författare. Det kommunala planmonopolets syfte är att reglera och styra markanvändningen för att främja hållbar samhällsutveckling, som tar hänsyn till sociala och ekonomiska intressen samt miljöaspekter, möjliggöra effektiv bostadsförsörjning och god ekonomisk tillväxt, samt säkerställa fungerande infrastruktur och samhällsservice. Rapporten konstaterar att det kommunala planmonopolet brister främst med uppfyllandet av effektiv bostadsförsörjning och god ekonomisk tillväxt.

Bostadsförsörjningsproblemet kopplas ihop med de allt ökade ledtiderna i plan- och lovprocessen, vilka tar i genomsnitt fem år och uppvisar en ökande trend. Evidens har konstaterat att 2 000 fler bostäder skulle kunna byggas med kortare ledtider, vilket vore avgörande i en tid där Boverket menar på att över 67 000 bostäder behöver byggas fram till och med 2030 i och med den rådande bostadsbristen. Problemen måste dock viktas i proportion mot behovet av reglering av markanvändning, eftersom det annars skulle leda till omfattande externa effekter.

För att råda bot på redan nämnda problem föreslås 17 reformer och förslag för att effektivisera plan- och lovprocessen, se rutan nedanför. Förslagen bygger på samtliga genomförda studier där några av branschens kunnigaste företrädare bidragit. Förslagen kommer göra det kommunala planmonopolet mer samhällsekonomiskt effektivt och leda till både centraliseringar och decentraliseringar.

• author: Gersson, Martin and von Friesendorff, August
• supervisor: Ingemar Bengtsson
• organization: Real Estate Science
• alternative title: The purpose of the municipal planning monopoly - an analysis of its development and efficiency
• course: VFTM01 20241
• year: 2024
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Kommunala planmonopolet, planprocess, planlagstiftning, fysisk planering, plan- och bygglagen, länsstyrelsen, Municipal planning monopoly, planning process, planning legislation, spatial planning, planning and building act, county administrative board
• other publication id: ISRN LUTVDG/TVLM 24/5557SE
• language: Swedish
• id: 9166251
• date added to LUP: 2024-07-02 12:46:02
• date last changed: 2024-07-02 12:46:02